Simply the best

Ikväll drar nollningen igång och jag är som vanligt väldigt nervös. Det känns ungefär som när man ska träffa en ny person för första gången men den här gången är det ju fler än en och jag vet ingenting, vare sig, namn, ålder, utseende eller ja, ingenting. Känner samtidigt lite olust inför nollningen just för att det brukar vara sånt ståhej kring att man ska visa sig duktig och framåt, det ska tävlas och ja. Det är lite svårt att förklara men redan i grundskolan hade jag svårt för grupptävlingar och liknande. Det finns alltid dom som prompt ska vara bäst och är man inte lika snabb, smart och duktig så hamnar man lätt utanför. Nu är ju alla vuxna men jag vet att det här fortsätter upp i vuxenlivet, det är alltid en kamp om att vara bäst och jag kan lätt känna mig väldigt liten om jag inte kan motsvara andras krav. Det är kanske jättefjantigt att tänka såhär men jag vet att jag inte är ensam om det.

 

Så, varför far jag på nollningen om jag känner såhär? Ja, även där kommer det lite grupptryckskänsla kanske på sätt och vis. Far man inte på någonting anses man kanske tråkig och samtidigt så känns det att man borde fara på något för man kan ju faktiskt träffa trevliga personer som kan bli ens vänner också. Så ja, jag är lite kluven inför allt det här som har med nollning att göra men man kan ju inte säga en sak och vara säker innan man ens har prövat eller hur? Jag far ikväll och känner hur det känns helt enkelt. Trivs jag inte är det inte svårare så än att jag far hem. Först och främst har jag ju ansökt till universitetet för att studera, det roliga är ju bara ett plus men inget man borde lägga allt för mycket energi på då det finns något mycket viktigare som hägrar, då menar jag nämligen studierna.

 

Vi får se vad som händer och fötter ikväll och hur jag trivs. Kommer jag träffa roliga personer som får mig att trivas? Ja, vi får helt enkelt hoppas på det. Kvällens kläder blir min nya tröja än fast det är soligt ute just nu, mina jeansleggings och ja, sandaler eller boots, har inte bestämt mig än. När det gäller sminket så har jag lyckats lägga en tunn eyeliner linje i svart, svart kajalpenna längs ögat uppe och nere men även lite blå kajal längs nedre delen just i ögonvrån. Verkar inte få någon bra bild så en förklaring får duga den här gången, haha.

 

Idag blev det en kycklingcurrymacka till lunch, den satt fint i magen och jag började inte bli hungrig förens ungefär fyra timmar senare, perfekt. Först tänkte jag att man kanske borde äta två men till lunch räckte det faktiskt med en då jag inte hade så storslagna planer. När jag hade ätit och gjort mig färdig så åkte jag ner en sväng på stan för att boka en klipptid för luggen nu innan skolan börjar då den har hunnit bli lite väl lång. Borde egentligen klippa resten av håret också men känner inte för att betala en stor summa för att toppa håret. Samtidigt så har jag också funderat på att bli korthårig igen då mitt hår verkar växa relativt for än så länge. Fast vem säger att det blir så om jag klipper av mig håret? Jisses, att det ska vara så svårt att bestämma sig. Än om jag är less på mitt långa tunna hår så älskar jag när det är lockigt. Har nog en slags hatkärlek till mitt hår, hade det varit lite tjockare hade det varit perfekt men se dom generna fick jag inte.

 

Förutom att jag gick till Attityd och bokade en tid till imorgon så köpte jag ett nytt linne på H&M. Har länge behövt ett linne i en längre modell så passade på att slå till då det fanns ett i en fin knallig turkos, sen att det inte kostade så mycket gjorde allting bättre. Fortsatte vidare till Akademi bokhandeln där jag hade sett fina skrivböcker, fanns dom kvar idag? Ja, men bara med rutigt papper, åh! Ska gå en extra sväng imorgon och kolla på skolsaker då jag tappade humöret helt, haha. Fortsatte in på Kappahl där jag hade sett en fin stickad tröja med vingar som tryck. Det är perfekt att hitta lite varmare kläder som även är fina än om storlekarna är det dummaste jag varit med om. Tröjan finns i S/M och L/XL, den minsta sitter jättebra på kroppen men jättedåligt på armarna, kändes inte så lockande med en söm som skar in i armen. Fick lov att ta den större storleken för att det skulle funka med mina kokerske armar som jag fått höra att jag har. Med hjälp av en rabatt lapp fick jag ner priset och jag är riktigt nöjd. Tror jag har en varmare tröja om man inte räknar med mina koftor och det är inte så roligt att ha koftor allt jämt direkt det börjar bli kallt. Dagen till ära hade jag även på mina nya jeansleggings och dom passade jättefint till tröjan så det är ju inte dumt. Egentligen vill jag inte skriva om mina inköp för det låter som att det enda jag gör är att shoppa, men så är ju inte fallet egentligen. Kläder på underkroppen måste jag ju uppdatera på grund av min härliga form på låren som sagt och ibland tar man sig råd med plagg man har behövt men inte köpt. Speciellt när mina plagg av någon anledning alltid ska få massa små hål, det är jättetråkigt då vissa av mina favoritplagg ser ut som ett minimalt minfält. Så, varför förklarar jag mina inköp? Ja, man kan tro att jag shoppar mycket ibland så som jag pratar men det gör jag ju inte, men jag vill. Sen så får jag ofta dåligt samvete när jag köper kläder, tycker oftast att det är för dyrt. Samtidigt så måste man ju ha kläder så jag borde kanske lära mig att inte må dåligt varje gång. Det vore ju en sak om jag bara köpte party kläder hela tiden då hade jag nog stämplat mig själv i pannan som ett pucko, haha.

 

Väl hemma så tog jag det ganska lugnt innan det var dags att värma upp lite middag, efter det hände inte så mycket, lyckades somna i soffan och vaknade lite i panik då jag trodde jag missat min tvätt tid. Det hade jag inte gjort så jag förpassade mig ner till tvättstugan. Mycket mer än så har jag inte gjort förutom att jag pratade med Emma i telefon ett tag då vilket var trevligt. Nej, om man skulle få in tvätten i garderoben kanske. Ibland är jag så seg att jag plockar upp den nya tvätten samma dag som jag ska tvätta. Lite dumt då man inte har någon plats för smutstvätten då, haha.

 

Idag kom den efterlängtade Djungelboken hem i brevlådan, bokade både den och Den lilla sjöjungfrun för ganska så länge sen. Jag älskar verkligen Disney och kommer aldrig att sluta göra det. Till att börja med började jag köpa hem dom filmerna som betyder mest för mig och det är dom som vi haft hemma på VHS. Nästa månad när jag får hem Den lilla sjöjungfrun så då är den samlingen komplett. Tack vare Johan har jag däremot också fått flera andra Disney klassiker som jag verkligen tycker om, vi har också köpt vissa just för att matcha siffrorna lite. Disneytokiga, vi? Aldrig...Jag har sagt det förr och jag säger det igen, älskar att Johan tycker om tecknat och animerat lika mycket som mig när det gäller filmer. Den första filmen vi såg tillsammans var Toy story 3 och den första filmen vi såg på bio tillsamman var Röjar Ralf. Underbart!

 

När jag gjorde min röra så använde jag mig av receptet som går att läsa här nedanför. Däremot så hade jag inte i vare sig äpple eller rödlök. Äpplet skippade jag på grund av lathet och ja, röd lök är jag inte jätteförjust i. Följde receptet någorlunda, när det kommer till kryddorna, senapen och bostongurkan körde jag lite på ett eget race. Förutom röran använde jag mig av polarbröds Extrem som är ett grovt bröd och så lite sallad. Även här kan man välja mycket själv men jag valde att ha det ganska enkelt. Förutom i macka passar den här röran också i bakpotatis om man föredrar ett ännu matigare alternativ.

