Simply the best

Oops, den 7/2 är det två år sedan jag började med LCHF. Har dock haft problem med både vikten och kosten länge nu, antar att det är därför jag har glömt bort det. Tappar som sagt kosten väldigt lätt när jag inte är hemma eller när Johan är här och i somras var jag ju uppe praktiskt taget hela sommaren. Nej, beskyller inte Johan för detta, han försöker att peppa mig men han har lärt sig att backa ibland skulle jag tro.Jag kan nog bli ganska otrevlig när det handlar om min kost. Blir arg på mig själv men det kan gå ut över han. Vet inte vad det är, varför kan man så lätt bli arg på den man älskar? Sjukt onödigt, haha. Hamnade länge på en platå och riktigt varför vet jag inte, tyvärr kan ju vikten stå stilla eller gå uppåt fastän man är duktig med kosten och motionen. Denna underbara, jävla, finurliga kropp. Funderar på om det kan bero på stress eller mina hormoner, jag vet inte riktigt. Har inte vägt mig på länge förens nu idag faktiskt. Blev lite ledsen, har gått upp till 100 kg och jag sa ju ALDRIG MER. Men ja, nu är det så det ser ut. Kan inte göra annat mer än att kämpa, det är ingenting att gräva ner sig över. Nu den senaste tiden vet jag att mycket beror på min motionsbrist, jag behöver mina promenader än om de är runt en halvtimme. Är tyvärr jättedålig på vintern, ogillar kylan och halkan. Ska försöka att komma igång nu i alla fall, kan vara bra för huvudet i och med starten med examensarbetet. Kommer behöva mina promenader då man tömmer hjärnan. Tänker inte sätta några mål eller dylikt men visst skulle det vara roligt att få komma ner och snurra runt 89-90 som tidigare. Både jag och kroppen mådde så mycket bättre där nere. 

 

Vi får helt enkelt se vad som händer och fötter. Är som sagt onödigt att stressa upp mig själv och kroppen i onödan. Vem vinner på det i längden? 

 

Valde att testa Lesscarbs pizza botten för första gången, av detta recept fick jag ut fyra stora bitar. Tror man får testa sig fram med form och mängd, det blir mer smet än deg och kan därför vara lite klurigt första gången att få ut den som man vill. 

 

Botten; 

 

 

Gör så här;

 

Blanda samman alla ingredienser, låt svälla några minuter. Det kommer att vara en osammanhängande röra, inte som en deg, men det är helt i sin ordning.

 

Tryck ut till önskad form, (min man brukar använda en slickepott och jag brukar använda en fuktig handflata)

 

Grädda i 170 g varmluft (20 grader till med vanlig ugn) i ca 9-12 minuter. Se så kanterna är lite krispiga. Min kompis brukar alltid vända botten och köra några minuter extra på andra sidan också, då blir den ännu lite krispigare. Bra tips från bra kompis! <3

 

Lägg på önskad fyllning,lägg tillbaka i ugnen tills osten smält.

 

Både recept och beskrivning är tagen från Lesscarbs sida, genom att klicka på bilden kommer ni direkt till receptet. När det kommer till fyllning valde jag att göra den vi brukar ha på våran hemmapizza. Köttfärs med lök, krossade tomater och kryddor. Strödde sedan på champinjoner och massvis med ost. Vid sidan om valde jag att ha ekologisk babyspenat och aioli. Vill även tipsa er om att titta runt på Fannys sida, hon är väldigt duktig och har tonvis med spännande recept. 

 

Har en dålig period nu med kosten, motionen och, ja, allt vad det heter. Mycket beror på att jag är stressad, vill kunna få in så mycket som möjligt i mitt liv och ja, då krockar det. För att inte stressa behöver jag till exempel ha mina kvällar i soffan och bara vara, men när jag har dessa blir jag stressad över det jag skulle kunna göra och tvärtom. Är en svår balansgång, får välja mellan två olika sorters stress kan man säga. La nyligt upp en före och efter bild på instagram för att peppa mig själv, ibland känner jag mig fortfarande som 120 kilos Erica och då är det jätteviktigt att visa för mig själv att så är inte fallet. Måste visa för mig själv hur långt jag verkligen har kommit. Är väldigt stolt över mig själv som har kommit så här långt fastän jag har så mycket annat som bubblar inombords hela tiden.

