Simply the best

Lite nu och då så går mina tankar runt, runt, runt. Jag är ju som sagt en tänkare, ibland kan jag vrida på saker ut och in flera gånger, speciellt på nätterna när jag ska sova. Värst är det dock när folk påbörjar något men inte fortsätter för då kan jag hinna tänka ut ett antal olika scenarion. Men i alla fall, nyligt tänkte jag på psykisk ohälsa och något som kan dyka upp då är sjukskrivningar. Även här kan det bli mycket fördomar och ibland blir irritationen för mycket. Jag själv är inte sjukskriven nu men jag var ju det mellan ungefär 2009 till 2011, just nu kämpar jag på för att aldrig hamna där igen, speciellt inte nu när jag äntligen är på rätt plats i livet, jag gör det jag vill göra.

 

När det kommer till sjukskrivningar och dess fördomar så blir jag rent av tokig ibland. Vissa blir ju nästan rädda för att bli friska på grund av det här. Varför? Ja, är man sjukskriven kan man ju inte hitta på roliga saker, går man på puben, stan, åker på semester eller liknande så kan man ju inte må dåligt. Det är ju här problemet kommer in, folk som tror sig veta så mycket utan att själva ha varit där. Det är och kommer alltid vara ett problem och just därför har jag valt att vara öppen om mitt mående och mina tankar kring det. Jag fick till exempel mycket skit när jag var sjukskriven och fick försörjningsstöd, jag blev rent av jämförd med folk som fick försörjningsstöd för att de INTE ville jobba. Det var som en spark i magen, jag ville inget annat än att orka med att jobba, studera eller liknande men jag orkade knappt med mig själv. Ändå fick jag höra hur lat jag var, hur jag tog pengar som andra behövde bättre och så vidare. För mig var det väldigt viktigt att försöka leva som vanligt när jag var sjukskriven, speciellt efter att jag gick in i väggen. Jag försökte att fara på puben i Sävar och umgås en gång i månaden till exempel. Men kan då jag som vara sjukskriven må dåligt om jag orkar fara på puben? Ja, jag kunde må så dåligt att jag inte orkade leva längre men det fick ingen se. Läste ett bra budskap på facebook tidigare ikväll som stämmer så väl, ibland kan man faktiskt hitta guldkorn på facebook.

 

 

Det här stämmer så väl, hur ska man kunna må bättre om man bara sitter hemma? Det är jätteviktigt att man kommer sig ut och tar sig för att göra saker med människor som man känner sig trygg med. I början är det svårt och det blir ju inte lättare när folk man knappt känner leker spioner och läkare bara för att de tror sig veta så mycket. Har som sagt fått nog av just såna människor, såna har jag blivit utsatt för praktiskt taget sen barns ben. Blir så ledsen när jag tänker på det, vart finns medmänskligheten? Ibland kan den bästa medicinen vara att få komma ut och göra något roligt, ingen har rätten att ta det ifrån oss. Lyssna inte på skitsnacket, jag vet, det är jävligt svårt men det är viktigt. Ingen kan någonsin förstå till 100 % hur du mår, ingen kan sätta etikett på det. Är det någon i ens närhet som försöker sig på att bestämma hur det är så är det ingen person som är rätt för en just då, kanske aldrig någonsin. Se till att ha roligt, vad vore vi utan våra glädjestunder i livet?