Mirabelle

Om två månader blir Mirabelle tre år gammal. Tre år, kan ni förstå det? Jag minns det som igår när jag, pappa och Emil hämtade hem henne från Agnäs. Jag och Mirabelle har inte alltid haft det bästa förhållandet, i och med att hon flyttade in gick jag även in i väggen då jag inte kunde sova på grund av hennes nattliga bus. Gå in i väggen av en kattunge, kan man göra det? Ja, i mitt fall gick det visst, men nu är det ju inte så att det bara var på grund av Mirabelle, hon gjorde snarare så att den sista droppen rann över bägaren. Men än om vårt förhållande inte alltid varit det bästa så har vi ett starkt band sen den dagen hon flyttade in. Var jag i ett annat rum och hon inte såg mig, då skrek hon av skräck och när jag ropade på henne sprang hon i full fart fram till mig. Den lilla katten som hade mer mage än kropp är idag en jättestor katt som än idag påminner om den lilla kattungen hon en gång var. Än idag vill hon helst vara i samma rum som mig, även om det betyder att jag bara ska gå på toa, då följer hon efter. Ska hon inte ligga på mig så ska hon helst ligga i närheten. Hon älskar när folk hälsar på och ska alltid hälsa en välkommen hem i dörren när man kommer in. När man bär tunga kassar är det inte så roligt varje gång men det är alltid underbart att komma hem. Många kan småskratta lite åt mig för att jag får dåligt samvete när jag far hemifrån, men är det så lätt när Mirabelle oftast sätter sig och tittar på mig och undrar vart jag ska ta vägen? En annan rolig grej är att jag och Emma har alltid sett någon likhet mellan Mirabelle och Agnes. Riktigt vad kan jag inte sätta fingret på men det finns något där. Minns så väl när Mirabelle la sig och höll koll på Agnes när hon var spädbarn och blev ledsen. Det finns ett band där som inte går att förklara.
 
Nu blir jag säkert dumförklarad av många, men för mig är verkligen djur allt. De är ens bästa vänner, de älskar en för den du är och inte för hur du till exempel ser ut. Den 22 maj 2010 flyttade Mirabelle hem till mig och sen dess har jag fått en ovillkorlig stark kärlek. Vet ärligt talat inte vad jag skulle göra utan henne, bävar för den dagen som hon går vidare. Jag själv kommer tillslut att gå vidare, men utan henne blir det jobbigt i början. Det är mycket tack vare henne som jag klarade av att bo här i stan i början. Det finns helt enkelt ingen som Mirabelle.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0