 

Börjar nästan gråta, kan äntligen börja välja bland mer kläder. Ja, har ju alltid köpt kläder jag ansett vara fint men har ju inte haft så jättestort utbud, det har ökat markant. Nu är det bara jag som övar på att våga visa upp min kropp som den är. Vill våga visa mig i korta tighta klänningar till exempel fastän jag har kvar magen som blir en stor boll när jag sitter. Min viktnergång är en lång process och under den processen vill jag kunna klä mig i vad jag vill utan att oroa mig för vad andra tycker. För vet ni, tycker ni inte om det ni ser behöver ni faktiskt inte titta. Svårare än så är det inte, hedra er själva, ni har bara er själva.

 

Tyvärr är inte bilden på min lasagne allt för charmig men jag råder er verkligen till att testa göra den. Tryck på bilden för att komma till receptet! Hittade receptet hos 56kilo.se, där kan ni hitta mycket spännande att laga.

 

Fortsätter på hjältetemat, mitt egna påfunna motto under min resa är ju "Var din egen superhjälte". Därför passade ju fredagens festtema mig som handen i handsken. Har börjat inse allt mer att jag verkligen är min egen superhjälte och när dessa stunder av insikt kommer famnar jag om de väldigt hårt och vägrar släppa taget. Igår var en speciell dag för mig, det var nämligen ett år sedan jag började med lchf på allvar för att ta upp kampen mot vikten igen. Kan ni tänka er att ett år har gått?

 

Kvällen till ära tog jag äntligen tummen ur och vågade testa göra en lchf lasagne, lasagne är en av mina favoriträtter, det är även en rätt jag brukar få när jag fyller år. Blev väldigt nöjd med maten, det passade bra att fira med en omgjord favoriträtt. Senare på kvällen testade jag också att göra en mugcake för första gången men den smakade alldeles för mycket kakao för min smak, måste testa mig fram där.

 

Hur ska man då summera mitt år av lchf? Ja, det går att göra väldigt kort. Vissa gånger har det gått jättebra och vissa gånger har det gått sämre. Det är mer än en gång som jag har fuskat allt för mycket, oftast är det när jag är med Johan längre stunder och det beror nog lite på min dåliga motivation till mat och då när jag är med han blir det lätt att jag säger äsch och kör på det vi brukar. Värst var min period nu vid jul och nyår så jag valde att göra en rejäl nystart nu när jag kom hem, roligast är att jag har aldrig skött mig så bra som nu. Sen den 8e januari har jag inte ätit medvetet socker,  inte ätit till exempel bröd, strips och så vidare och jag har även tagit ett uppehåll med min mörka choklad och mina cashewnötter, allt för att börja om på nytt. Förutom det började jag veckan efter att testa periodisk fasta, gör det fortfarande, äter mellan 12-21 och det funkar ganska bra. Nu blev det ganska långt ändå men summan av kardemumman, jag har tappat 33 kilo på ett år! Visst, ibland kan jag blicka bakåt alltdeles för mycket och tänka att det kunde ha varit mer om jag inte fuskat och så vidare, men samtidigt är jag inte mer än människa, jag måste ha en balans som funkar för mig för att kunna hålla fast vid det här ordentligt. Några fusk hit och dit gör ingenting för jag vet vad jag kan. Är inte ensam om att blicka bakåt, vi måste lära oss att ta ett steg i taget och blicka framåt för att nå våra mål. Ibland kan man ramla, men då tar man sig upp och fortsätter, älta inte fallet utan hylla dig själv för att du tar dig upp. Vi kan och orkar så mycket mer än vad vi tror.

