SunMon

Igår var det fortfarande fint väder så jag planerade att gå till och från stan. Halvvägs ner på stan vilket blir ungefär 1,5 km började jag känna av hälarna, great! Blir så irriterad att jag får skavsår lite nu och då för det är inte varje gång. Vet inte riktigt vad det beror på om det är vädret, åtsnörningen eller om det är något annat. Kunde praktiskt taget knappt gå från salongen till bussen sen när jag skulle hem. På salongen gick det lika bra som vanligt, blev däremot fundersam på naglarnas nya form då Frida hade börjat fila men så är det väl med allt nytt? Vi människor är ganska fega att gå utanför gränserna när det gäller vad vi är vana vid. Väl hemma var jag så trött och less på mina saftiga skavsår som tillslut blev även blåsor, jippi. Blev en lugnare kväll än tänkt men jag var helt tömd på energi av någon anledning. Ärligt talat så skyller jag lite på vädret som gick från strålande sol till grå dassigt väder.
 
Vädret höll i sig ända tills idag och det är fortfarande dåligt. Det betyder alltså att min energi har spolats ner i avloppen just här utanför vid backens slut. Tror mycket av min orkeslöshet beror på att min ledvärk har eskalerat den senaste tiden. Jag brukar bara ha problem vid kyla och ja nu under sommaren vid stark AC till exempel. Nu har jag haft ont fastän det varit över 25 grader! I fredags kunde jag knappt böja upp armen av att ha burit en pantpåse i tio minuter och det vet vi ju alla att en pantpåse inte är tung. Försöker att komma igång med motionen men i och med att energin ligger på noll så tar det emot, vet inte vad det är med mig just nu. Idag har jag däremot motionerat lite på ett annat vis än vanligt. I och med vädret och skavsåren gick jag upp och ner för alla trappor här i mitt hus två gånger. Med vindsvåningen är det fem våningar, glömde att räkna trappstegen. Känns nästan pinsamt att det kändes tungt när jag stånkade upp och ner två fjuttiga gånger men samtidigt med min vikt och skrappliga knän så är det ju bättre än ingenting och jag fick även upp pulsen rejält vilket är jättebra. Nu kan man ju tycka att gå i trappor är fjuttigt men det är bättre än ingenting och det är som sagt jättebra för pulsen. Däremot måste jag tänka på att vara försiktig när jag går nerför då det är sämre för knän i överlag. Resten av kvällen bestod av lite diskande och smsande med Johan som mest. Har velat göra mer men orkade inte ens vila. Ibland är man så trött och orkeslös att man bara stirrar framför sig.
 
Nej, nu ska jag inte vara allt för negativ. Imorgon kommer en ny dag och förhoppningsvis gladare hälar.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0