HH - Rullande åska

Ja, nu börjar det ju vara ett tag sedan jag var och såg Håkan Hellström men vad gör det om 100 år? Den 17 juni var dagen med stort D. Innan den dagen var jag lite av ett nervvrak, ville hinna få lägenheten gästvänlig, speciellt då några av gästerna knappt varit här tidigare, en vill ju visa upp sitt hem som en alltid egentligen vill ha det eller hur?
 
Dagen började med besök av min svägerska med dotter och två kompisar. De kom hit och tog det lugnt en stund innan det bar av till hotellet och diverse ärenden. När de for vidare var det dags för mig att börja göra mig i ordning då jag senare skulle få middagssällskap av mina systrar och en svåger. Vi gjorde oss i ordning samtidigt som en tacogratäng åkte in i ugnen, i samma veva kom Hanna med flickor förbi en sväng igen. Kände mig lite osäker på kvällens väder då det regnade, åskade och blixtrade om vartannat, passande dock då turnén hette Rullande åska men ja, utomhuskonsert och regn faller mig inte riktigt i smaken. Innan vi började vandra mot konserten som var på Campusarenan kom en kusin förbi som också skulle följa med. Kön var riktigt lång, vi gick förbi konsertområdet och upp mot MIT fontänen för att senare gå samma väg tillbaka, haha. Men vi hade tur med vädret, precis innan vi började komma in på området slutade det regna och solen sken resten av kvällen. Jag blev dock tyvärr less redan efter första låten och kunde inte riktigt njuta av hela konserten. Fick jätteont i fötterna och i ländryggen, stod och bytte fot om vartannat och böjde mig framåt. Kunde knappt stå på fötterna och det kändes som att ryggen skulle gå av och där skulle jag stå i tre timmar bland folk som skulle tränga sig framför en och så vidare. Såg konserten ganska dåligt men jag hörde den ju i alla fall och jag blev så himla glad när Håkan äntligen sjöng min låt, Din tid kommer. Den låten kom i in i mitt liv i samma veva som slutet på utbildningen och ja, den betyder mer än vad ord kan beskriva. En rad som säger allt; "Res dig efter varje smäll, du har en ängel på din axel. Din tid kommer, din tid kommer." Just där och då hade jag inte ont. 
 
Efter konserten var det tänkt att vi skulle gå ut på krogen, vi hade även vinat hemma hos mig innan men det gick dåligt med alla gamla trasiga kroppar. Det var riktigt skönt att bara få komma hem, dricka något och äta lite gott innan det blev soffläge och ipren.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0