 

Under jul och nyårs ledigheten gick jag upp fyra kilo och när jag kom hem ville jag därför göra en nystart. Läste om många som började köra sockerfritt januari och så vidare men i och med att jag åkte hem först den 7 januari så kunde jag inte börja. Eller ja, kunde och kunde, jag valde att inte göra det. Däremot valde jag att den 8 januari köra lchf fullt ut, inga störningsmoment, kan tillåta mig själv att fuska ibland men nu satte jag totalstopp. Brukar vanligtvis äta mörk choklad varje vecka men även det har jag tagit bort då det är en liten mängd socker i bara för att minimera risken för att man blir tokig och börjar frossa. Har varit hemma i en månad, varit utan medvetet socker i tre veckor och kört periodisk fasta i två veckor. Periodisk fasta innebär att jag äter under vissa tider, vanligast brukar vara 12-20 men jag har valt 12-21 då jag är uppe ganska länge om kvällarna. Hört att det kan boosta viktnergången men jag vet inte, samtidigt lär jag mig att inte småäta massa på kvällarna vilket är bra.

 

Viktnergången har gått väldigt bra den här perioden, första två veckorna tappade jag 1 kg per vecka, tredje veckan 1,4 kg och den här veckan 1,8 kg. Har alltså sammanlagt tappat 5,2 kg vilket känns helt otroligt. Jag har inte bara kommit tillbaka till 89,4 som planerat utan jag har kommit under 89! Förutom att jag har skött kosten bra har jag även försökt att promenera nästan varje dag, har sett lite olika ut beroende på väder och ork men har motionerat minst tre gånger i veckan plus något gymbesök ibland. Ja, vad säger man? Nu är det bara att fortsätta! Har haft lite tankar om att jag kanske ska få tillåta mig något matfusk under februari men har inte bestämt något, det känns bättre, kommer jag till ett vägskäl och verkligen vill äta ett fuskmål så är det okej. Känns viktigast att inte falla tillbaka till att äta massa godis och chips. Ja, nu ska jag äta en semla men ska även testa baka lchf semlor och de kommer jag inte att överdriva, kanske halverar receptet och får mindre bullar. Kan ju även använda de till något annat än semlor också. Men ja, tar dag för dag och det känns bra. På lördag är det ett år sedan jag började med lchf för att verkligen köra hårt och det gör jag, har några avsteg hit och dit men jag hittar alltid tillbaka. Skulle jag förbjuda mig helt och hållet att äta onyttigheter ibland skulle det inte fungera i längden, tänk, nu har jag kört ett år snart och har hittills  tappat 32,1 kg. Ursäkta mitt ordval men jag är så jävla bra!

 

Jag älskar mannagrynsgröt och var därför tvungen att prova falsk mannagrynsgröt nu när jag äntligen har köpt hem mandelmjöl. Den är gjord i ett nafs och ja, även uppäten i ett nafs.

 

1 portion

 

 

Smält smöret i en kastrull, dra sedan bort den från plattan och vispa ner ägget och grädden. Ha sedan i mandelmjölet, fiberhusken och salt, visa ihop på låg värme och håll koll då det går väldigt fort. Vispa tills det är rätt konsistens för dig.

 

På min gröt hade jag kanel, sukrin och en klick smör

 

Kallar denna rätt för både ris a la malta och risifrutti då det är upp till var och en vad de är sugen på. Har länge tänkt testa detta recept men det blev först när jag skulle på bio som det blev gjort. Var perfekt att ha med sig i en liten turkisk yoghurt burk och en till liten burk till den enkla sylten.

 

 

Så här gjorde jag;

 

Vispade grädden tillsammans med vaniljpulver och sötning. Vispade den ganska hårt i och med att den snabbt blir lös när man blandar i något, i det här receptet keso. När jag var nöjd med grädden rörde jag ner keson. Sylten gjorde jag genom att värma på hallon och sötning i en kastrull, mosade hallonen med en sked. Testade även ha i gelatin men det är först nu senare som den har stelnat, därför är det hallongelé på bilden och inte hallonsylt.

 

Förra veckan gjorde jag blomkålsmos och den här gången kokade jag blomkålen i micron då jag har läst att blomkålen inte blir lika vattnig.

 

 

Så här gjorde jag;

 

Bröt loss blomkålsbuketter och skar bort stammen, använde ett huvud på just över ett kg. La blomkålen i en microvänlig djupskål och fyllde botten med grädde, därefter körde jag på högsta effekt i 15 minuter, man får känna efter om blomkålen är tillräckligt mjuk. Man kan använda mer grädde, allt beror på vilken konsistens man vill ha. Hällde över blomkålen och grädden i en vispskål, la i smör, Philadelphia ost, riven ost och kryddade med salt och vitpeppar. Mixade därefter tills jag fick rätt konsistens.