 

½ tärnad grillad kyckling

5 dl lätt crème fraiche

1 dl lätt majonnäs

2 msk bostongurka

1 skalat finhackat äpple

1 hackad rödlök

1 tärnad röd paprika

½ msk senap

curry

salt

svartpeppar

cayennepeppar

 

Igår blev det många knop gjorda men ändå inte, blev små doser lite här och var istället för en stor en på en gång. Dagen började med att jag vaknade, hör och häpna, efter det tog jag en dusch och sen var det dags för lunch. När ätandet och allt som hör därtill var överstökat så satte jag igång att diska bort ett mindre berg som fått vara i diskhon sen i onsdags om jag inte minns fel. Har inte haft orken och har som mest bara flängt runt. När disken var klar kom Britt-Mari ut och vi tog oss iväg på affären för att handla, har försökt börja lära mig storhandla lite smått ibland då det vore passande att kunna det innan skolan drar igång än om jag har många halvdagar på schemat som det ser ut och fastän det ser ut så på skolschemat så är ju mitt egna privata heldagar, det gäller att inte tappa farten det första man gör.

 

Till middag igår gjorde jag korvstroganoff och den här gången hade jag i köttbuljong, mamma och Emma har visst alltid haft det men jag har av någon anledning missat det och alltid trott att vi har gjort likadant, haha. Under tiden som jag gjorde maten så diskade jag bort det jag använde för att göra i ordning middagen och så efter maten var det dags att diska igen. Jag tog däremot en paus i fejjandet och installerade photopearls, har valt en första bild och har även märkt att jag måste köpa fler pärlor av minst två färger. Har tänkt använda pysslandet som lite terapi, får ta det när jag har tid och när jag helt enkelt måste slappna av från studierna. Dom i min närhet vet hur lätt jag fastnar i studierna och det tär väldigt mycket på kroppen och knoppen, därför måste jag vara duktig på att lägga ner böckerna ibland än om det känns svårt. Under tiden på Komvux hälsade jag på väggen lite mjukt två gånger eller så, dom här gångerna gick det att hantera för nu kan jag ju som sagt känna igen dessa tecken. Har redan känt av lite nu innan skolan just för att jag så lätt stressar upp mig, fy mig! I alla fall, den här presenten är perfekt just för att ha lite avslappning och bara ha kul, har alltid tyckt om att pyssla. Tillslut diskade jag bort efter middagen och maten åkte in i kylskåpet. Innan middagen hade jag påbörjat lite av lunchen till idag, jag delade nämligen en grillad kyckling och tog bort skinnet på andra halvan för att det skulle gå snabbare att dela den idag. Nu blev det dock så att jag fick ett ryck och gjorde klart lunchen redan igår, jag har för första gången gjort en kycklingcurryröra. Har alltid älskat den på Östra och har velat kunna göra något liknande och den här blev faktiskt väldigt bra. Problemet med att man gör i ordning kvällen före är dock att man blir sugen att smaka om det blev bra då det är något man inte gjort tidigare. Sagt och gjort, jag och Britt-Mari tog oss varsin macka och jisses vad gott det var! Fast, med curry blir det mesta faktiskt bra. Jag har till exempel curry när jag äter spagetti, korv och ketchup. Det började faktiskt med att jag skulle testa pastakrydda då några i min familj använder det på den maten. Jag hittade inte pastakryddan och kom därför på den geniala idén att ta en krydda med liknande färg. Haha, ja nu låter det inte så genialt egentligen, förstår inte hur jag tänkte men jag gjorde i alla fall en fullträff.

 

Kvällen fortsatte i ett mindre matkoma och natten blev lite för sen som vanligt. Natten innan höll jag inte på att kunna lägga mig då jag började få tankar om, ja, inte spöken men något åt det hållet i alla fall. Tror det var en blandning mellan trötthet och ja, något annat. Tog mig i säng tillslut och fick sova några timmar. Det positiva med en stor säng är att jag och Johan kan sova tillsammans. Det negativa är att det blir så tomt utan han där.

 

Förutom att Elmer fick presenter i måndags så fick även jag en födelsedagspresent i efterskott av lillasyster. Tack så jättemycket Eve, den är jättefin. Nu ska jag bara komma på vad jag ska förvara där i, hemliga lappar kanske? Hihi

 

Som vanligt springer tiden iväg med raketfart, i måndags fyllde vår lilla prins Elmer ett år. Kan ni förstå att han redan är ett år? Det betyder ju att jag redan är 25! Ja, nu är ju det ingen hemlighet att jag fyllde 25 för två veckor sen men i alla fall. Det är så underbart att få se hur Elmer utvecklas från gång till gång då man träffas, förutom vid mattid är han en av dom gladaste pjuklarver jag har mött. Elmer brydde sig inte ett jota om sina presenter i början och än om tårtan var god och intressant så var det roligast att slänga ner det mesta på golvet. Storasyster tog i alla fall på sig rollen att hjälpa till med presentöppningen och det gick jättebra, hon fick även ett litet paket från mig i form av några lila hårspännen. Hon älskar hårsnoddar men vill helst bara ha dom som armband så jag tänkte att man kan se hur det hår med hårspännen. Jag kan då bara säga såhär, älskade barn, vad vore jag utan er? Ni skänker så mycket kärlek och själastyrka så ni vet inte.

 

Igår kom jag hem till Sävar vid 14 tiden, gick raka vägen hem till familjen KPP där det vilades för fulla muggar. Eller ja, Agnes låg i sin säng och pratade för fullt, hon räknade och hon dunsade i väggen, den lilla damen sov inte många knop den förmiddagen. Efter vilan tog vi en repris på att gå till affären då vi behövde handla lite sen så var det också skönt med en promenad. På vägen tillbaka flåsade jag lite extra uppför gamla kiosk backen och vem om inte lilla Agnes började härma mitt flåsande. När vi kom hem till dom och frågade hur moster låter så flåsade hon direkt, jätteroligt, eller hur var det nu? Förutom flåsande kom Lars på idén att vi skulle grilla, vi tömde grillen och jag tog tag i att rengöra gallret medan Lars for iväg på Ica för att handla, vi hade lite missflyt med telefonerna och missade därför när Lars ringde tidigare. Efter middagen kom mamma ut och Lars for iväg till sin mamma en sväng så vi flickor passade på att umgås medan barnen sov. Lite senare när mamma hade gått hem så valde jag och Emma att se på netflix serie Orange is the new black, jag vill också ha netflix! Jisses vilken bra serie och ändå såg vi bara tre avsnitt, måste åka dit och låna deras tv helt enkelt haha. Lars kom tillslut hem och vi pratade litegrann innan det var dags för mig att gå hem till mamma och sova. Summan av kardemumman, min lördag bestod av underbart sällskap, gos, lek, bus, skratt, grillat, bra serie och mycket mer.

