Simply the best

Nu har snart början på min första vecka hemma tagit slut, nu är vi ju i mitten och snart är även denna vecka slut. Det är hemskt hur fort tiden går ibland även fast man tycker att man inte gör någonting.

 

I måndags åkte jag som sagt hem till Sävar. Klev upp runt halv nio på morgonen och gjorde mig i ordning innan jag tog en promenad till sjukhuset där jag fyllde på mitt busskort. Var skönt att passa på att ta en liten promenad i och med solen som sken, däremot så var det bara solen som var varm. Framme i Sävar så hoppade jag av vid Ica för att handla med mig lite lunch hem till familjen KPP. Väl framme hos dom möttes jag av synen att Emma, Agnes och Elmer satt utanför dörren på asfalten och var konstnärer, ja, Elmer ville som mest smaka på grus men dom andra hade ritat så fint. Det är nästan hemskt hur fort barnen växer när man är borta, speciellt Elmer utvecklas för fulla muggar. Nu har vår lilla prins börjat kunna dra sig upp ståendes, han kryper på sitt eget lilla grodvis och han älskar att vinka. Vi började vår dag med att äta lunch tillsammans innan det var dags för att vila. Jag brukar passa på att vila nere på soffan beroende på hur jag har sovit och den här gången var det vilo dags för mig. Men vad kommer precis när jag håller på att somna? En fluga! Vad är det med flugor och människor egentligen? Dom vill alltid surra runt omkring en för att sedan landa på något jobbigt ställe den här gången i mitt öra. Det var den vilostunden det. Lite senare när alla vaknat så kom mamma och Eve förbi. Då fick Agnes visa sin nya koja ännu en gång och oj så hyperglad man kan vara över något nytt. Hon blev som skogstokig om man nämnde kojan och sprang direkt till altanen för att få visa. Blev mycket prat och bus och lite senare när vi hade ätit mellanmål så kom även Lars hem. Till middag blev jag bjuden på leverbiff med ris, brunsås och lingonsylt. Jisses, det är snudden på himmelriket! Senare på kvällen kom också pappa, Kajsa och Emil ut på besök så då fick jag ju träffa hela min familj på en och samma dag, perfekt va? När barnen hade börjat lägga sig så gick jag och Emma över till pappa för att hämta lite gamla påslakan och så fick jag testa lite kläder som Kajsa skulle skänka bort. Tack så mycket för kläderna Kajsa! Sen blev det bråttom hem till familjen KPP igen, Emma hade glömt bort att det skulle komma ut en kille och kolla på en vagn som dom har haft till salu. Vagnen blev såld och inne blev det film med Lars och Emil. När filmen var slut så fick jag skjuts hem av Emil och Lars. Det är ingen hemlighet att jag är besviken på länstrafiken sen dom ändrade bussturerna och tog bort nattbussen till exempel. Nu är senaste bussen till stan på sommaren klockan 20.00. Men hallå? Dom har en buss som går från stan 21.55 så varför inte ha kvar 21.15 som kommer in till stan 21.45? Nej, jag är verkligen besviken. Förutom besvikelsen så hade jag en jättefin dag och kväll hemma med dom mina.

 

Igår mötte jag upp Britt-Mari nere på stan då hon hade några ärenden. Kände på en gång; Jisses! Det märks verkligen hur annorlunda livet där uppe är mot för här. Ja, vi var ju in till Gällivare och så men inte att man gick på stan som jag gjorde nu då igår. Människor och fordon överallt, kändes som dag och natt mot för hur jag har haft det. Ja, vi har ju praktiskt taget alltid haft besök och så men på stan är ju dom flesta okända ansikten som stressar förbi bara. Det blev några timmar på stan och det är ju motion det med i sig så det är ju välkommet. Kvällen fortsatte som vanligt med mycket prat och mycket skratt som vanligt. Blev en väldigt sen natt i och med att jag har stora problem att ta mig i säng nu då jag inte är med Johan. Det är jobbigt att ha en stor säng och veta att han inte kommer hem och lägger sig. Sov ju ofta själv i och med hans jobb nu då jag var uppe men då visste jag ju alltid att han skulle komma hem. Men men, tillslut kommer jag väl att kunna slappna av litegrann, jag är ju van det här även om det är väldigt jobbigt nu när jag nyligt åkt ifrån han. Nej, nu ska jag inte fastna i en sån spiral igen. I natt ska jag lyckas att gå och lägga mig i tid. Hur jag än gör så är vi ju ifrån varandra ett tag ändå.

 

Idag har det då inte hänt många knop. Något trevligt är i alla fall att mitt vätskedrivande hjälpte den här gången och jag fick tappa 1,1 kilo efter att ha sprungit på toa några gånger. Det är ingen hemlighet att jag går upp varje gång jag är uppe hos Johan. Det är väldigt tråkigt i och med att jag nådde mitt mål och sen svällde upp igen både i vätska och fett, men men, det är bara att ta nya tag och sköta sig nu då man är hemma igen. Ärligt talat så sköter jag mig väl inte perfekt nu heller men det är så svårt ibland. Jag vet, man ska bara göra det, man ska inte gnälla och så vídare. Usch vad jag känner mig negativ just nu när det gäller mycket och ja, nästan allt men det är som sagt bara att ta nya dag. Imorgon är en ny dag och då är det bara att tänka ljusa tankar. Förutom att jag har duschat idag så har jag även lagat korvstroganoff och så tvättat litegrann. Kände tidigare idag att det var dags att ta tag i livet litegrann. Imorgon ska jag vara med Britt-Mari och vi ska mötas upp på stan ännu en gång då hon har lite mer ärenden. Sen dagen efter det, ja då är det fredag. Ska åka hem till Sävar och börja rensa lite i pappas förråd, förutom det så fyller Lars år och även mammas katter. Men det är inte bara det heller, på fredag är det tänkt att jag ska få veta om jag har kommit in eller inte på något av mina val på universitetet. Tror det är därför jag känner mig svamlig inombords också. Det börjar närma sig ett svar och samtidigt som man vill tänka positivt så vill man inte det ifall man inte kommer in alls. Ja, den som lever får se på fredag. Ska vara tyst nu så att papegojan i mig inte kikar fram allt för mycket. Wish me luck!