Skratta eller gråta?

Hade en dålig morgon i morse, visste inte om jag skulle skratta, gråta eller lägga mig ner och dö. Nu låter det kanske väldigt starkt men tyvärr kan mina känslor bli väldigt starka när jag vaknar. Det behöver inte vara så att jag är nedstämd eller att det har hänt någonting utan det behöver ju som sagt bara vara så att jag drömmer mycket. Även fast jag inte kommer ihåg vad jag drömt alla gånger så sitter känslorna kvar, ibland resten av dagen. Värst var den gången jag var nära att kliva ut framför en bil bara för att jag var så nere och inte kände någon livsgnista alls. Det låter ganska hemskt och det är det, speciellt när man blir så påverkad bara av sina känslor i drömmarnas värld, vet inte riktigt vad det beror på.
 
Tog mig iväg till Iksu då vi hade heldag där igen med klassen idag, hade varit idiotiskt att stanna hemma, blir alltid så glad av att umgås med mina klasskompisar. Fick mig även ett väldigt gott skratt, skulle gå på toa innan lektionen började och trodde att jag hade låst dörren, in kommer Helle och börjar asgarva och även jag. Hon säger att jag måste ju låsa. Jag tyckte ju att jag gjorde det, men icket. Låste ännu en gång och den här gången ordentligt, var ett litet hack jag behövde komma förbi, dumma lås. Därefter hade vi seminarie ett tag innan det bar av in till gympasalen igen för att leka lite olika lekar. Har inte ränt runt såhär mycket sen i mellanstadiet, känns riktigt kul att jag trivs så mycket med min klass att jag vågar vara med. Brandlarmet gick också under lektionen men visade sig vara falskt alarm. Någon i klassen sa att vi skulle dö och då svarade jag att jag har inte tid att dö. Det fick mer än en att skratta och då sa jag att jag faktiskt sagt det redan på morgonen innan jag kom dit. Vilket sammanträffande va?
 
Efter lektionen åt jag en snabb lunch inne i omklädningsrummet innan det bar av till gymmet en stund med Jenny. Väl hemma igen så är krafterna totalt slut och jag gråter lite om vartannat, vet inte riktigt vad det är med mig idag men jag får skylla på drömmarna. Dessa stunder saknar jag Johan så in i norden, ja, det gör jag ju annars också men just såna här stunder är hans närhet så viktig och stark för mig. Men nog fixar jag biffen själv alltid, får lov.
 
Imorgon har vi skridskor på förmiddagen, det ska bli intressant, det har jag inte åkt sen högstadiet någon gång. Sen blir det lunch och sen ska vi ha ett till pass med lek. På fredag har vi eget arbete och då ska jag träffa min basgrupp och komma på en lek som vi ska visa upp och leda på måndag. Det blir mycket lek och rörelse den här veckan och även lite nästa som sagt och det är riktigt roligt, bara av att röra på sig mer än vanligt är ju jättebra.
 
 
Som tur är har jag min fina Mirabelle här hemma som förresten blev 4 år gammal den 28/2, tiden går alldeles för fort.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0