En Erica låt

Den här låten hade varit perfekt att lyssna på för några år sedan, ja, det är den nu också men den hade nog gett väldigt mycket i mina yngre dagar. Shake it off, det är inte lätt alla gånger att skaka av alla elaka ord och handlingar man råkar ut för men det är viktigt att man gör det. Efter att ha blivit mobbad i flera år så var mitt självförtroende nere i botten men jag höll alltid näsan över ytan genom att gå min egen väg. Spotta och trampa på mig men tro inte att du kan bestämma över mig. Lite så blev mitt tankesätt och det är jag väldigt glad för idag, jag kommer alltid att gå mina egna vägar för även om vägarna måste ändras efter tidens gång då jag inte är själv längre så är det ju något man gör tillsammans. Se till att skaka av alla elaka ord och handlingar, det ska inte stoppa någon från att vara den de vill vara.
 
Fick precis höra att min systerdotter Agnes har paxat den här låten som sin, men det är ändå en Erica låt.
 
 

Tankar om internet och sex

Lägger detta inlägg under Min historia då mina tankar kring ämnet kan kopplas till mina tidigare inlägg. Idag var jag på två föreläsningar, var tänkt att det skulle bli tre men jag var alldeles för trött i kropp och själ. Första föreläsningen handlade om näthat och nätkärlek och den andra handlade om perspektiv på sex. Satt under tiden och började fundera lite fram och tillbaka, är nog mycket därför jag är så trött i kroppen också, det tar på krafterna att tänka tillbaka och att tänka på hur man skulle kunna göra nu om man hör talas om något liknande.
 
En sak jag reagerade på under första föreläsningen var under delen om personligt hat, det vill säga näthat, det är väldigt ovanligt om man blir retad på nätet om man inte har en koppling i det verkliga livet. Ja, så förstod jag det i alla fall. Det vanligaste är att man blir retad på nätet av de som man har kopplingar till i verkliga livet. Då började jag undra, men jag då? Blev ju som sagt utsatt för näthat under en längre period när jag var yngre, näthat som även spred sig på i det verkliga livet då jag blev förföljd på stan. Satt idag och försökte se om det kunde finnas någon koppling till någon av personerna som gav sig på mig, men jag tror inte det. Kanske kände någon av de här personerna någon som kände mig, men kanske var det bara en person som var ute efter att jävlas och sen när det spred sig så var det extra roligt. Av någon anledning så tycker ju vissa idioter, ja ursäkta mig men kränker man andra är man en idiot, så är det bara. Tror faktiskt att näthatet mot mig bara blev en rolig grej som folk hakade på, ja, nu var det ju inte roligt alls men jag tror att det var så det gick till. Själv var jag 15 år gammal, de flesta var just över min ålder men det spred sig även till de som var yngre än mig. Får ganska ont i magen när jag tänker på det faktiskt, hur kan något så vidrigt sprida sig? Idag fick jag höra att det är ovanligt utan kopplingar men är det ovanligt att okända hakar på? Nej, jag tror inte det. Samtidigt som jag kan önska många gånger att det som hände inte har hänt så har det gett mig så mycket insikter. Många som känner mig vet ju även att jag vill vända mitt onda till något gott och ha det som en ledstjärna inför mitt kommande yrke. Jag vill att barnen som behöver prata med en vuxen kan känna att de kan prata med mig, för själv hade jag inte direkt någon vuxen att vända mig till då jag inte ville dra in mamma eller pappa.
 
