Simply the best

Idag är det prick två månader kvar till examenceremonin, tänk, den fjärde juni tar jag examen! Eller ja, så är tanken i alla fall, ska kanske inte ta ut något i förskott. Att ta examen kommer att vara något av det största som har hänt mig, det går inte med ord att förklara hur mycket det betyder för mig. 

 

Idag har jag påbörjat bearbetningen av resultatet, började med att föra in rektorernas resultat på två av tre forskningsfrågor. Började sedan tänka, gör jag rätt, borde jag göra si eller så istället, mailade min handledare som svarade att jag bestämmer det bäst själv men att mitt förslag lät bra, sagt och gjort, började om, eller ja, det resultatet som jag bearbetade först ska jag bearbeta ännu en gång men det blir imorgon, tog tag i resten av resultatet istället för att kunna börja om från scratch. 

 

Sa till Johan igår att nu vill jag bara att skiten ska vara över, känner ingen stress över arbetet men känner av att det snart ska vara klart, eller, snart och snart, en månad ungefär men i alla fall. Är bara så less på att mina tankar uppslukas av detta hela tiden. Fastän jag inte är stressad så tar det lite på energin och glädjen. Ser fram emot att bli klar, längtar, längtar, längtar. 

 

Efter att ha suttit några timmar idag tog jag en promenad till Ålidhem, hämtade ett paket och handlade lite. Väl hemma igen blev det middag och sen dess har det varit soffan, är väldigt trött, helt slut till och med, förstår inte riktigt varför men skrivandet idag har nog tagit mest av energin, att läsa svaret från tre personer och sedan föra ihop dessa tillsammans, ja, det var något nytt för mig, i alla fall när man ska minska ner på resultatet också, mitt är ju i nuläget alldeles för långt, haha. Bara att fortsätta kämpa på, snart har det gått en månad och förhoppningsvis behöver jag aldrig tänka på examensarbetet igen. 

 

Bilden på Mirabelle har inte direkt något med inlägget att göra men visst är den underbar? Majestic som min lillebror skrev på Instagram.