 

Sov väldigt dåligt natten som var, kollade på klockan praktiskt taget varje timme. Vet inte riktigt vad det var med mig men när jag hörde mamma i natt så satt jag mig spikrak upp och började klä på mig, jisses. Vet inte riktigt vad det var som hände men la mig tillslut ner igen och försökta sova. Tillslut hade morgonen försvunnit och än om jag knappt sovit så steg jag upp, i samma veva kom mamma hem från sin promenad så då började vi göra i ordning varma mackor till lunch. När vi hade ätit fick jag även en mockaruta som var väldigt god, det satt inte fel någonstand om vi inte ser till hälsan det vill säga. Blev ännu en promenad till Ica då mamma behövde köpa hem mjölk och jag ville passa på att få mig en liten promenad i det underbara vädret. Hemma hos mamma så frös jag men ute i solen så kokade jag. När vi kommit hem och packat in mjölken så gick vi hem till familjen KPP där vi var ett tag innan det var dags för middag som bestod av köttbullar och stuvade mackaroner. Jag vandrade sen vidare hem till familjen KPP igen då jag hade lovat Agnes att komma tillbaka. Blev en ganska lugn kväll och tillslut var klockan så mycket att det var dags att gå ut till bussen. Imorgon bär det av till Sävar igen då älskade lillprinsen fyller 1 år, jisses vad tiden går fort! Innan det bär av till Sävar så har jag tid för naglarna, kör nog på samma tema men andra färger, får se. Har blivit väldigt mycket Sävar nu i helgen och så men jag vill passa på att umgås så mycket som möjligt innan skolan drar igång. Redan nu till helgen så börjar ju nollningen, förhoppningsvis får jag inte magknip, den som lever får väl se. Blir jag grillad eller blir jag bara stekt?

 

Nej nu är det dags att försöka ta sig i säng, kan ju inte vara en trött gammal tant på Elmers kalas imorgon.

 

Även i torsdags blev det en sväng på stan då jag hade lite att kolla inför skolstarten, blir att handla lite till veckan i form av skrivböcker och dylikt. Britt-Mari hade en tid för sina naglar så jag åkte vidare hem till henne för att umgås med hunden som hon vaktar. Tog med mig Rufus ut på en promenad och efter det gosade vi lite hemma hos
Britt-Mari innan hon dök upp. Till middag blev jag bjuden på hemmagjorda köttbullar och potatis, jag måste göra köttbullar någon gång, det är inte svårt men ändå intalar man sig själv att det är det. I och för sig kan det bero på kladdandet som jag av någon anledning inte riktigt kan med alla gånger. Efter middagen togs vi oss en promenad till Ica då Britt-Mari behövde handla lite, under tiden gick jag och Rufus runt utanför och roade oss med diverse pinnar och liknande. Väl tillbaka satte vi igång filmen Bob the butler som faktiskt var ganska rolig än om lite speciell. Hade tänkt ta mig hem lite tidigare än vanligt i och med en tidig morgondag men givetvis gick det ingen buss den tiden så jag fick vänta en timme. Väl hemma blev jag uppe lite för länge som vanligt, kan verkligen inte gå och lägga mig direkt jag kommer hem eller direkt någon åker hem ifrån mig, det är en sjuka.

 

På fredags morgonen tog jag bussen hem till Sävar som gick 8.25 då nästa gick först 11.30. Var bjuden hem till mamma på grillat till middag så jag passade på att åka tidigt för att kunna umgås med Emma och barnen då Lars ändå var iväg på jobb. Det är alltid lika roligt att se hur glada barnen blir av att se en, Elmer kröp fram i raketfart samtidigt som han skulle vinka med ena handen och Agnes började prata på om sitt. Klockan sprang fram och tillslut satt vi oss ner för att äta lunch och sen la vi oss och vilade allihopa, brukar som sagt passa på att vilja jag också beroende på hur min sömn sett ut. Senare när vi vaknat till liv kom Eve förbi en stund och sen gick vi vidare till affären där Agnes fick handla själv då hon ville ha med sin handväska. På tillbaka vägen delade vi upp oss och jag gick vidare hem till mamma där vi väntade på Britt-Mari som hade haft klipp tid inne i stan, blev lite sent men tillslut kom hon och Rufus ut och vi kunde sätta oss och äta. Förutom grillat blev vi även bjudna på Vienetta och efter en stunds pratande fick vi skjuts hem av mamma. Britt-Mari och Rufus hoppade av vid mig och åkte lite senare hemåt medan Mirabelle ville ha all min uppmärksamhet i och med att jag hade släppt in en hund i lägenheten, en hund i hennes hem? Någon måtta får det väl vara tycker nog hon. Blev en halvtidig natt då jag hade planer på en Sävar tur under lördagen men min sömn ville inte riktigt dyka upp då en viss liten rar katt har en period då hon vill klösa sig igenom min sovrumsdörr. Hon hade gärna fått dela säng med mig om hon kunde ligga still men ena sekunden hoppar hon upp på mig, nästa sekund hoppar hon ner och rotar runt i allting och nästa upp på mig igen. Jag som sover väldigt dåligt kan alltså inte ha det så och det känns jättetråkigt då jag har börjat vänja mig med att sova med hundarna i samma rum, dom håller sig åtminstone på golvet. Jag må älska min katt men ibland är hon inte värd mycket, haha.

 

Idag var det tre månader sen jag var hos hudläkaren på Ön för första gången så nu var det ett återbesök som stod på schemat. Är jättenöjd med den hjälp jag har fått men kan ändå diskutera priset, idag gick det på 300 kronor för ett samtal som varade i knappt fem minuter. Där och då kände jag att man kunde ha använt sig av Skype istället. Men nu ska jag inte vara allt för bitter, kan berätta hur dagens samtal flöt på istället. Det första jag fick veta var att läkaren var glad att se mig idag och hon var även glad över hur min hud såg ut nu mot för hur den gjorde för tre månader sedan. I och med att medicinen fungerar så blir jag däremot fast med den för att slippa gå tillbaka till där jag var men nu ska jag halvera dosen till en kapsel per dag och så ska jag få testa en gel, vad den heter minns jag inte men så fort jag har köpt ut den så ska jag berätta. Nu hör det förflutna just till det förflutna men kan inte låta bli att ha lite roligt åt min läkare som för tre år sen var säker på att jag inte kunde ha rosacea, största orsaken till att han inte trodde det var min ålder. Min hudläkare däremot gav mig diagnosen ilsken rosacea första gången vi träffades, så hade jag blivit tagen på allvar redan då hade det kanske inte blivit såhär. Men som sagt, gjort är gjort, tiden som har flytt är ingenting att göra något åt. Nu har jag fått hjälp och än om jag inte kan bli av med rodnaden helt då min hud är alltför skadad så är jag ju så mycket bättre. Min hudläkare började prata om att laser vore något för mig men då en behandling skulle kosta 2300 och då den borde upprepas tre till fem gånger så kände jag, no way in hell. Vinner jag på lotto eller blir miljonär, först då kan jag tänka på saken.

 

Fick skjuts till hudläkaren av mamma och efter vårt besök där for vi vidare till en bilskrot då mamma skulle behöva en liten del till sin bil. Bilskroten kändes verkligen inte som min plats, riktigt varför vet jag inte men kände mig väldigt girly girly just idag av någon anledning, haha. Fick mig ett gott skratt där inne på butiken i alla fall, dom tog bara emot kontanter och kredit fick man först när man var 95 år och hade sällskap av sina föräldrar. Tänk vad snopet om det skulle komma in en 95 åring med sina föräldrar? Ja, nu finns inte den chansen men det hade varit roligt. Tyvärr blev det ett bottennapp så vi åkte vidare till Ålidhem där jag hämtade ut min kurslitteratur men även ett par jeansleggings. Är man kort och tjock så blir mina jeans alltid pösiga vid knäna än om jag har raka ben, vill jag ha slimmade måste jag gå över till just leggings, dock så nöts ju leggings tio gånger snabbare så det blir att bara ha dom ibland. När vi hade varit där gick vi in på Ica en sväng och strosade runt innan det bar av hem till mig igen där jag satte igång med den vita kycklinggrytan. Har hamnat i en period då jag varken orkar handla hem eller laga mat men ibland tvingar man sig själv för att man måste och nu hade jag ju även matsällskap. Mirabelle älskar när mamma är här, av någon anledning har hon en stark fetisch för mammas skor, har till och med fått en filmsnutt på Instagram när Mirabelle gosar med mammas ballerinaskor. Ja, nu gillar Mirabelle skor i överlag men just mammas är det något speciellt med, hon måste också smaka på mammas hår minst en gång av någon anledning. Hon älskar även väskor vilket många katter gör och så plastpåsar i överlag. Idag kröp hon ner i min ryggsäck och gosade runt där i, det slutade med att jag drog upp dragkedjan en bit och tog på mig ryggsäcken för en liten promenad i lägenheten. Det enda Mirabelle gjorde var att kika upp ibland för att se vars vi höll hus. Lite senare under kvällen for mamma hem och jag fortsatte med mitt äventyr i tvättstugan som inte var så stort. Det enda jag blir irriterad på är två fläckar på mitt nattlinne som aldrig går bort, kan inte förstå vad det är för något. Är säkert min tandkräm då det ser blått ut, med så mycket fluor så fastnar det väl överallt. Jisses, eller hur?