Under perspektiv på sex fick vi några matnyttiga tips med oss och ett av de viktigaste tipset är; Glöm inte att det är de som utnyttjar lust och nyfikenhet som gör fel - alltid. Hur många gånger får inte till exempel offret för en våldtäkt höra vad hen gjorde fel? Under dagens föreläsning lyftes mest tjejer fram som offer men då jag vet att det även finns killar så väljer jag hen. Dock tänker jag lyfta fram ett problem som föreläsaren pratade om, på en skola hade flickor på sig linne och bh en varm sommardag i juni, dessa flickor eller några av dessa, minns inte riktigt hade blivit inslitna på en toalett och blivit tafsade på. Vem hade blivit hemskickade? Flickorna...Tjejer ses som sexuellt utmanande och killar som sexuella, hur vridet är inte det? Dock så är det ju tyvärr så det alltid har sett ut och fortfarande gör på många ställen. Föreläsaren hade ställt motfrågan; Går killarna någonsin barbröstade? Har de vattenkrig och får blöta t-shirts? Då var oron för att städa större än att tänka på att tjejerna faktiskt kan bli sugna och tafsa på killarna. Fick även höra att det klassiska dumma killar är kära killar, att sånt här fortfarande pågår är ju pinsamt. Det här får verkligen en att fundera på, vad är det vi lär ut? Och vad borde vi lära ut istället? Det diskuteras hit och dit om kön och sex, genus är något vi borde prata mer om men samtidigt från andra håll hör man att det är dåligt att prata om genus. Varför minns jag tyvärr inte men är ju även så det alltid kommer att vara, några kommer att vara för och några emot. Det är väldigt tråkigt att synen på tjejer och killar fortfarande ser ut så här och även att det oftast är offret, ja, nu skriver jag offer men den utsatta kanske man ska skriva, det är den utsatta som får ta skiten, förövaren, ja, men hen blev ju bara sugen. Nej, nu ska jag sluta tänka vidare innan det blir alldeles för snurrigt, men kom ihåg att inte dra alla över en kam, slopa dessa gamla dammiga stereotypa fördomar och kom ihåg att det är de som utnyttjar andra som gör fel och det måste de få veta.

T som i trött

Den senaste tiden har jag som sagt varit väldigt trött och orkeslös, är det fortfarande. Har problem med spänningar och olika slags värk hit och dit. Mycket kan nog bero på att det är väderomslag, det börjar bli kallare, dock så brukar jag inte bli så här dålig när det kommer till spänningar.
 
Förra söndagen, den 19e, då var jag på väg till Ica på Mariehem för att handla inför den kvällens matlagning så att jag skulle ha matlådor. Passade på att ringa mamma medans jag var ute på promenad och när jag börjat komma uppför backen klagade jag på hur jobbig den kändes, därefter hörde jag någon som sa Erica bakom mig och det visade sig vara min klasskompis Annica, och jisses vilken tur att hon kom. Vi hann hälsa ordentligt och sen blev jag jättedålig. Fick ett rejält yrselanfall, hörseln domnade bort, blev som kolsyra i öronen, blev svart för ögonen och det kändes som att jag skulle spy. Ville inte sätta mig ner då det var så blött på backen så fick stå framåtlutad, då gick det någorlunda bra, men direkt jag försökte stå upp så dansade jag åt sidan av yrsel. Hade promenerat i kanske fem minuter men inte ens den biten hade varit möjlig att ta sig hem, började fundera på taxi men då ringde Annica sin man som kom och skjutsade hem mig. Kändes jättedumt att få skjuts i två minuter ungefär men gick ju inte att göra så mycket åt. Är så tacksam att Annica kom just då och att de hjälpte mig, det var riktigt läskigt. Vänner är väldigt bra att ha.
 
Vad har annars hänt sen sist? Ja, har mest varit praktik och skriverier till det faktiskt. Har försökt att promenera ibland men krafterna finns inte riktigt, har behövt ha mina kvällar i soffan. Hade sista dagen på praktiken i torsdags och det kändes lite tråkigt samtidigt som det var riktigt roligt att träffa alla idag. Kändes att vi har varit ifrån varandra, vi satt nästan alla tillsammans och åt lunch. Praktiken har gått jättebra, trivdes jättebra med både barn och personal. Näst sista dagen var jag dock med om en jobbig situation där en personal på förskolan agerade mer i egenskap som mamma och det råkade gå ut över mig. Fel plats och fel tid, jag mådde jättedåligt över det men samtidigt visste jag att jag inte hade gjort något fel. Morgonen därpå mötte hon mig vid dörren och bad om ursäkt, det kändes riktigt bra. Liksom, näst sista dagen och jag kände mig alldeles nertryckt, det var inte roligt men samtidigt så är jag en erfarenhet rikare. Nu fick jag ju se hur det kan bli ibland och även hur personal kan agera efteråt.
 