 

Till blomkålsmoset hade jag fläskkorv, fick ett sånt sug för ett tag sen efter fläskkorv och mos så varför inte äta en lchf variant? Däremot så fanns bara Scans korv och den har lite för hög kolhydratshalt än vad jag är ute efter men nästa gång ska jag se till att köpa, ja, var det nyhléns hugossons månntro? Ett norrländskt märke var det i alla fall, tror den låg på runt 4,6 kh/ 100 g. Idag åt jag däremot köttkorv till, samma kolhydratsmängd även där när det kommer till de olika märkena. Använder Felix ketchup som är sötad med stevia.

 

Jag borde lära mig att lägga upp lite av maten jag lagar här hemma men ibland så försvinner den tanken. Mycket beror nog på att jag ofta lagar samma mat då min motivation tryter väldigt ofta, men ibland så händer det att någon ny maträtt testas. Så, börjar med torsken jag åt förra veckan, det var väldigt gott.

 

 

Började med att starta ugnen på 225 grader, därefter kokade jag upp grönsakerna lite lätt då de var djupfrysta. Därefter åkte de ner i en form med olivolja och örtsalt. Hade det inne i cirka 30 minuter, tills det började få färg.

 

Torskfiléerna kryddade jag enkelt med salt och peppar, ska testa någon fler krydda nästa gång, därefter stekte jag filéerna i mycket smör tills inner temperaturen blev 56 grader. Aldrig stekt torsk i stekpanna så ville vara säker.

 

Till detta hade jag Icas kalla hollandaisesås, gör som sagt sällan egna såser, det händer bara ibland. Beroende på hur strikt man är med maten och hur gärna man vill äta E fri mat så är det bäst att göra egen sås hela tiden.

 

Blev jättenöjd med maten och ännu mer nöjd att jag har börjat äta broccoli och haricots verts, är ingenting jag har velat äta förut men har börjat lära mig nu för att kunna variera mig ifrån vitkålsriset jag annars har till det mesta. Just till fisk passar denna blandning perfekt tycker jag.

 

Idag började min dag med tårar, jag grät så mycket men samtidigt behövde jag skrika också för att få ut all energi som ville ut. Det var däremot inga sorgsna tårar och skrik utan det var glädjetårar och skrik av glädje. Idag visade vågen att jag äntligen har kommit under 100 kilo, jag är inte längre tresiffrig, jag är tvåsiffrig igen! Det är många känslor som startade när jag nådde det här största målet och det var nog mycket därför det blev så starkt. Idag är jag världsbäst och den känslan ska jag kämpa för att hålla kvar till de dagar jag ska möta.

 

2011 vägde jag 109,9, gick sen ner till 99,6, glädjen var oövervinnerlig just då. Jag hade inte vägt under 100 sen efter gymnasiet någon gång. Sakta men säkert smög sig dessvärre dessa 10 kilo tillbaka och senare även 10 till, sen har det varit lite upp och ner där en stund emellan också. Jag var ju som sagt nära på att gå in i väggen igen och då sket sig allt som hade med mat och motion att göra, just då ville jag bara överleva och lyckas få mitt slutbetyg. Tillslut fick jag nog, igen, bestämde mig att efter nyår då ska mitt nya liv börja för jag kände samtidigt att jag var på en sån bra plats i livet. Familj, fästman, vänner och studier, jag har allt även om jag vill ha lite till, man ska aldrig sluta drömma större men man ska aldrig glömma vara lycklig över det man har.

 

Men i alla fall, jag har nu kämpat i runt ett halvårs tid med studier, mående, kost och motion. Det har varit jävligt slitigt emellanåt och ibland känner man inte att man orkar, men vet ni, det gör man, allt det och lite till! Var mest glada känslor och tankar som sköljde över mig tidigare idag men samtidigt kommer de där tankarna som man är rädd för in, tänk om jag går upp allt igen? Tänk om jag inte kan fortsätta så bra som jag gjort hittills? Det är väldigt vanligt att såna här tankar dyker upp och det är då man ska bråka med de och säga; Tänk om jag kan göra det ännu bättre? Tänk om jag kan hålla vikten? Ha!

