Tomt
I onsdags kväll bestämdes det huxflux att jag skulle åka norrut, köpte biljetter samma kväll och tidigt morgonen därpå var jag och Mirabelle på stationen. Innan jag tog taxin ner till stationen kollade jag upp SJs app angående förseningar eller dylikt men ingenting visades fastän jag uppdaterade den, perfekt tänkte jag. Väl framme på stationen vilket var innan halv sju då tåget skulle gå cirka 20 minuter senare så såg jag att den nya tiden var 09.39. Höll på att tappa humöret, där står jag i väntrummet som nu är helt utan bänkar och tåghelvetet är flera timmar försenat. Lyckligtvis har jag tjuvlyssnaröron när jag är ute på resande fot ensam, den här gången var ju även Mirabelle med och inte ville jag att hon skulle behöva sitta i buren några extra timmar utöver resan. Vi som var på stationen reagerade på att ett sent natt tåg kom in och jag hörde en kvinna prata om att man borde fråga om man inte kunde få åka med det tåget. Snabbt som attan tog jag mina saker och följde efter henne till tågpersonalen som klivit ur tåget och hör, vi fick åka med! Det fanns gott om platser och tåget skulle ju ändå norröver, detta tåg skulle egentligen ha gått 02.21 på natten så även detta var rejält försenat.
Vi kom fram till Boden en timme tidigare än det var tänkt med det andra tåget så jag hann släppa ut Mirabelle på en liten skuggvisit innan vi skulle vidare. Det anslutande tåget kom i tid och vi var framme strax efter 12.30 som beräknat. Var underbart att få komma upp igen och bara vara, det behövdes för båda två. Under dagarna som gick hann vi med att få besök, bjuda på fika, åka på en tur i skogen och så vidare. Något av det roligaste var däremot att jag fick se att min ren har fått en kalv! Kan ni förstå vilken lycka? Hade tyvärr inte mobilen med mig så kunde inte föreviga min kalv på bild men jisses så jag njöt av att få se den. Lika snabb i benen som sin mor, liten och helljus brun, åh, jag smälter bara vid tanken.
Tillslut var de måndag, sista dagen det vill säga. Johan jobbade förmiddag och jag var hemma med hundarna, nu har vi en hundhage direkt ut från altanen vilket är perfekt, då kan de komma och gå som de vill så länge dörren är öppen. Mitt upp i allt den dagen flög dock en fågel in fastän dörren inte var öppen så mycket, höll på få panik, haha. Hundarna och jag for efter fågeln, den for in i rutan fler än en gång och jag tänkte; Nej, skada dig inte, jag vill inte ta död på dig! Tillslut fick jag äntligen ut den hur huset men det tog sin tid. Mirabelle har under de här dagarna mest huserat på övervåningen, hon är inte så förtjust i hundarna och speciellt plottskallarna är lite väl för på för att hon ska kunna slappna av. Tar nog ett tag innan de kan bli van vid varandra men samtidigt så är ju hundarna så unga än också så det blir nog bra i slutändan i alla fall. Väl framme vid stationen så var tåget bara någon minut försenat men i Boden däremot, jisses. Stod ingenting på skärmen om tåget, ingenting ropades ut och där stod man i över 30 minuter och fick läsa om ett annat tåg som skulle gå två timmar senare. Var det vårt tåg eller var det ett annat? Vi på perrongen fattade ingenting och jisses så less man hann bli, är ju ingen idé att gå till stationen heller då man ska ner under jord och sen upp igen, tänk om man missar tåget bara för det liksom. Men tåget kom tillslut som sagt och jag fick åka i en liten kupe med Mirabelle, en annan tågresenär och hennes hund. Blev en riktigt trevlig åktur då vi pratade mycket och jag fick gosa väldigt mycket med hunden också. Vet inte vad tåget sysslade med denna resa dock, en halvtimmes försening brukar oftast köras in men nu kom vi till och med en timme sent, vi hade visst tappat 35 minuter mellan Umeå och Hällnäs, vad hände där? När de ropar ut Vindeln som ligger just efter Hällnäs brukar det säga swoosh, men icket.
Kom hem tillslut, Mirabelle blev sig själv på en gång och högg in friskt på mat, vatten och toalettbesök. Samtidigt var det jätteskönt att komma hem, är väl alltid så när man är ute på resande fot men samtidigt så blev det så jäkla tomt och litet här hemma. Saknas en karl, några rum och en drös hundar liksom.
Kommentarer
Trackback