Simply the best

Ganska irriterande att ha hyresvärdar flåsande i nacken då man redan är flåset själv redan. Sa redan för två veckor sen till ena att jag hör av mig då jag lämnar nycklarna. Hade tidigare pratat med den andra och berättat hur det låg till med mitt tidsschema. Jag har fullt upp med flytt, skola och utstädning, jag kan inte göra allting på en gång. Jag har nycklarna till onsdag och ändå ringer de och frågar efter nyckeln bara för att de vill börja renovera. Inte fick jag någon renovering då jag flyttade in fastän behovet var lika stort för två år sen som nu. Då fanns ingen som tapetserade men nu går det an att tapetsera för jag har fula tapeter? Är lite irriterande att det inte går att ordna då man själv ska flytta dit eller när man bor där. Var likadant när mamma ville få 5an renoverad eftersom tapeterna suttit i flera år och var väldigt ofräscht. Enligt hyresvärdarna hade mamma skrivit under att lägenheten var nytapetserad då vi flyttade dit, det är rent bullshit. De får nycklarna på onsdag och så är det med det, jag har annat att tänka på än att gynna deras liv mer än mitt eget.

Blev hemma idag från skolan då jag varit väldigt dålig i magen, vaknade vid 5 av panik och visste inte alls vart jag var och sen fortsatte det så. Hatar att ha fel på magen, inte det roligaste då man träffar nya människor. Man springer på toa för att magen kraschar och stackaren därefter svimmar inne på toaletten. De kanske inte svimmar men ibland är det nog nära, kan vara nära nog för mig som sitter där inne. Nu kanske någon anser mig ofräsch som skriver öppet om toalettbesök och så vidare. Men det är jag i ett nötskal, öppenheten själv. Imorgon ska jag egentligen ha sovmorgon men ska på en obligatorisk föreläsning om tolkning, den hör till kursen mänk som jag redan läst klart. Efter skolan ska jag hem till mamma igen och plugga sen på kvällen går jag hem till Emma för en sista tv kväll tillsammans, i alla fall en sista medan jag bor i Sävar. På lördag blir jag stadsbo, håll tummarna!

Bilden jag bjuder på har inget med inlägget att göra men visst blir man glad? Bilden är runt sju månader gammal men värmer hjärtat lika mycket nu som då. Man blir alltid glad av Agnes, liten som stor. Nu börjar det hända grejer med lillflickan!