Simply the best

Jag har varit frånvarande ganska länge nu men så blir det när en är och ränner på annat håll. För tillfället är min ledvärk mycket bättre och har varit det i kanske tre dagars tid, det känns riktigt bra. 

 

Har övningskört en del sedan sist, inte jättemycket tyvärr men allt är ju bättre än ingenting. Har övat på att backa runt ett hörn och att parkera lite smått. Har lagt märke till att jag av någon anledning verkar vilja ha för hög fart i båda momenten, det är något att lägga på minnet. Annars börjar jag känna mig mer bekväm som jag nämnde tidigare och det känns bra. Vet inte just nu hur allt kommer att fortgå i och med mitt nya jobb som börjar den 15e men ja, får ta det som det kommer. Kan inte planera så mycket eller liknande då jag inte har fått mitt schema ännu. Har även träffat underbara människor sedan sist, människor som ger mig energi till tusen. Det är alltid lika jobbigt att behöva säga hej då och det startar alltid ett vattenfall. Sen finns det väldigt otrevliga människor som en bara vill klappa till fastän en inte är lagd åt det våldsamma hållet. Samtidigt som jag ville klappa till en människa blev jag samtidigt väldigt obekväm i och med hur han lät mot mig. Har aldrig varit med om att bli så otrevligt bemött inom kollektivtrafiken och det helt utan anledning. Ja, tyvärr kommer det alltid att finnas nötter som en är överkänslig mot. 

 

Idag har jag övat på start i liten backe, lite stadstrafik och kört i mindre rondeller. Nästa gång blir det att öva start i en större backe och även att parkera, blir spännande. Tycker att tiden går alldeles för fort samtidigt som det är bra att en inte pressar in alldeles för mycket i huvudet. Vet inte hur långt tid allting kommer att ta men tänker att det får ta den tid det tar, samtidigt som det kan bli jobbigt i och med att jag inte kommer att jobba i Umeå. Men ja, det är ingenting att börja oroa sig för i onödan. Tycker att textraden; Låt det komma som ska komma, låt det bli som allt ska bli från låten Ditt andetag med Ulrik Munther passar in bra här. Brukar inte lyssna på han annars men just denna låt gillar jag, tänker väldigt mycket på Johan när jag hör den. 

 

Apropå något annat än ledvärk, köra bil och låttexter. Visst är mina turkosa naglar underbara? Synd bara att jag efter två veckor och två dagar hade en dejt med en dörr som klippte två naglar, en så långt in att jag började blöda och få ont. Ja, det är inte lätt alla gånger. Eller som de flesta i min familj skulle säga; Så går det, när du är klantig. Det är en replik som följt mig sedan barndomen, mycket på grund av att den finns förevigad på film men i alla fall. Skyller dock fortfarande på pappa som borde ha insett vilken olycka som var på väg att ske, håller fortfarande fast vid att han ville ha bra film, haha. 

 

Vad händer annars då innan jag börjar jobba? Nu på lördag firar jag och Johan fem år, tänkt att vi har varit tillsammans så länge. Samtidigt känns det som att vi alltid har varit tillsammans men ändå. Nästa fredag har Eve fest, mest för att vi ska få ha det trevligt tillsammans men även för att jag fyller år nästa söndag. Fyller år dagen före jag börjar jobba på mitt första riktiga jobb, ja, ett som jag är utbildad för, det är lite roligt. Utöver det gör jag det jag ska och passar även på att njuta av mina sista dagar. Har aldrig jobbat heltid eller utöver några få enstaka sommarjobb så det kommer att bli en väldigt spännande upplevelse.