 

Tack så mycket för idag mamma!

 

I tisdags blev det en stadstur med Britt-Mari, chockerande inte sant? Nu när man bor nära stadskärnan så blir en stadstur något som hör till det vanliga. Tidigare kändes det mer som ett äventyr då man oftast var tvungen att planera mer bara för att fara till stan. Planerna för dagen var i alla fall att gå förbi Ungdomstorget med ett tack kort till min handläggare från arbetsförmedlingen som jobbar på Ungdomstorget. Det går inte med ord att beskriva hur mycket min tid med min handläggare har betytt för mig. Träffade han först och främst under min tid då jag gick på Access, en jobbsökarkurs som avslutades med praktik. Förutom Access så fick jag även träffa en arbetsterapeut för att göra olika tester, testa min kunskapsnivå och helt enkelt se vilket jobb som skulle passa mig i framtiden. Det här var under den tiden som jag var sjukskriven och så långt nere man kan vara ungefär så jag välkomnade all hjälp med öppna armar.

 

Summan av kardemumman, jag ansågs kunna studera och för att få en framtid behövdes ju först och främst ett slutbetyg. Där stod jag med endast huvudet ovanför markytan ungefär, jag, studera? Hur skulle det gå? Skulle jag klara det? Kan jag vara bra på något? Här kommer min handläggare in på bilden, redan från första början var hans attityd att jag klarade allt, det var något för mig, jag skulle passa perfekt i det yrket och så vidare. Han var en av dom första jag kunde börja tro på, jag trodde på hans ord och tankar om mig och det har tagit mig hit dit jag är idag. Vad som gjorde att jag trodde på han den dagen vet jag inte, men sen dess tänker jag alltid på vad han skulle tycka, vad han skulle säga och då tror jag mer på mig själv. Självklart så har jag många runt omkring mig som stöttar mig och peppar mig i allt men min handläggare gav mig den rätta näringen för att jag skulle börja blomma.

 

I alla fall, när jag hade lämnat kortet i receptionen så gick jag vidare och mötte upp Britt-Mari igen som var inne på apoteket och svassade runt. Därefter gick vi runt i lite olika affärer och i sista affären som var Indiska fick jag för mig att testa en grön slokhatt ur Miss Lis kollektion och jisses jag blev kär. Jag brukar inte känna att jag kan bära upp en hatt men just den här kände jag ett oh inför. Lite senare gick vi vidare och kvällen fortsatte med en middag, surr, skratt och ja, vi var vi helt enkelt. Passade även på att handla hem lite ingredienser så att jag kunde göra den vita kycklinggrytan idag, den blev jättegod som vanligt, det går nog inte att misslyckas än om man har olika mängd av allting varje gång.

 

Själv blev jag nyligt 25, halvvägs till 50 tjatas det om då. I måndags fyllde fina Kajsa 50 år och det skulle självklart firas. Pappa och Kajsa har varit i lag i några år nu och än om jag vet att det inte har varit så i en evighet så känns det så ibland. Det känns så roligt att Kajsa finns i våra liv då det berikar oss alla så mycket, ja, nu talar jag för alla då jag känner att det verkligen är så.

 

Måndagen började med att jag mötte upp Britt-Mari nere på stan då hon hade planer på att skicka blommor med mig hem till födelsedagsbarnet, även jag köpte med mig en bukett och vas från mig och Johan. När vi var klara gick vi till salongen och mötte upp mamma då hon och jag skulle åka hem med samma buss. Framme i Sävar så for jag och mamma på affären och blomman en snabbis då även mamma skulle köpa med sig en bukett från henne och Emil. Efter att ha fastnat på blomman en stund tog vi oss hem till pappa och Kajsa för att fira! Kajsa hade gjort två stora smörgåstårtor och hör och häpna, jag åt en hel bit! Jag valde att smaka av tårtan med räk/kräft och äggblandning då skinka inte är riktigt min grej, äter den helst varm i så fall, Förutom smörgåstårtorna fanns det även två vanliga tårtor och flera små kakor och bullar. Mamma gick hem för att göra middag och jag fastnade en stund då två av Kajsas vänner från Vilhelmina kom och överraskade, det hade hon inte väntat sig, ja inte vi andra för den delen heller så det var jätteroligt. Gick hem till mamma där jag blev bjuden på spagetti och köttfärssås och med mig tillbaka följde Emil också med för att fira, även mamma kom ut lite senare. Innan jag gick iväg hem till mamma så hade Agnes precis satt sig för att fika och hon tyckte inte att jag skulle gå men det gick bra eftersom jag lovade att komma tillbaka. När jag kom tillbaka så blev det lite pussel bygge med Agnes än om hon alltid rev pusslet för mig, liksom, vad är meningen med pussel om det inte är bitar överallt? Under dagen som gick hann farmor och Kjell komma förbi en stund, senare dök faster Kia och hennes man Leif upp och så även familjen KPP. En stund innan jag for dök Kajsas två vänner upp, kommer tyvärr inte ihåg namnen just nu, sen när jag var tillbaka så kom även farbror Johan ut med sin sambo Sanna och Sandra och Simon följde med, två av tre syskon, inte illa pinkat.

 

Jag blev kvar sist och hamnade halvsovandes i fåtöljen framför Idol och sen något annat, så mycket hängde jag med. Tillslut drog jag mig ut till bussen och tog mig hem till berget. Tack så jättemycket för ett trevligt kalas, hoppas du blev nöjd med din dag Kajsa, mycket kärlek!

 

