Solig onsdag
I onsdags var det ingen vanlig dag för det var mammas födelsedag! Tog mig en promenad kring halv tio på morgonen bort till sjukhuset där jag skulle hoppa på bussen till Sävar. Jisses vilken värme! Det är inte klokt så fort man vänjer sig vid något och när det sen dyker upp något nytt står man där som en yr höna. Sommarvärmen kom ju och slog ner oss redan i maj månad men efter det har det ju varit lite små kallt ibland. Först blev man van gassande sol för att därefter bli van isande vindar. Nu har värmen kommit tillbaka för stunden igen och ännu en gång måste kroppen få ställa om sig vilket kan ta lite tid. Ibland känns det som att precis när man är van så ändras det igen. Det här med väder är lite klurigt tycker jag.
Framme i Sävar hoppade jag av vid affären för att köpa med mig lunch innan det bar vidare hem till Emma och barnen. Redan när jag skulle gå mellan busshållsplatsen och affären så kom tröttheten och det är några meter ungefär. Sen när jag skulle gå vidare så kände jag för att sätta mig ner på plats och stanna där. Blev så trött i kropp och själ av värmen att jag nästan tappade humöret, på min lilla promenad till Emma så gick jag och sa fula ord och räckte ut tungan som en flåsande hund, vilken syn va? Väl framme så blev det glada miner och lite bus i alla fall så det gör alltid allting lättare. Däremot så har lillebror Elmer haft ett ursäkta mitt språk men ett jävla humör, han har varit så arg och skrikig så det är inte sant. Det gick att distrahera han ibland i någon sekund och han började skratta men lika snabbt som han började skratta så blev han flygförbannad. Förhoppningsvis är det tänder på gång och inte hans personlighet, haha. Efter lunchen blev det den vanliga vilan, även jag passade på då jag inte hade sovit så mycket natten innan. Min kropp och själ har dock varvat ner sen mitt svammel jag och jag mår mycket bättre. När vi hade vilat var det dags att börja bege sig hem till mamma för att fira henne. Även då hann Elmer med att brinna av väldigt mycket och jisses vad man kämpade med att glädja han. Men så är det ju med humör, det kan gå upp och ner. När vi kom fram till mamma togs det fram pussel och barnkanalen gick varm på tv, dock var det nog jag som såg mest men det behöver vi ju inte tala högt om. Lite senare blev det middag som bestod av grillat, gratäng och ett stort gäng vitlöksbröd. Av någon anledning slängde jag in alla tolv i ugnen, det gick nog bara av farten. Dock var det bara två kvar då alla ätit färdigt så nog lyckades jag övertala brödproppning alltid. Senare efter maten blev det fika som bestod av flarntårta, mockarutor, bullar och rån. Det var flera år sen jag åt flarntårta men oj så gott det är. Det är en tunn flarnbotten och uppe på den så har man vaniljvisp och skivade jordgubbar. Mamma fick en ny köksklocka i födelsedagspresent, hon kände att det var dags för en ny då hennes var ända sen hon flyttade hemifrån, vilket var tidigt 80 tal så det kanske var dags även om den är fullt fungerande. Lite senare var vi några som hamnade i soffan och bak i två soffan hörde man hjärtliga skratt både från Agnes och Elmer och då kom Emma och undrade om ingen hade upptäckt dom. Fram kommer två krypande helnakna ungar som var överlyckliga. Blev ett litet tåg med två små rumpor där över vardagsrumsgolvet och vilken syn det var, haha. Däremot så sa vi stopp då Agnes hade tänkt leda ut tåget på balkongen, cementgolv är nog ingen hit att krypa runt på.
Någon timme senare då familjen KPP hade gått hem för att lägga barnen så fick jag skjuts hem av mamma och Emil, vilket lyx. Väl hemma blev det att ta en dusch och varva ner innan det var dags för att sova. Blev inte att sova bort torsdagsmorgonen så mycket då jag skulle upp i tid och göra mig i ordning för mitt stads äventyr med Emma och Britt-Mari.
Kommentarer
Trackback