 

Som en text jag la ut tidigare idag säger;

 

 

Det stämmer in så bra på mitt tänk när det kommer till mitt liv och det är även så jag vill hjälpa andra att tänka. Vänd ert onda till något gott, lär er av det och var era egna hjältar. Man kan trilla dit ibland men då är det bara att göra om och göra rätt. Man ska aldrig gräva ner sig, aldrig.

 

Jag har nu gått ner sammanlagt 21,7 kilon, jag har tappat sammanlagt cirka 93,5 cm över ungefär hela kroppen och jag har minskat mitt bmi med nästan 10. Bmi är pjöller enligt mig, bara roligt att kolla. När det kommer till mina mått så kommer jag att lägga upp det lite senare, både före och efter. Vad gör vi? Nu kör vi!

 

 

 

 

Jag stekte lövbiffen och grönsakerna för sig, i slutet blandade jag ihop allting i min större stekpanna. Ringlade soja över och tog ganska mycket sambal oelek. Hade varit enklare att ta woken men det kändes lättare för stunden att diska stekpannorna efteråt. Är nöjd med maten samtidigt som jag vill lägga till något, riktigt vad vet jag inte än. Till maten hade jag värmt upp stekt vitkålsris, nästa gång ska jag köpa hem sjögräsnudlar istället.

 

I och med värmen och inspiration från en tjej på instagram så gjorde jag en svalkande dryck och glass. Påminner om en slushee eller daquiri, du bestämmer nog själv vad det är. Jag mixade hallon och isbitar, därefter fyllde jag på med ramlösa smultron. Drycken hade jag sötat med agavesirap och det hade kanske glassen behövt, men ändå inte. Just glassen smakade inte så mycket hallon som drycken men den var kall och svalkande så uppdraget blev slutfört ändå. Rekommenderar detta nu i sommar men har ingen direkt mängd som jag kan dela med mig av då jag bara tog lite på känn.

 

Det är väldigt sällan som en själv ser skillnaden när det kommer till kroppen. Det är ju i och för sig inte så konstigt då jag ser mig själv i spegeln varje dag. Ganska nyligt så såg jag med hjälp av två bilder vilken skillnad som det är på min kropp och dessa bilder togs den 24/5 och den 13/6. Ibland behöver det inte synas på vågen ibland syns det på kroppen. Dessa stunder när man ser skillnad är värda mer än guld.

 

För två veckor sen och några dagar nådde jag ett mini mål. Mitt första mål var 10 kg, för att slippa känna någon press av mig själv satte jag denna gång upp ett mål på 5 kg, tänk att kunna säga; Jag har gåt ner 15 kg. Den 18 maj hade jag gått ner 15,1 kg! Valde efter det att inte känna någon stress över att gå ner mina sista 5 innan jag når mitt viktigaste mål, att komma under 100. Har skött kosten och motionen lite sämre vissa gånger sen dess men samtidigt är det bara lite mer än två veckor sen, jisses, ta det lugnt! Samtidigt känns det som att det är en månad sen jag nådde mina 15 kg, kan vara därför man känner lite extra press.

 

Ska försöka lägga in en extra växel nu i och med att jag fick sommarlov idag, nu har jag tid att ta mig till gymmet utan att känna mig stressad. Nu ligger problemet snarare i rädsla, ja, den övervinner jag så fort jag tar mig dit. Men, det är ju just det, att ta sig dit är väldigt svårt, men nu kör vi! Innan höstterminen börjar ska jag ha nått mitt mål, jag ska ner under 100. Jag väger som sagt bara lite mindre än sist jag började kämpa men ändå har det gett så mycket mer nu. Det är flera gånger som jag kan känna; Fan vad jag är snygg! Jag älskar den känslan och jag är så tacksam över alla i min närhet som peppar mig.