Men som sagt, idag var vi tillbaka på universitetet och nu är det lite bearbetning av VFUn som gäller innan torsdag då en ny kurs börjar, den heter Barns behov av stöd och stimulans ur ett fritidshemsperspektiv. Bara namnet låter spännande och vi kommer att få gå på föreläsningar om funktionsnedsättning, barn som har det jobbigt hemma och så vidare, ska bli riktigt intressant. Imorgon ska jag även gå på tre föreläsningar som handlar och barn och unga på nätet, även det ska bli riktigt intressant då jag själv har dåliga erfarenheter av att vara ung och ute på nätet så förhoppningsvis kommer jag få kunskap att fylla min ryggsäck med, har ju redan mina erfarenheter men är ju inte fel med att höra andra perspektiv, vad som kan vara bra att tänka på och så vidare.
 
Som sagt, är väldigt trött och orkeslös hela tiden, mycket beror nog även på saknad och längtan enligt mig. Är över två månader sen jag åkte hem från Nattavaara. Dock så brukar jag bli ännu segare när jag är med Johan men det beror nog mycket på att jag slappnar av när han är i min närhet. Nej, borde ta och krypa upp i soffan och gömma benen under filten, har inte orkat ta på mig pyjamasbyxorna efter duschen ännu.
 
Apropå karaoken som jag skrev om senast, vi blev inte så många och det var jag och min kusin Henrik som sjöng hela kvällen ungefär. Men, alla där hade roligt så det gör inget att vi inte var så många. Allt blir ju vad man gör det till, eller hur?
 

Första veckan

Nu har första veckan på praktiken varit, eller ja, ska man vara petnoga så har jag ju haft åtta dagars praktik nu. Har hunnit ha tre aktiviteter av fem vilket även får bli mer än fem. Idag hade jag valt att hålla i skapande av hösttransparanger. Vet inte om någon minns men 2011 när jag hade praktik på ett fritids på Tomtebo så gjorde jag en vårtransparang? Tog med mig den idén till mitt fritids som jag är på nu och det verkade uppskattat, satt tillsammans med fyra barn idag och vi får se om det blir någon fler omgång då det var andra som var sugen idag men de skulle hem. Har varit en ganska lång dag då vi hade stängning och direkt jag kom hem så las ryggsäcken bort, jackfickorna fylldes med nödvändigheter som busskort, mp3 och så vidare, sen tog jag en buss ner på stan och mötte upp Britt-Mari för en middag. I och med tröttheten och hungern som jag hade haft sen innan fem snåret, kom ner på stan strax efter 18.30 så valde jag att äta ett skrovmål med bröd och strips. Efter middagen gick vi förbi på gourmét en sväng då jag skulle köpa lchf vänligt snacks till bion, tog en mörk choklad med hallon då nötter inte är så bra att knapra på i en biosalong.
 
Ikväll blev jag nämligen bjuden på bio av mamma, det var vi, Britt-Mari, Emma och Eve som såg filmen Min så kallade pappa. Helt okej film men ingen jag känner behov av att ha i hyllan. Först trodde vi inte att det skulle bli någon film för efter någon minut så kom ett hemskt tjut, det pratades om brandlarm men vi fick sen höra att någon hade krossat ett nödglas, vi kunde alltså gå tillbaka till salongen för att se filmen. Undrar om det var någon som inte fick se en önskad film? Sjukt onödigt i alla fall, när jag kom tillbaka till salongen kliade det i öronen av larmet som hade tjutit.
 
Förutom praktikveckan som har gått så har det varit ganska lugnt. Kommer hem, äter och skriver på pedagogiska planeringar och i yrkesdagboken som vi ska föra, sen är man helt slut och orkar ingenting nästan. Har även haft problem med magen hela veckan, kan bli illamående både vid hunger och när jag har ätit sen så gör det ofta väldigt ont, är nog mycket det som tar på krafterna också. Vaknar oftast av att det gör så ont och magen känns som ett hårt skåp ungefär. Tänkte testa om omperazol vill hjälpa när det är som värst annars hoppas jag att det går över, matchar inte riktigt med läkartid då jag har praktik. Hur får man tid med det när man jobbar egentligen?
 
