Simply the best

I fredags åkte vi iväg hem till Sävar för att hälsa på familjen KPP, vi tog med oss våra middagsrester till lunch och värmde upp den när vi anlände. Lite senare var det dags för att vila så då åkte vi vidare till Ivarsboda för att Johan skulle få se lite av min barndom kan man säga. Det är en helt annan stuga på plats men än är det mitt lilla smultronställe när det gäller fina minnen. Vi hade turen att Putte var och fixade i stugan så då fick Johan se även insidan och inte bara allt runtomkring. Sen jag var där sist så hade Putte röjt väldigt mycket så blev en annorlunda syn men vattnet syntes mycket bättre. Var riktigt roligt att få visa Johan var jag praktiskt taget har vuxit upp väldigt mycket då vi var där ofta om så bara över dagen. Efter ett tag åkte vi tillbaka till Sävar och det tog inte lång stund innan alla hade vaknat och var pigga för bus. Både Agnes och Elmer blev väldigt nyfikna på Nikka än om Agnes var lite smårädd ibland men det kan man ju förstå då hon nyligt blev biten av en kanin, vilken elak kanin säg. Agnes fick ge Nikka godis och vissa gånger vågade hon ge närmre och även ge direkt från handen så det var kul. Elmer han rent av kröp fram till Nikka för att kunna känna efter lite när hon låg på golvet och tog det lugnt. Jag passade på att gå förbi pappa en sväng med Nikka då han fått träffa Bullen tidigare, hon blev lite skrämd av gårdens lösa hundar men tillslut gick det bra. Att hon blev rädd är inte så konstigt eftersom hon blev skrämd av en hund då hon var mindre. Till middag blev vi bjudna på spagetti och köttfärssås och till efterätt fick vi vaniljglass med krossad choklad, nougatsås och så även chokladbollar, vad då bortskämda? Blev en ganska tidig kväll hem och väl hemma så avslutades kvällen med filmen Vilddjuren.

 

I lördags åkte vi till Coop ännu en gång och handlade då vi behövde lite mer hem för att kunna göra sallad och så vidare. Väl hemma så gjorde Johan baconlindade köttfärsbiffar med fetaost till middag, till det hade vi klyftpotatis och en grönsallad, det satt riktigt fint. Senare mot kvällen satte jag igång och bakade inför mitt lilla familjekalas till veckan och den här gången blev det solskensbullar. Ja, dom heter även solbullar, vaniljbullar, krämbullar och så vidare, kärt barn har många namn sägs det. Johan for under tiden ut på en cykeltur med Nikka då hon är väldigt dålig på att kissa när man går ut med henne. Här inne får vi höra att det är panik men väl ute glömmer hon bort att göra sina ärenden, istället går nosen varm runt allt och ingenting, jisses. Blev aldrig någon olycka inomhus vilket var skönt men samtidigt var det jobbigt då det inte är bra för någon att hålla sig så länge och ofta. När dom kom hem igen var jag nästan klar med bakningen, det enda som var kvar att göra var att pensla bullarna och rulla dom i socker. För att skryta så måste jag säga att jag är väldigt nöjd med vaniljkrämen då det var allra första gången jag gjorde egen från grunden, den blev jättegod! Självklart var vi tvungna att provsmaka enligt mig och jag gav Johan den största och kladdigaste, haha. Under tiden så hade Johan gjort i ordning en fruktsallad med jordgubbar, banan, clementin, vindruvor och vattenmelon. Till det hade vi vaniljglass med jordgubbssylt. Vår sista kväll tillsammans avslutades med filmen Dum och ännu dummare.

 

I söndags så var dagen framme som ingen av oss såg fram emot. Ja, Nikka längtade nog hem till gården och Mirabelle längtade till att få det hundfritt men i alla fall. Det är aldrig lätt när ens hjärta åker ifrån men vad ska man göra? Min söndag fortsatte med att jag värmde upp en middag innan jag tog tag i att försöka duscha. Det kändes som att det inte skulle gå så bra då min nacke och mitt huvud strulade men det gick bra. Lite senare dök även Britt-Mari upp och vi umgicks som vanligt med mycket prat och skratt. Blev en lite tidigare natt än vanligt då jag hade en arbetsintervju inbokad dagen därpå. Det är väl skrattretande? Jag som har sökt över 200 jobb får ingen intervju eller någonting. När jag sen tillslut får komma in på universitetet, ja då får jag en arbetsintervju också, haha. Sånt är livet, antigen så händer knappt någonting eller så händer allting på en och samma gång.