 

Lägger detta inlägg under LCHF än om det hör hemma under träning och allmänt också. Först och främst blev det så att jag valde att ta det stora steget, ja igen. Mer än en gång har jag kämpat och förlorat slaget i min viktkamp och det kommer säkert komma fler gånger. Viktigast är att kunna hantera det på ett bra sätt och inte rasa totalt och hamna i den där fällan igen. Ni vet när man inte vill säga något högt för då går det dåligt? Lite så känns det när det kommer till just vikt. Folk i ens närhet blir stolt över en och man själv blir glad och sen går det åt helvete och då känns det som att man sviker alla som har peppat och stöttat en. Ärligt talat, man sviker inte någon annan än sig själv i slutändan egentligen för det är ju min kropp och mitt liv. Ja, alla andra är en del av mitt liv och vill mig väl men i slutändan som sagt så är det jag som skadas mest. Vem vet, kanske blir jag mer peppad av att aldrig släppa garden lika mycket om jag är öppen om det?

 

Idag är det två månader sen jag började med lchf och mer motion och jag kan glatt säga att jag nådde mitt första delmål på 10 kilo idag och jag är så himla glad. Vill egentligen lägga dit en fin liten svordom men försöker lära mig att inte uttrycka mig med svordomar hela tiden än om jag gjorde det lite högre upp. Nästa delmål är självklart att komma under 100 kilo igen och stanna där. Jag vill så gärna väga tvåsiffrigt igen, jag minns hur härligt det var att komma under 100. Kan bli arg än idag att jag hamnade så långt bort därifrån som möjligt, men vet ni, det var då, nu kämpar jag igen och nu kör vi!

 

Blev så glad när jag hittade en falukorv med 71 % kött och 4 g kolhydrater/100 g på Maxi. Det är Icas egna och heter något med Icas finaste. Jag älskar ju korv och blir därför glad när jag hittar de jag kan äta. Brukar även äta Scans chorizo som ligger på 90 % kötthalt tror jag det är, de ligger på samma kolhydratsmängd som falukorven. I och med falukorvsfyndet så blev jag sugen på att göra ugnsgratinerad falukorv då det är så himla gott. Istället för potatismos valde jag att göra blomkålsmos vilket jag aldrig gjort tidigare. Jisses, det blev en dunderhit! Var även denna rätt jag åt tidigare idag i omklädningsrummet utan att ens värma upp den.

 

 

 

Först börjar du med att skära upp blomkålsbuketterna i mindre bitar, låt det sedan koka tills det blir mjukt. Tror jag kokade i 15 minuter eller så. Därefter är det bra att få ut så mycket vatten som möjligt för att moset inte ska bli alldeles gör vattnigt. Började mixa blomkålen en del innan jag därefter la i resten av ingredienserna och mixade tills allt var i. Det blev kanske mer som puré när det gäller fastheten men samtidigt blev det inte för löst heller. Det går även att mixtra sig fram med ingredienserna, vissa är helt utan grädde tex, det går att ha olika kryddor beroende på vad man ska ha moset till för rätt och så vidare. Vill inte riktigt säga portionsmässigt hur mycket det blir, men igår åt jag och Britt-Mari en portion var och sen fick jag tre matlådor med mos, allt beror ju på hur mycket man vill äta självklart.

 

 

 

Vrid ugnen på 225 g. Ta fram en form och häll i krossade eller passerade tomater, jag brukar ha krossade men hade passerade över sen pizzan. Skär snittar i falukorven och tryck dit ostskivor, allt beror på hur mycket man själv vill ha. Lägg därefter ner korven i formen och in i ugnen när det blir dags. Tidsmässigt är mycket upp till en själv, man ser när korven börjar få färg och när osten börjat smälta. Av korven blev det sammanlagt sex portioner, men här beror det som sagt också på hur mycket man väljer att äta. Jag försöker att hålla mig runt 100 g så att jag är kompis med kolhydraterna.

 

Jag har nu lagt om min kost i en månads tid och än så länge är vågen min vän och den visar på ett riktigt bra resultat. Egentligen ska man väl inte ropa hej någon gång egentligen men så länge man fortsätter kämpa så är det bra. När jag började äta efter lchf förra gången så gick jag ner 5,2 kg på en månad och därför ville jag gärna matcha det den här gången. Matchade det och lite till och är så glad, men samtidigt vill jag inte bli för glad för då är risken stor att man halkar tillbaka. Förutom vikten har jag även tagit tummen ur och tagit mina mått, tycker alltid att det är så krångligt så har skjutit upp det. Lite tråkigt att inte veta skillnaden från start men nu får jag ju veta varje månad hur det går. Vikten kollar jag än så länge en gång i veckan och måtten kommer jag att kolla en gång i månaden. Det är minst lika viktigt att ha koll på sina mått för ibland visar de mer än vad vågen gör. Siffror som siffror, man känner skillnad.

