Simply the best

I fredags hade jag examensmiddag för familjen hemma i Sävar. Johan gjorde i ordningen maten här hemma redan innan så att vi bara kunde värma upp maten på plats, tacogratäng blev det att vi bjöd på. Till efterrätt bjöds det på två olika glassorter och olika tillbehör. Innan vi for till Sävar mötte Bim upp oss och åkte med också då hon var bjuden. Johan kom förresten ner i onsdags kväll och jag kunde och kan inte vara gladare över att han kunde vara med under denna helg. Han var med när resan började och han var med när resan slutade. Nu börjar en ny resa och denna gör jag också tillsammans med han, underbart!

 

Kan inte vara mer nöjd med middagen, tror alla blev mätta och glada. Det var även så underbart att stå inne i köket när alla hade tagit mat och bara höra hur de pratade, blev varm i hjärtat, kände mig nästan som en mamma, haha. Kvällen fortsatte med presenter, bus, lek och fotograferande. Vi hade hundarna ute på altanen och både Agnes och Elmer vågade klappa, Agnes var jätteframåt och det var så roligt att se. Något som var extra roligt att se var hur Moa hanterade det, hon var jätteduktig med barnen. Ja, en annan rolig grej var att Nikka verkligen inte gillade gitarren, hon började skälla på Emil och ville bara därifrån, sällan en ser henne bete sig så. Angående presenterna, var inte beredd på att jag skulle få det under kvällen. Av Eve fick jag en magnet med texten All you need is love...and a cat, fick även ett häftigt halsband, en berlock/kula som innehåller tre stycken vita maskrosstrån, ni vet de man blåser bort när man önskar sig något, och så en berlock med texten wish. För ett tag sedan la Emma upp en bild på en kurvigare Ariel, ja, mer i min kroppstorlek, sa då till henne att jag ville ha en sådan version av mig själv, fick en sådan som hon hade ritat den veckan, oj så jag den är! Fick även med en liten slant där. Mamma och Håkan hade med sig en häftig blomuppsättning i en balja. Fick även en present redan i onsdags, jag och Bim var på stan och jag testade en lång spetskofta som skrek Erica, hängde undan denna för att fundera men då bestämde Bim ihop med sin mamma att jag skulle få denna av dem. Utöver dessa underbara presenter har jag även fått en risku, denna har många bidragit till, min familj här nere och min familj här uppe. Kan inte med ord beskriva hur tacksam jag är över all kärlek jag får och fått inför denna stora milstolpe, att ta examen. Riskun har fått ta en roll som medalj, den är ett bevis på hur långt jag har kommit i livet och hur långt jag kan nå.

 

Igår var den stora dagen, det var äntligen dags för examen! Oj vad jag virrade runt av stress, klev upp i god tid och så vidare men tiden försvann ändå. Tillslut var jag på väg för att möta upp klasskamrater för att sedan gå in i Aula Nordica. Hann även träffa min familj, Johan, mamma och Håkan hamnade väldigt nära mig men jag kunde se pappa, Kajsa, Emma och Emil klart och tydligt också. Det var en lång ceremoni men tycker att det gick bra, alla tal var bra och musikern var jätteduktig än om jag gärna hade hört gladare musik. Tillsist var det dags för uppropning och vi blev andra programmet upp på scen! Jag stod och skakade hela tiden, var så nervös, haha. Har tidigare utlovat en dans vid diplomutdelningen och en liten dans blev det! Fick höra senare av en klasskamrat att det var så bra, det var så jag! När ceremonin var över var vi några i klassen som skålade tillsammans. Efter det ställde Emma upp som fotograf, hon fotade först mig och Johan och sen enbart mig. Dagen till ära hade jag samiska kläder och självklart min risku som bar upp allting. Kände mig vackrast i hela världen och det blev inte sämre när vi kramades i slutet och en klasskamrat sa att han ville krama sin sameprinsessa. Kan säga att jag och Johan stack ut i mängden, fick höra många positiva kommentarer och se många glada blickar. Nu var denna dag över, skönt men konstigt. När jag och Johan kom hem vände vi nästan direkt i dörren och åkte till min kusin som fyllde 40. Där blev vi bjudna på rostbiff, potatissallad, sallad, bröd och snacks. Var riktigt trevligt och jag fick träffa människor som jag inte har träffat på ett tag. Natten avslutades senare med att jag och Johan såg klart en film. 

 

Stort tack till alla som har stöttat mig under utbildningen och livet. Stort tack för alla gratulationer, lyckoönskningar och presenter. Det värmer mitt hjärta att inse hur omtyckt jag är. Kunde inte be om en bättre helg, eller ja, tänk om min familj norröver hade kunnat vara med, det hade varit det bästa. Jag vet dock att de var med mig hela vägen fram, upp på scenen och ner från scenen. Oj, känns som att hjärtat ska sprängas av kärlek. Jag kommer att lägga upp bilder på mina presenter i ett eget inlägg.