I fredags var planerna att jag och Britt-Mari skulle åka ut till Jysk i och med att hon var i behov av en ny byrå. Vet inte riktigt hur hennes gamla blev som den blev men sånt är livet. Vi hade planerat att bära paketet tillsammans och inne i butik fick vi veta att det vägde 14,5 kilo. Har för mig att Agnes väger därikring och jag skulle hellre ha burit henne hela vägen om vi säger så. Inne i butiken bar vi paketet tillsammans, Britt-Mari fick leda vägen medan jag backade, dock så missade hon larmdelen på väg ut ur butiken så jag backade rakt in i den. Hon skyller på att den var lika kort som mig men jag tror helt enkelt att hon ville ha något att skratta åt. Det slutade med att jag bar paketet mestadels själv då jag blev envis och ville att vi skulle bli klar. Envisheten resulterade i att jag spräckte ett blodkärl och dit kom ett fint blåmärke men enligt Johan är ju det bara ett plus så vi får väl se det så, haha. Britt-Mari hade sedan planer på att gå ut och äta med Sara, jag hade tänkt stanna hemma då jag inte kände att jag hade råd nu i mitten på månaden då det även kommer mycket utgifter nu i och med studierna. Planerna ändrades litegrann och jag följde med ut också då Britt-Mari ville bjuda mig på middag som tack för hjälpen. Innan det var dags för middag åkte vi hem till Britt-Mari med byrån och vi började med att få ihop själva kroppen, lådorna fick tas senare då vi skulle tillbaka till stan och möta upp Sara. Jag var lite inställd på en tråkig fredagskväll hemma själv så att jag blev medbjuden gjorde ju kvällen så mycket bättre. Nere på stan mötte vi upp Sara och tillslut begav vi oss till Costas. Vi blev alla tre sugna på en fördrink som hette berrilicious och tillslut gick vi runt bordet för att någon av oss skulle bestämma. Valet föll på Sara och för att citera henne när vi frågade om hon var sugen på en drink; "kakor är alltid gott". Ja, nu är kanske min citering lite felaktig men det kan vi se mellan fingrarna på. Hon jämförde i alla fall drinkar med kakor och det hade vi riktigt roligt åt en bra stund. När det kommer till varmrätten så har jag alltid valt Gyros när vi har varit på Costas men den här gången tog jag grillad lax med färskpotatis, sommarsallad och en kall yoghurtsås. Jisses så gott och fräscht! Till maten tog vi alla en cider och vi avslutade även med efterrätt, eller ja, dom tog olika sorters fancy kaffe och jag tog kladdkaka. Sa till servitrisen att jag inte dricker kaffe så jag skulle ha kladdkaka istället, förstår ju verkligen inte varför hon skrattade åt mig, eller ja, med mig. Vi satt lite mer än tre timmar innan vi bestämde oss för att hinna med bussen. Sara åkte hem till sig och Britt-Mari följde med hem till mig ett tag där vi tog det lugnt i soffan och ja, var oss själva som vanligt. Tack så jättemycket för en trevlig kväll tjejer och tack så mycket för middagen Britt-Mari!

 

I lördags vräkte regnet ner, det har blivit lite av en modefluga när det gäller vädret. Själv hade jag en bankande huvudvärk så jag valde att vila lite innan jag skulle bege mig hem till Britt-Mari. Dumt nog så blev jag bara orolig inombords så min så kallade vila blev inte så avslappnad. Tillslut var det tänkt att jag skulle ta mig iväg och precis när jag ska börja snöra på mig skorna så vräker regnet ner igen, jippi är min första tanke. Som tur är har jag ju en regnjacka så den åkte på och poff då sken solen, det regnade inte mer på hela dagen och kvällen, ja, i alla fall inte vad jag märkte. Framme hos Britt-Mari så inväntade vi hennes kompis hund som Britt-Mari skulle ha över kvällen och natten, när matte hade farit och hunden slappnat av tog Britt-Mari och började med middagen som bestod av korvstroganoff. Kvällen förflöt med glass, promenad och film sen blev vi båda sömniga och det kändes som att klockan kröp sakta framåt endast för att jävlas. Väl hemma igen så tog jag det väldigt lugnt innan det var dags för att soffa och jisses så skönt det var att lägga sig i sängen under ett svalt täcke.

 

Idag började min dag lite jobbigt, även nu fylldes jag av oro än om inte lika stark som annars. Det började lugna sig lite när jag fick i mig lunch och efter det började jag att städa. Först och främst bäddade jag till sängen ordentligt, sen åkte saker upp från golvet för att jag skulle kunna dammsuga ordentligt. Idag var det inte alls roligt att dammsuga då det var så kvavt i luften. Gissa vem som svettades som en gris? Efter många om och men, ja, det kändes som det, så tog jag en sväng med skurmoppen också över golven. Nu när golven blev tipp topp kände jag att även jag behövde städas. Tog en skön dusch och fastän dom stänger av varmvattnet ikväll fram tills onsdag morgon så duschade jag ganska kallt, man kan ju tycka att man passar på med varmt så länge det finns. Tillslut var jag duschad och torkad och efter det började jag med maten, har även passat på att diska bort litegrann i och med varmvattnet som sagt. Förutom mina husliga sysslor så har jag även följt rapporteringen om granaten som hittades tidigt i morse inne i centrala stan. Det slutade med att bombgruppen sprängde granaten, som sägs ha varit skarp. Ja, jisses va? Kvällen fortsätter i ett ganska lugnt tempo då jag praktiskt taget har sysslat med något hela tiden. Imorgon åker jag hem till Sävar då fina Kajsa fyller 50 år, det är öppet hus och jag stannar nog fram till kvällen.

 

I morse kom Britt-Mari förbi just före nio och lite senare så åkte vi ner på stan för att ta bussen hem till Sävar. Hann inte äta frukost så valde en jättenyttig frukost från Pressbyrån, köpte en french hot dog och mitt korv val föll på El diablo, en chili korv. Jisses vilket sting! Första chili korven jag har ätit som bränner vid första tuggan, det må ha varit morgon ännu men den var god. Lite senare dök bussen upp och väl framme i Sävar så hoppade vi av vid affären för att handla lite lunch men även resten till kalaset. Vi fortsatte hem till familjen KPP där vi åt lunch tillsammans innan det blev vilodags. Jag och Britt-Mari slog oss ner vid köksbordet då jag beställde en del kurslitteratur, vi ska ha hela sju böcker till första kursen! Har dock fått höra att jag inte borde köpa några böcker för att när kursen väl drar igång så kanske inte alla behövs. Efter kontakt med min kursansvarige så fick jag tipset att till en början köpa dom översta på listan vilket måste ha varit dom fyra första? Älskar att han förklarade det så lite...

 

Tillslut bar det av hem till mamma där vi började förberedelserna med att raka Hope litegrann, stackarn får alltid så många tovor i sin päls. Därefter satte jag mig och lagade alla mina korta leggings, eller ja, mamma lagade ett par blev det och jag två. Tänkte passa på att vara snäll och laga Emmas också och givetvis märkte vi senare att jag hade missat ett hål, fanns inte någon möjlighet att ordna det senare heller då det var fullt upp med allt annat och även två små nyfikna barn. Under tiden som jag höll på att sy så började mamma med middagen som bestod av min favorit lasagne, även Britt-Mari fick hjälpa till med lite smådetaljer och efter det ramlade familjen KPP in genom dörren. Lite senare dök även Emil upp och vi satt oss ner för att äta, i och med småbarnen blev både middagen och fikat tidigt, vad vore kalaset utan mina syskonbarn?

 

Ett tag efter middagen började det bli dags för själva fikat att börja och vi väntade in pappa och Kajsa. Kajsa hade med sig en passande present med ord om att jag fryser så ofta. Även Eve kom lite senare då hon hade varit i Skellefteå, hon fick värma upp lasagne och sen ta fika så det blev nog lite kaka på kaka. När jag hade fikat så satte jag igång med att göra marängsvissen, Agnes ropade efter tårta men när jag förklarade att det blev fika med glass istället så blev hon nöjd i alla fall. Hon har hamnat i en period då hon vill testa sina ljudnivåer, det går upp och ner och ibland undrar jag hur en röst kan bli så ljus. En stund efter fikat dök det upp ytterligare ett paket som var från mamma, pappa, Emil och familjen KPP. Har tidigare varit väldigt intresserad av att testa på photo pearls  och vad fick jag om inte det? Jag, Britt-Mari och Eve fick skjuts hem till stan och det blev lugna kvällen ganska fort. Jag och Britt-Mari satt som mest och gäspade ikapp innan det var dags för henna att ta bussen hem. Haft en underbar dag än om jag saknade Johan väldigt mycket. Brukar alltid sakna han lite extra mycket vid såna här tillfällen.

 

Tack så mycket för alla fina presenter, alla kort och allt underbart sällskap, det känns underbart att ha såna fina människor runt omkring mig. Apropå presenter förresten, glömde berätta om en annan present jag fick igår. När jag öppnade posten hade min kompis Sara postat iväg ett presentkort till mig, det roliga med det hela är att jag får välja själv mellan olika butiker vars jag vill utnyttja mitt presentkort, tack så jättemycket Sara!

