Otroligt, äntligen!

Idag började min dag med tårar, jag grät så mycket men samtidigt behövde jag skrika också för att få ut all energi som ville ut. Det var däremot inga sorgsna tårar och skrik utan det var glädjetårar och skrik av glädje. Idag visade vågen att jag äntligen har kommit under 100 kilo, jag är inte längre tresiffrig, jag är tvåsiffrig igen! Det är många känslor som startade när jag nådde det här största målet och det var nog mycket därför det blev så starkt. Idag är jag världsbäst och den känslan ska jag kämpa för att hålla kvar till de dagar jag ska möta.
 
2011 vägde jag 109,9, gick sen ner till 99,6, glädjen var oövervinnerlig just då. Jag hade inte vägt under 100 sen efter gymnasiet någon gång. Sakta men säkert smög sig dessvärre dessa 10 kilo tillbaka och senare även 10 till, sen har det varit lite upp och ner där en stund emellan också. Jag var ju som sagt nära på att gå in i väggen igen och då sket sig allt som hade med mat och motion att göra, just då ville jag bara överleva och lyckas få mitt slutbetyg. Tillslut fick jag nog, igen, bestämde mig att efter nyår då ska mitt nya liv börja för jag kände samtidigt att jag var på en sån bra plats i livet. Familj, fästman, vänner och studier, jag har allt även om jag vill ha lite till, man ska aldrig sluta drömma större men man ska aldrig glömma vara lycklig över det man har.
 
Men i alla fall, jag har nu kämpat i runt ett halvårs tid med studier, mående, kost och motion. Det har varit jävligt slitigt emellanåt och ibland känner man inte att man orkar, men vet ni, det gör man, allt det och lite till! Var mest glada känslor och tankar som sköljde över mig tidigare idag men samtidigt kommer de där tankarna som man är rädd för in, tänk om jag går upp allt igen? Tänk om jag inte kan fortsätta så bra som jag gjort hittills? Det är väldigt vanligt att såna här tankar dyker upp och det är då man ska bråka med de och säga; Tänk om jag kan göra det ännu bättre? Tänk om jag kan hålla vikten? Ha!
 
Som en text jag la ut tidigare idag säger;
 
"When life puts you in though situations, don't say: Why me? Be courageous and say: Try me."
 
Det stämmer in så bra på mitt tänk när det kommer till mitt liv och det är även så jag vill hjälpa andra att tänka. Vänd ert onda till något gott, lär er av det och var era egna hjältar. Man kan trilla dit ibland men då är det bara att göra om och göra rätt. Man ska aldrig gräva ner sig, aldrig.
 
Jag har nu gått ner sammanlagt 21,7 kilon, jag har tappat sammanlagt cirka 93,5 cm över ungefär hela kroppen och jag har minskat mitt bmi med nästan 10. Bmi är pjöller enligt mig, bara roligt att kolla. När det kommer till mina mått så kommer jag att lägga upp det lite senare, både före och efter. Vad gör vi? Nu kör vi!
 

Kommentarer
Postat av: Jeeennny

jag är så stolt över dig erica, du kämpar på så bra!

Svar: Tack så mycket hjärtat!
Erica KP

2014-07-21 @ 16:38:48
URL: http://jennyhellstrom.blogg.se
Postat av: JUNITJEJ

Så roligt! Heja dig!

Svar: Tack så mycket! <3
Erica KP

2014-07-30 @ 21:54:13
URL: http://www.junitjejen.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0