 

Det är inte svårt att vara utan allt jag gillar men det är lite svårt att komma på vad jag ska äta ibland vilket jag brukar ha problem med annars också. Förra omgången hade jag även en fuskdag i veckan som kunde betyda att jag tog en portion potatisgratäng eller dylikt till maten, det tycker jag är helt okej, det är inte bra att förbjuda saker helt och hållet, det kan sätta sig på hjärnan mer än man tror. Nu är det ju även tänkt att det här inte ska bli bara en omgång utan jag ska gå efter det här så länge jag behöver, det kanske inte blir en livsstil heller för i framtiden vill jag kunna äta ris och sånt ibland men i betydligt mindre proportion mot för vad man har gjort tidigare. Det är en balansgång och det enda man kan göra är att kämpa för att hålla sig uppe. Har jag fuskat något den här perioden? Ja, fast fuskat skulle jag väl inte vilja kalla det heller, inte unnat heller, utan bara kanske att jag har tillåtit mig själv? Har ätit en calzone en dag och en annan åt jag en pytteportion vit chokladmousse, just den portionen var bara för att smaka. Visst är det skönt att man bara kan smaka ibland också? Man måste inte ha en hel portion alla gånger.

 

Apropå Alvesta glass som jag har nämnt tidigare, skrev till Norrlands ansvarige och fick veta att Ica Maxi ska göra om sin glassavdelning under vecka 12 så innan det skulle ingenting hända. Däremot så skulle Ålidhem ta in sockerfri glass nu under den här veckan, onsdag eller torsdag. Håller tummar och tår för att de tar in choklad och inte bara t ex vanilj. Glass är ju inget som ska ätas ofta överhuvudtaget, därför är det roligt att hitta ett alternativ som jag kan äta ibland då jag vill lyxa till det. För vem vill inte ha lite lyx ibland?

 

I och med att jag försöker köra lchf så bra som möjligt har jag velat hitta någon fler efterrätt än turkisk yoghurt och hallon som var en klassisker sist. Den här gången prövade jag mig på att göra hallonglass som även är mejerifri, den går även under kategorin raw food. Var lite skeptisk mot det i början då man gjorde den med avokado då jag aldrig har ätit avokado vad jag vet, men jisses så lyckat! Däremot så är det mer sorbet än glass men kärt barn har många namn eller hur?

 

Hallonglass 2-3 portioner

En avokado

2,5 dl hallon

En dutt citronsaft

Valfri sötning och valfri mängd (jag har testat både två tsk sukrin och sist testade jag agavesirap)

 

Häll citronsaften över avokadon, mixa det sedan till en jämn "smet". Mixa därefter tillsammans med hallon och sötning, vill man skippa ett slagfält så rekommenderar jag att man tinar hallonen litegrann innan.

 

Nu är det klart att äta! Jag däremot brukar alltid slänga in den i frysen i en halvtimme eller så, den går också att äta dagen efter men tar då en stund att tina. För er som rynkar på näsan åt avokado, denna glass smakar endast hallon och den är så fräsch och ljuvlig så jag har valt att kalla den för hallondröm istället för original namnet hallonglass.

 

Ett litet tips, denna är även jättegod att blanda med chokladglass. Jag hittade Alvestas laktos och sockerfria glass chokladbomben på Ica Mariehem, tyvärr innehåller den 8,5 g kolhydrater/100 g men det är ju bättre än att köpa glass med laktos och socker. Jag hoppas att deras sockerfria chokladglass finns någonstans i Umeå, då är mina drömmars efterrätt uppfylld, den innehåller endast 1,1 g kh/100 g. Nu innehåller ju även hallon en del kolhydrater men det är ett av de snällare bären så det kan man tillåta sig ibland, det förtjänar man.