 

Ja, idag är det min födelsedag, i alla fall i lite mindre än en timme till. Min födelsedag började med en tråkig nyhet men har fått höra nu ikväll att det blivit till det bättre nu vilket gör att man kan slappna av. Till lunch stoppade jag in en pizza i ugnen, hör och häpna, pizza två dagar på raken? Blev kanske inspirerad av han som äter 24 pizzor per månad, nej skämt åsido, det var slumpen den här gången. Efter lunchen tog jag det ganska lugnt innan min tvättid drog igång och då var det som sagt tvätt som stod på schemat. Precis innan tvätt tiden öppnade jag däremot mina presenter från alla i familjen Örtstam, tack så jättemycket! Lite senare dök Britt-Mari upp och hon hade med sig presenter från henne och hennes mamma, tack så jättemycket till er också! Vi tog det ganska lugnt och smaskade i oss varsin falsk potatisbakelse innan det var dags för mig att hämta upp tvätten och sen göra mig i ordning för vår stadstripp.

 

Kallar det för ålderskris men det är det inte, bara ett klassiskt Erica ryck. När jag sminkade mig så fick jag för mig att fylla i ögonbrynen också då jag har en brun kajalpenna hemma. Jag har inte målat ögonbrynen sen mina nästintill bortrakade bryn som jag hade i början på gymnasiet. Blev då en rejäl skillnad och jag har praktiskt taget stirrat på mig själv varje gång jag har varit i närheten av en spegel. Förutom sminkryck fick jag även ett klädryck och klädde upp mig lite extra, liksom, varför inte? Kändes väldigt konstigt att vara så upp piffad en onsdag dock men fyller man 25 så fyller man 25. Bytte om ungefär fem minuter innan bussen gick, som tur är tar det minst tio minuter oftast innan den är vid min hållplats. Nere på stan var vårt första stopp på Eurasia, vi beställde in krispiga räkrullar som förrätt och till varmrätt beställde jag självklart min gamla goding stekt kyckling i stark sås. Efter maten beställde vi också in varsin cider, jag sa till Britt-Mari; Jag fyller bara 25 en gång då kan vi göra det, då sa servitrisen att jag bara ser ut som 19 det tackade jag och tog emot, haha. Lite senare gick vi vidare till Kafé Station där jag blev bjuden på en fika, tack så mycket! Vi bestämde oss för en tidig kväll och delade på oss redan nere på Vasaplan då båda hade planer på att duscha och ta en tidig kväll i och med att vi ska till Sävar ganska tidigt imorgon. Väl här hemma tvättade jag bort sminket, borstade ur lite tovor och sen tog jag en riktigt skön dusch. Efter duschen tog jag tag i att fläta mitt hår och ikväll gick det faktiskt bra, behövde bara göra om det en gång, haha.

 

Än om min födelsedag inte började så bra så blev den så mycket bättre i alla fall och imorgon får jag fira min födelsedag med familjen vilket ska bli riktigt roligt. Det roligaste blir att få bjuda på det jag har bakat då det är första gången jag bakat dom här två sorterna. Till middag blir det även min födelsedagsmat lasagne, kan något slå det? Ett stort tack till alla som har förgyllt min dag idag genom presenter och vackra ord, all min kärlek till er som vill lägga tid på mig.

 

Bakade något jag aldrig gjort i lördags vilket var solskensbullar, idag har jag slagit till igen och bakat falska potatisbakelser. Var lika nervös den här gången men då jag blev så nöjd med min vaniljkräm sist och skulle göra en till sats idag så var mitt självförtroende ändå på topp roligt nog. Egentligen ska man ju inte säga bra saker högt för då går det dåligt men hör och häpna, det gick jättebra! Såg till att ordna några allergivänliga bitar till Britt-Mari så hon har något att fika på mitt kalas också, det är ju inte så roligt om hon bara får titta på. Måste vara lite stygg och skryta men mina falska potatisbakelser blev supergoda, hade kunnat sluka en till bit om dom inte varit så mastiga, haha.Skulle man ta bort den rivna mandelmassan och kakaon skulle den här bakelsen vara väldigt god med kokos. Finns säkerligen något annat namn för den men i alla fall. Innan bakandet blev jag även bjuden på pizza som vi fick hemkörd, så det är inte så konstigt att det blev väldigt mastigt. Tack så mycket för middagen Birgit! Än fast hon är hemma i Åsele så ville hon bjuda mig på pizza för att fira att jag kom in på universitetet, hur snällt är inte det? Jisses, om fem minuter så fyller jag 25 år. Har aldrig haft någon ålderskris och fick höra i somras av en tjej att hon trodde att jag var yngre än henne och hon var 23 så än behöver jag inte få panik. Sen så sägs det väl att man bara blir godare med åren? Ska vi vara petiga med klockslag så föddes jag först 12.42, mitt i lunchen, jisses om mamma måste ha varit irriterad på mig. Min födelsedag ska firas med att tvätta faktiskt men till middag blir det att jag och Britt-Mari går ut och äter på Eurasia. Valde att fira med familjen på torsdag istället då två pojkar har planerat in hockey på min 25 års dag, jag nämner inga namn, host host, haha. Skämt åsido, jag överlever, ska ju leva några år till faktiskt.

 

 

Idag har jag varit på min allra första arbetsintervju, ja, allra första kanske det inte är men det är helt klart den som räknas. Första tankarna var om vad jag skulle ha på mig, hur jag skulle ha håret och jisses, vad skulle jag säga? För som jag skrev tidigare, visst är det skrattretande att jag får min första intervju i samma veva som jag kommer in på universitetet? Är nöjd med klädvalet och ordnade håret så som jag brukar. Kändes väldigt nervöst minuterna innan intervjun och även i början på intervjun men efter en liten stund så kändes det bättre och jag slappnade av mer. Kunde dock vara skämtsam redan i början så det var ju bra i alla fall. Nu är ju den här tjänsten en heltids tjänst mestadels på kvällar och helger men även på dagar så chansen att jag får jobbet är ju väldigt liten i och med mina studier som jag berättade om. Däremot så kan man ju hoppas på att dom tyckte om mig så mycket att dom kan tänka sig att se mig som en vikarie, haha. Vem vet, dom jobbar ganska snabbt med att få tjänsten tillsatt så får nog veta redan i veckan hur det blir. Fotade min klädsel i hiss spegeln och har väldigt roligt åt hur annorlunda man kan se ut beroende på vinkel och klädesplagg. Min kofta döljer verkligen att jag är så stor som jag är, på bilden ser det ut som att jag har gått ner halva mig vilket jag inte har. Dock så har det nästan alltid varit så, framifrån ser man inte min rätta storlek. Ibland kan jag tänka att jag är mindre och sen ser jag mig själv från sidan och tänker, jisses, är det där jag? Men i alla fall, är jätteglad över att jag gick på intervjun och fick träffa så fina människor. Än om jag inte får ett jobb så har jag ju fått lite erfarenhet i min ryggsäck. Kommer nog aldrig komma ifrån att jag är lite nervös i början och snubblar på tungan några gånger, det är ändå som en fis i rymden om man ser till helheten.

 

Apropå bilden här nedanför, visst ser det ut som att halva jag är borta? Det är lite roligt vad en kofta kan göra.

