Vilken dag

Min morgon började inte med solsken. Magen kraschade tre gånger men jag kunde inte gå på toa. Smärtattacker efter attacker gjorde mig helt slut. Var rädd att jag skulle missa mitt inbokade möte med läkaren och eftersom jag flyttar på lördag så ville jag inte missa det för all tid i världen. Mötet gick bra och det som kommer att ske är att han skickar en remiss till medicin kliniken på Sunderbyns sjukhus och att jag kontaktar vårdcentralen då jag flyttat upp. Jag frågade även om hur det skulle gå för mig att få hjälp med pengar då jag varken har sjukersättning eller A-kassa. Hans råd var att jag skulle skriva in mig på arbetsförmedlingen. Om jag fick jobb och det inte skulle fungera skulle jag ansöka om sjukskrivning. Jag sa helt enkelt som det var, att jag redan vet att som det ser ut nu klarar jag inte av ett jobb varken fysiskt eller psykiskt. Vill inte bli utsatt för den pressen, vad händer då? Slutade i alla fall med att jag blev sjukskriven juni ut och jag kan ärligt talat säga att det lossnade en sten från mitt hjärta.

När jag kommit hem från VC och Ica så la jag mig i sängen för att få sova några timmar. Kunde dock aldrig sova, så blev mest en orolig liten sömn och när jag vaknade kändes allt fel. När jag gick ut från mitt rum såg jag att posten hade kommit. Hade två negativa brev, ena var från skolan där jag fick veta att jag inte blev antagen (jävla skit!). Det andra brevets innehåll är inget man ska skriva öppet om här, men att jag är sjukt förbannad kan jag avslöja. Kan ni ge er på!

Direkt efter postöppning och lunch ätande så drog jag igång med att rengöra kattlådan och dammsuga lägenheten. Sjukt vad varm man blir! Sen blev det av och på med mina jeans, hör och häpna; jeans! Inte kunnat ha jeans på flera år så blev väldigt glad då jag hittade ett fint par. Tyvärr måste ju byxbenen vara så sjukt långa då man köper byxorna, min beninner längd är bara på 71 cm. Blir mycket att tänka på nu när man flyttar, vem hjälper mig med mina byxor? Efter allt flängande blev det en stadstur. Jag, mamma, Emma och Lars for till Eurasia och åt väldigt god mat. Jag ville så gärna äta min favoriträtt precis innan jag flyttar, så det vart ett perfekt slut på en halvhemsk dag. Nu ska jag fortsätta kolla på alla gamla kort på mig och min familj. Blir att ta med sig några till Luleå så jag inte blir alldeles lappsjuk.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0