Simply the best

Igår åkte Johan hem och det gjorde lika ont som vanligt, men vi har haft en underbar vecka tillsammans i alla fall och det är ju viktigast. Han kom fram måndag natt, medan han rastade hundarna gjorde jag i ordning varma mackor och de åt vi tillsammans innan det bar av till sängen. Dagarna har gått väldigt fort och jag har haft två lektioner men vi har ändå hunnit ha mycket kvalitetstid tillsammans. Det har blivit promenader med hundarna, film- och serietittande och gotta i mängder. Vi har varit i Sävar två svängar och umgåtts vilket har varit väldigt roligt, i lördags hade Agnes fem års kalas och självklart var vi där, vi var även där i torsdags då hon fyllde år. Vi har även hunnit med en sväng på stan, det händer väldigt sällan men ibland så smäller det. 

 

Ja, tänker inte skriva så mycket mer om det faktiskt, jag har passat på att njuta varje sekund och lite till. Nu längtar jag till att få träffa Johan igen och ja, bara känna känslan av att vara hel. Han är en stor pusselbit som saknas när vi är i sär. Än om distansförhållande är pest och pina finns det fördelar också, att sakna varandra och att alltid bli kär på nytt. Johan fick höra i helgen att han såg nykär ut när han tittade på mig. Jisses vad jag älskar honom!