 

I fredags åkte vi iväg hem till Sävar för att hälsa på familjen KPP, vi tog med oss våra middagsrester till lunch och värmde upp den när vi anlände. Lite senare var det dags för att vila så då åkte vi vidare till Ivarsboda för att Johan skulle få se lite av min barndom kan man säga. Det är en helt annan stuga på plats men än är det mitt lilla smultronställe när det gäller fina minnen. Vi hade turen att Putte var och fixade i stugan så då fick Johan se även insidan och inte bara allt runtomkring. Sen jag var där sist så hade Putte röjt väldigt mycket så blev en annorlunda syn men vattnet syntes mycket bättre. Var riktigt roligt att få visa Johan var jag praktiskt taget har vuxit upp väldigt mycket då vi var där ofta om så bara över dagen. Efter ett tag åkte vi tillbaka till Sävar och det tog inte lång stund innan alla hade vaknat och var pigga för bus. Både Agnes och Elmer blev väldigt nyfikna på Nikka än om Agnes var lite smårädd ibland men det kan man ju förstå då hon nyligt blev biten av en kanin, vilken elak kanin säg. Agnes fick ge Nikka godis och vissa gånger vågade hon ge närmre och även ge direkt från handen så det var kul. Elmer han rent av kröp fram till Nikka för att kunna känna efter lite när hon låg på golvet och tog det lugnt. Jag passade på att gå förbi pappa en sväng med Nikka då han fått träffa Bullen tidigare, hon blev lite skrämd av gårdens lösa hundar men tillslut gick det bra. Att hon blev rädd är inte så konstigt eftersom hon blev skrämd av en hund då hon var mindre. Till middag blev vi bjudna på spagetti och köttfärssås och till efterätt fick vi vaniljglass med krossad choklad, nougatsås och så även chokladbollar, vad då bortskämda? Blev en ganska tidig kväll hem och väl hemma så avslutades kvällen med filmen Vilddjuren.

 

I lördags åkte vi till Coop ännu en gång och handlade då vi behövde lite mer hem för att kunna göra sallad och så vidare. Väl hemma så gjorde Johan baconlindade köttfärsbiffar med fetaost till middag, till det hade vi klyftpotatis och en grönsallad, det satt riktigt fint. Senare mot kvällen satte jag igång och bakade inför mitt lilla familjekalas till veckan och den här gången blev det solskensbullar. Ja, dom heter även solbullar, vaniljbullar, krämbullar och så vidare, kärt barn har många namn sägs det. Johan for under tiden ut på en cykeltur med Nikka då hon är väldigt dålig på att kissa när man går ut med henne. Här inne får vi höra att det är panik men väl ute glömmer hon bort att göra sina ärenden, istället går nosen varm runt allt och ingenting, jisses. Blev aldrig någon olycka inomhus vilket var skönt men samtidigt var det jobbigt då det inte är bra för någon att hålla sig så länge och ofta. När dom kom hem igen var jag nästan klar med bakningen, det enda som var kvar att göra var att pensla bullarna och rulla dom i socker. För att skryta så måste jag säga att jag är väldigt nöjd med vaniljkrämen då det var allra första gången jag gjorde egen från grunden, den blev jättegod! Självklart var vi tvungna att provsmaka enligt mig och jag gav Johan den största och kladdigaste, haha. Under tiden så hade Johan gjort i ordning en fruktsallad med jordgubbar, banan, clementin, vindruvor och vattenmelon. Till det hade vi vaniljglass med jordgubbssylt. Vår sista kväll tillsammans avslutades med filmen Dum och ännu dummare.

 

I söndags så var dagen framme som ingen av oss såg fram emot. Ja, Nikka längtade nog hem till gården och Mirabelle längtade till att få det hundfritt men i alla fall. Det är aldrig lätt när ens hjärta åker ifrån men vad ska man göra? Min söndag fortsatte med att jag värmde upp en middag innan jag tog tag i att försöka duscha. Det kändes som att det inte skulle gå så bra då min nacke och mitt huvud strulade men det gick bra. Lite senare dök även Britt-Mari upp och vi umgicks som vanligt med mycket prat och skratt. Blev en lite tidigare natt än vanligt då jag hade en arbetsintervju inbokad dagen därpå. Det är väl skrattretande? Jag som har sökt över 200 jobb får ingen intervju eller någonting. När jag sen tillslut får komma in på universitetet, ja då får jag en arbetsintervju också, haha. Sånt är livet, antigen så händer knappt någonting eller så händer allting på en och samma gång.

 

Har tappat lite av uppdateringen men som vanligt går ju det där i vågor. Tänker jag tillbaka på förra veckan så var jag på en trevlig inflyttnings och grillfest hos mamma den 2/8. Sov över hos mamma och på lördagen så åt vi rester från grillningen till middag och efter det åkte jag och mamma ut och övningskörde vilket jag redan skrivit om. I måndags så umgicks jag med Britt-Mari vilket inte är så ovanligt, bäddade även rent i sängen med mitt och Johans gemensamma påslakanset. Ja, det kanske låter lite fjantigt men jag ville ha matchande nu då vi äntligen kan dela säng hemma hos mig. Blir även lite finare i och med att jag inte har ordnat något överkast ännu. Min tisdag bestod ju även av lycka i och med antagningsbeskedet till universitetet och så firade jag och Johan två år tillsammans. Nu blev det att han kom tidigt på onsdagsmorgonen istället så jag firade mitt underbara besked med mamma och Britt-Mari istället. Till middag bjöd jag på kinagryta i och med att det är min och Johans paradrätt på årsdagen. Mamma och Britt-Mari var även snälla och gav mig presenter för att jag kom in på universitetet. Av mamma fick jag en underbar rosbukett, var länge sen jag såg så fina rosor. Av Britt-Mari fick jag ett underbart doftljus med lukten vilda bär och så min lyxchoklad på det som jag kallar den. Tack så mycket!

 

Tisdag natt bestod av att jag tänkte försöka hålla mig vaken tills att Johan skulle komma tidigt på onsdagsmorgon runt fem, sex tiden. Var tröttare än någonsin då jag klev upp ganska tidigt och jag somnade halvsittandes med huvudet lutandes mot fönsterbänkskanten, gissa om skallen var öm efter det. La mig och vilade en stund på soffan men jag blev så varm så det gick inte så bra. Tillslut öppnades dörren där på morgonkvisten och in genom dörren kom Johan, Nikka och hans cykel. Cykeln fick däremot bo på balkongen under natten tills vi hade ordnat ett nytt lås. Mirabelle blev som vanligt lite butter över att ha hundsällskap så vi får väl se hur det går nästa gång. Lyckades få ett skapligt fina rivsår på foten just för att hon var butter och blev rädd då jag sa åt henne. Vi åt kinagryta runt sju på morgonen och efter det la vi oss och sov några timmar. Än om man är vaken så länge så går det inte att slappna av och sova så många timmar som man borde. Vår dag fortsatte på Biltema där en hylssats och ett cykellås köptes. Efter det åkte vi vidare till Coop för att äta lunch vilket blev en smarrig kebabtallrik. Rekommenderar verkligen kebabtallriken på matstället direkt inne till höger på Coop. När vi hade ätit klart gick vi vidare in mot själva affären för att handla hem allt som behövdes i kylen. Efter det for vi till Djurmagazinet för att köpa en springer om jag minns namnet rätt, det är i alla fall en grej som gör att man kan cykla med hunden utan att ha koppel. Kvällen fortsatte sen i ett lugnt tempo och väldigt många kramar.

 

Ställde klockan i torsdags då jag behövde gå in en sväng på arbetsförmedlingen för att registrera sökta jobb, berätta om studier och så byta till jobbgaranti. Ja, nu hinner jag ha jobbgaranti i två veckor men det är alltid bra att få in lite pengar när man ändå förtjänar dom. Väl hemma igen åt jag lunch då Johan nyss hade ätit och senare bar det av ut på en cykeltur. Först skulle vi cykla runt häromkring men då vi märkte att mitt däck hade lite luft så tog vi oss iväg med bilen och sen en cykeltur på det. Blev bara en halvtimme då jag verkligen inte har cykelrumpa sen så var crocs inte så bra att trampa med i den hiskeliga värmen. Ett tag efter att vi hade kommit hem dök Britt-Mari upp och till middag var det tänkt att vi skulle grilla fläskfilé, nu ville däremot grillen inte leva så länge så köttet fick stekas på litegrann också innan vi kunde avnjuta det med potatisgratäng och sallad. Torsdagen blev fylld av skratt och prat men även en öm bak så tillslut var det dags att sova så man skulle orka med helgen också.

