Simply the best

Min sömn är ett återkommande ämne den här veckan, jag är så less den. Jag har ju den här fina sjukan att jag inte kan gå och lägga mig direkt jag kommit hem eller direkt någon åkt hem. Jag måste alltid lalla på lite i min egen värld för att varva ner efter allt ja för det mesta surr. Inatt for Britt-Mari hem där vid 2 snåret så då kan man ju tycka att jag borde kunna lägga mig efter det men icket. Fastnar så lätt i saker som inte är min stil annars men just för stunden funkar det bra. Ångest för att sova? Nej, men gillar helt enkelt inte att gå och lägga mig vilket inte riktigt hör ihop med att jag gillar att sova. Fick inte sova som jag ville heller, sov runt fyra till fem timmar vilket är alldeles för lite för mig. Helst behövs det fem timmar, gå på toa en sväng och sen få sova åtminstone två och en halv timme till helst tre. Min söndag började alltså i ett trötthetstöcken och den fortsatte väl så, är fortfarande trött. Såg flera statusar på facebook som tjatade om det fina vädret så tvingade mig att titta ut och hej där sken solen och det droppade så fint från balkongen. Vår vår vår! Ja, den kommer ju inte att komma nu men man får alltid vårkänslor då det börjar töa lite. Tog mig tillslut ut på en promenad som jag hade planerat skulle bli en snabbis, kanske tio minuter. Min promenad blev precis över en timme och jag kände mig så nöjd när jag kom hem igen. Under början på min promenad så hörde jag hur det droppade från flera balkonger, underbart! Men när jag kom upp till en cykel/gångbana som ledde till Nydalahöjd så kände jag doften av barr! Jag hade kunnat dö lycklig just då, eller ja inte dö men ni kanske förstår de starka känslorna man får? Det var ungefär som att solstrålarna for in i magen och värmde upp hela kroppen.

 

När jag kom hem bråkade jag med mitt dopinlägg, av någon anledning så höll jag inte på att få in bilderna. Tillslut sa blogg.se upp sig mer än en gång och jag var nära att bli arg. Tillslut fick jag iallafall upp bilderna och efter det tog jag mitt slöa pick och pack vidare hem till Britt-Mari där jag blev bjuden på tonfisklåda till middag, mums! Har bara gjort det en gång själv hemmavid men det är en rätt som jag har ätit många gånger hemma hos mamma. Väldigt enkel men väldigt god. Vår kväll fortsatte i trötthetstecken där också för Britt-Mari hade inte heller sovit något bra. Hur trötta vi än är kan vi dock surra på så att våra huvud skulle kunna lossna. Valde tillslut att åka hem för att slippa somna på bussen eller dylikt och hann bara kliva av bussen så blev jag lite irriterad. Det stod en okänd bil på min parkering och de som känner mig vet hur less jag är på parkeringstjuvar. Som tur var kunde jag få tag på ägarens namn och misstänkte då att min kusin hade glömt höra av sig. Så var fallet och sagan slutade lyckligt. När jag ser en okänd bil brukar jag ringa både UPAB och polisen på en gång för jag vill som sagt inte att någon ska stå gratis på min parkering som kostar mig 210 kronor i månaden. Det är som sagt lätt hänt att man glömmer att höra av sig så jag lät nog som en tjatmoster när jag påpekade hur viktigt det var att hon hör av sig varje gång. Dock påpekade jag det bara för hennes bästa så att hennes kompis slipper böter eller att bilen forslas bort. Skulle känna mig så dum om jag fick reda på att det var någon jag kände som fick böter eller liknande.

 

Så, vad händer imorgon? Jag väntar och ser om praktikplatsen hör av sig, den här gången tänker jag inte ringa själv för det är inte min uppgift att göra det varje gång. Har även planer på att duscha och städa toaletten. Får se om jag tar en till promenad imorgon beroende på vädret, fryser det på inatt kan det ju bli ganska halt imorgon och halt underlag är inget för min inre Bambi. Har även tänkt på att börja gå runt till butiker och prata om praktikplatser så tänkte gör det nu i veckan också. Har fått förslag om en kurs i att studera till högskoleprovet om jag inte får något jobb eller någon praktik, den kursen känns inte så lockande i nuläget om vi säger så.