Uppdatering från Norrbotten
Nu har jag varit uppe i Norrbotten i 18 dagar vilket är ganska lång tid. Under den här tiden har jag även gjort mycket saker så blir kanske svårt att få med allting. Färden uppåt började runt halv 4 på morgonen den 17e juni, blev upphämtad av Johan och Peter som varit i Västerås och köpt ett grävagregat. Resan tog sin tid då bilen var lite ledsen men tillslut var vi framme och vi välkommnades med mackor och yoghurt! Resan upp med bil gick jättebra för Mirabelle då hon inte pep till en enda gång och hon har fått utforska både huset i byn och Peter och Hannas stuga där vi landade först av allt. Men varken katt eller hund var poppis för Mirabelle så de fick vara utomhus eller i något annat rum för att Mirabelle skulle få röra på sig.
Morgonen den 18e blev jag upphämtad av Johans mamma Aila då jag fått turen att sommarjobba med henne i två veckor och de veckorna har givetvis redan tagit slut. Jag har storstädat på ett dagis i Mellanområdet och förlorat tre naglar på köpet men det är det värt. Första veckan gick väldigt fort, fick ofta höra att jag skulle ta det lugnt men det kunde jag ju självklart inte. När man väl jobbar vill man ju visa att man kan ta i och jobba självständigt, speciellt när man jobbar med sin pojkväns mamma. Kan lova att jag var väldigt trött och öm varje kväll men jag jobbade och tog i ändå. Den här gången fick inte värken stoppa mig och det känns väldigt bra.
Under min vistelse här har vi även hunnit med att fira Axel, Ida-Maria och Aila som alla har hunnit fylla år. Det har varit mycket gott fika och god mat. Midsommarafton firade vi i byn med god mat, gott sällskap, kubb och lite alkohol vid sidan om. Men det är inte allt, jag har även fått äran att vara med på Johans storasyster Emmas bröllop, hon och Sebban är ett jättefint par. Bröllopet var hemma på Kullen, ja det heter egentligen Koskullskulle men det är så in i norden drygt att säga så vi säger Kullen. Ungefär som ett annat ställe som heter Tjautjas, det kallas för Tjotti. Dessa konstiga namn är många men så länge jag håller Johan hårt i handen villar jag inte bort mig. Åter till bröllopet, det var en borgerlig vigsel så själva bröllopet var över på några minuter men det var riktigt fint ändå. Emma såg ut som en prinsessa i sin marängklänning som gnistrade i kapp med hennes ögon, även Sebban var väldigt stilig i sin kostym. Till middag fick vi aptitretare och en jättegod gryta som Sebbans mamma hade gjort och givetvis fick vi smaka en supergod bröllopstårta som de äldsta systrarna i familjen Örtstam hade gjort, Hanna och Anette gjorde ett superjobb! Kvällen fortsatte med vin i mängder och ja, jag tvingade i mig vitt vin och det märktes några gånger på mig. Spillde på klänningen ett antal gånger och övertröttheten gjorde så att jag inte kunde sluta skratta, fick väldigt ont i kinderna. På grund av mitt tillstånd hade nog många väldigt roligt men det bjuder jag på. Kvällen fortsatte med dragspel, bas och mycket dans. En magisk kväll helt enkelt. Jag har fått se många fina ställen och varit med om många roliga saker.
När jag åkte fyrhjuling inne i skogen, när jag såg renarna med deras kalvar mitt på vägen och när jag lyssnar på samisk musik så känner jag att det börjar bråka i hjärtat. Jag har alltid levt i en värld och nu har jag börjat känna på en annan värld och det är väldigt jobbigt samtidigt som det är underbart. Vill jag leva här uppe? Kan jag leva här uppe? Allt är så annorlunda motför hemma och familjen hemma är det som ligger mig närmast hjärtat men nu har jag en till familj som också betyder allt för mig. Vet inte vilken väg jag kommer att ta i framtiden men dessa två världar och dessa två familjer kommer alltid att betyda allt för mig. Låter kanske roligt men när jag är här uppe snöar jag in på det här samiska. Jag har bara 1/8 dels sameblod men jag har alltid varit stolt över det, har alltid känt att det är något speciellt. Nu är jag inne i den världen och får lära mig mer, jag får känna naturen och dess rikedom. Ja, myggorna hatar jag ju, men allt annat är så vackert att man får tårar i ögonen.
Var planerat att jag skulle åka hem idag, men planerna ändrades då det är kalvmärkning nu i veckan och det är något jag verkligen inte vill missa. Det här med två världar är jobbigt, samtidigt som jag vill hem så vill jag inte det. Men jag saknar min familj så in i norden och hade jag kunnat trolla hade alla varit här uppe just nu tillsammans och fått uppleva det jag upplever. Jag hade nog aldrig kunnat drömma om att träffa en sån fin pojkvän som jag har och att få ännu en jättefin familj som jag bryr mig så mycket om.
Kan man ha det bättre?