 

Tiden näst intill springer iväg, snart blir lilla Elmer ett år och jag och Johan har hunnit vara ihop i hela två år. Än om man känner att tiden springer iväg så känns det som att det alltid har varit vi två. Det är inte lätt alla gånger att ha ett distansförhållande. Ibland så kan det uppstå missförstånd och fjädrar blir till hela hönor och många tårar har runnit efter kinderna. Det är inte lätt alla gånger att vara två om saken och att kunna dela med sig om sina innersta känslor alla gånger, det är även det som gör att det kan bli svårt. Än om vi har våra svackor så älskar jag min Johan mer och mer för varje dag som går, det är han och jag. Tillsammans kan vi skratta, gråta, bråka, bli sams och bara vara. Tillsammans kan vi stötta varandra än om vi lever väldigt olika liv, tänk att några som är så olika ändå kan vara så lika. Han kommer aldrig att förstå hur mycket han betyder för mig och hur mycket han hjälper mig att våga mer, klara mer och växa mer. Som sagt, det är han och jag.

 

Du och jag Johan, du och jag.

 

Det går inte att förklara med ord hur glad jag är idag, jag har skrikit och jag har gråtit av glädje. Det är nämligen så att lyckades komma in på universitetet med min reservplats. Känns overkligt att från och med i september så kan jag kalla mig för student. Allt slit har varit värt den här väntan på ett positivt besked och jag känner verkligen hur mycket jag förtjänar det här. Än om jag kom in som reserv så kom jag ju in på mitt förstahands val och det känns så underbart. Hade ju också bara plats två på reservlistan så det hade känts lite som om att man hade blivit dragen vid näsan om jag inte hade kommit in. Ovissheten som har tyngt mina axlar sen i januari har dragit vidare och idag ska jag bara njuta av att jag är jag. Det är helt enkelt en glädjens dag idag, förutom det här positiva beskedet så firar jag och Johan två år tillsammans också. Han skulle egentligen ha varit här nu men planerna ändrades, förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge tills han är det.

 

 

Att övningsköra med mammas Honda är inte så lätt som man vill alla gånger. Mina två största problem är dragläge och komma iväg smärtfritt men även att bromsa och växla ner för att svänga. Blir så irriterad för att det ska vara så svårt ibland att komma iväg och ibland inte. Jag är tyvärr ingen naturbegåvning på att känna av dragläget och kunna möta kopplingen med gasen. Det enda jag kan göra är att fortsätta öva och inte tappa tron på mig själv. Tyvärr tappar man rätt mycket av självförtroendet när det inte går som man vill på en gång, ja, nu är ju inte livet så att allting går på en gång men när man övningskör måste man ju visa det inför någon. Nu övningskör jag med min mamma men ändå kan jag börja tänka att hon tycker att jag är sämst och då går det ju givetvis inte bättre. Kan ju däremot se något positivt i att hon övningskör med mig, hon blev inte avskräckt sen sist vi försökte innan jag tappade lust och ork i och med min huvudvärk men även en smärre chock. Så även det är ju något positivt, jag försöker igen än om det är några år sen sist. Ett körkort skulle inte bara underlätta chansen att få ett jobb utan det skulle även underlätta för mig och Johan, vi skulle slippa bli svikna av SJ så många gånger, haha. Det är bara att bita i det sura äpplet och fortsätta, det hjälper alltid att tänka på att jag inte är ensam om att ha det svårt och bli nervös. Jag är envis så det är ingen idé att ge upp för det skulle vara att spotta mig själv i ansiktet men även på dom som tror på mig.

 

Honda, vi möts igen!

 

Har fått en kommentar på mitt senaste inlägg angående körkort. Jag håller med, det är väldigt logiskt att körkort inte är någonting som alla kan få gratis. Ett körkort skulle öka chansen till ett jobb tusenfalt men det hör inte hit vem som har betalt det. Som sagt, det jag menade var att ska en få ska alla få men det är ingenting jag tror skulle funka. För mig handlade det bara om principen att alla ska vara lika. Jag vet själv hur det är när det gäller till exempel studier, jag slet nästan håret av mig ibland och mitt betyg blev ändå bara G medan vissa jag kände knappt behövde kolla i boken fick MVG. Ja, nu är ju betyg och körkort inte samma sak men principen är den samma. Jag slet som ett djur och sen kom någon annan som kunde sucka över att den bara fick MVG och jag visste att den personen inte hade suttit och slitit som jag. Jag känner samma när vissa i min närhet tycker att jag ska sluta känna mig så uttråkad och börja jobba. Det gör väldigt ont när någon säger så eftersom jag söker jobb hela tiden men ändå är det jag som är den lata tjejen som går på socialbidrag. Det är en jäkla käftsmäll för mig eftersom jobbmarknaden inte är lätt att ta sig in i utan utbildning, erfarenhet eller körkort. Kan påpeka att jag söker dom allra flesta jobben även om jag inte har kvalifikationerna för dom. Det går inte att tänka; Jag vill bara jobba på hunddagis, jag vägrar städa! Nu kanske allt blev grötigt men förhoppningsvis fick jag fram min åsikt. På tisdag får jag besked om jag har kommit in på universitetet som reserv eller inte, håll tummarna för mig! Jag vill så gärna studera men kommer jag inte in är det bara att fortsätta söka jobb och hoppas.

 

Så lyder rubriken på en artikel i dagens VK, det första jag tänkte var; Vi svenskar utan jobb och körkort då? Valde att skriva till journalisten och ge min syn på det hela för enligt mig vore det enda rätta att alla skulle kunna få hjälp med ett körkort. Jag skrev såhär;

 

"Hej Monica

 

Det första jag tänkte på när jag läste artikeln var; Vi svenskar då?Jag har inte råd med körkort och jag är arbetssökande. Söker flera jobb i veckan men har aldrig fått komma på någon intervju ens. För mig skulle ett körkort säkerligen underlätta men vars ska man få pengarna ifrån till det? Lever just nu i ett distans förhållande och vi har pratat om att flytta ihop men då min pojkvän bor i en liten by som ligger nästan fem mil från närmsta stad så skulle det aldrig gå utan körkort för mig. Får höra mer än en gång att det behövs folk i byarna runt omkring men det är ju ingenting att göra något åt. Kan ju tillägga att min pojkvän har jobb och därför vore det bättre för mig att flytta upp då jag skulle ha lite större chans till jobb om jag bara hade ett körkort. Vi har alla olika förutsättningar i livet men jag tycker att det enda rätta vore att  ALLA kunde få hjälp med körkort för att kunna få jobb vars nu än jobbet ligger. 

 

Med vänlig hälsning Erica Karlsson Palm"

 

Jag lever i en sån tristess och ovisshet att jag blir galen, när man då läser en sån här artikel ser man nästan rött. Jag har ingen möjlighet till att spara till ett körkort men jag vet att ett körkort skulle underlätta. Behöver nog inte påpeka att jag inte är rasist på något vis men för den delen tycker jag inte att det här är rätt. Kan däremot påpeka att jag tycker att det är fel att deras körkort gäller i ett år och sen inte alls. Samma är det med många utbildningar. Det behövs en ändring på hur allt fungerar.

 

 

 För att läsa hela artikeln är det bara att klicka på bilden