Så ja, vad händer nu? Har tagit en dusch, noppat ögonbrynen och tagit en värktablett då lederna är ledsna för tillfället. Kan bero på temperaturen och att jag försöker härda genom att inte börja med långkalsonger ännu, det är väl en smärre smäll som man får ta. Sen så är jag ju ute mycket på praktiken i och med rasterna och ja, det är inte så trevligt väder nu för tiden. Imorgon bär det av till Sävar, ska bli roligt att träffa barnen och resterande familjemedlemmar. Är även planerat att jag, Emil och Alex ska gå på karaokekvällen på puben så vi ser väl om det är något drag där, var ju som sagt inget drag sist nästan förens i slutet på kvällen. Blir nog roligt i vart fall även fast det känns annorlunda att hänga med två killar som är sju år yngre, ja, ena är ju min lillebror men i alla fall, haha.
 

Hujja

Ja, har varit mycket det senaste tiden samtidigt som det inte har varit det. Första kursen är över och nu har vi påbörjat våran andra kurs, Att undervisa i fritidshem, det vill säga att VFU perioden har dragit igång. Är i Tavelsjö i år igen och det känns bra samtidigt som avståndet fortfarande känns lite dumt när man är både körkorts- och billös, men den här perioden har min klasskamrat bil så vi kan variera tiderna mer och på så sätt kunna vara med vid både öppning, stängning och så vidare.
 
Men annars då, ja, har känt väldigt mycket stress senaste tiden och det har blivit ett evigt pusslande i huvudet för att få ihop tiden och ja, jag har insett att all tid jag vill ha inte finns. Har tyvärr valt att sluta vara kontaktperson även fast jag bara har varit det i en månad. Känns bäst både för mig och för min brukare då våra träffar ska vara så kvalitativa som möjligt. I och med mitt mående och så finns det inte en chans att det blir bra kvalitet för någon av oss. Känns skönt att hon på socialtjänsten förstår mig då hon själv är relativt nyutbildad, men samtidigt känner jag mig som sagt jättedum. Det är ett litet problem jag har, prövar jag något nytt och känner att det blir för mycket, ja då är det ju självklart att det inte är hållbart men ändå känner man sig så misslyckad. Men som jag pratat mycket om tidigare, man gör bara sig själv och andra i ens omgivning en björntjänst om man sliter ihjäl sig fysiskt och psykiskt. Att vara kontaktperson är helt enkelt något som jag får ta upp igen sen när tiden finns, kanske blir först när studierna är klara men då är det så. Mitt försök är uppskattat från socialtjänstens sida och samtidigt så uppskattar jag det själv också då man inte vet förens man har provat.
 
När det kommer till praktiken så är vår period tre veckor lång den här gången och vi började i torsdags. Den här omgången har vi också ett antal olika uppgifter att göra. Viktigast av allt är att vi ska skriva en pedagogisk planering och sen genomföra minst fem aktiviteter där en av aktiviteterna är ett gruppsamtal. Har fortfarande lite stopp i skallen om vad jag ska hitta på men har tänkt hålla i kubb en rast och även något mer. En dag kommer även en lärare från universitetet och kollar på när vi håller i en aktivitet, min tid är dock satt då det knappt finns några barn men lät som att vi skulle kunna ordna det med förskoleklassen i alla fall. Ja jisses, det är mycket att tänka på nu och i och med varierade tider så blir sömnen lite orolig ibland men det är ju bara bra att öva inför framtiden som sagt.
 
Igår efter praktiken umgicks jag med mamma ett tag på kvällssidan, det var trevligt. Först åt vi middag tillsammans och sen for vi på Maxi och handlade. Efter det släppte hon av mig hemma och jag låg i soffan hela kvällen. Har även idag tagit det ganska lugnt men ska snart börja med middagen, blir något så enkelt och gott som tacos. Senare bär det av hem till Jenny och sen hem till Jessica. Jisses vad folk fyller år nu i början på terminen, är inne på min tredje klasskamrat nu, haha.
 

Piggheten själv efter första dagen, huvudvärken var värre än någonsin.

RSS 2.0