Simply the best

Idag har kylan kommit! Eller ja, i fjol hade vi kallare än -21 men de senaste dagarna har -7 varit som kallast, knasigt. 

 

Min dag började med en dammsugning av hela huset, ja, förutom källaren, den orkade jag inte bråka med. Kroppen orkar inte riktigt då den har ett hemskt ledvärksskov för tillfället men får man välja mellan en trött kropp och ångest, ja, då väljer man trött kropp alla gånger, i alla fall jag. Kan inte med att hoppa över städningen allt för länge än om den aldrig blir perfekt gjord. När jag hade dammsugat klart blev det lunch och sen en dusch innan det var dags att gå vidare hem till Tina där det var middagsbjudning. Maten var riktigt god än om det var annorlunda att äta blött bröd. Vet inte vad rätten heter så skriver ingenting om det, haha. Blev mycket skratt och prat, tillsist förflyttade vi oss till tv rummet där vi mölade massa gotta i form av popcorn och godis. Magen började prata ganska rejält efter det vill jag lova. Fick med mig en ljusstake och en kokoskaka hem, har tjuvsmakat då Johan hade hunnit borsta tänderna och oj så god den är! 

 

Igår kväll slocknade datorn hela tiden vilket gjorde mig riktigt förbannad, jag hoppas att det var helskärmsläget på tv 4 play som orsakade det och att det inte är något vajsing med strömkabeln. Har fortfarande inget nytt batteri och behöver ju denna dator till allt och ingenting. Tänkte testa slå igång någon film och efter det gå och sova. Imorgon jobbar jag mellan 10-15, Johan far kanske ut till renskogen och är där hela dagen, får se imorgon bitti. Måste ta och komma på mat, vi har pratat om att göra kinagrytan så blir kanske att ta fram kycklingen imorgon bitti så att den är tinad när jag kommer hem. Nej, nu känner jag att det bara blir babbel. Låg i Johans famn och babblade på ett bra tag och blev blödig. Igår när jag såg Svenska Hjältar och det handlade om Elise fick jag höra ett begrepp som jag sökt, "egenvärde", det är detta som jag har saknat alla år och börjat finna, min dröm om att bli någon har också varit min dröm om att vara värd något. Jag sa till Johan "Tack för att du räddat mitt liv. Än om du är en böld i arslet ibland så vet jag inte vars jag skulle ha varit utan dig. Har klarat mycket själv men mycket tack vare dig, tack för att du tror på mig." Just delen om bölden kanske tog bort det blödiga i mitt lilla kvällstal men, alla är vi ju en böld i någons arlse ibland, eller hur? 

 

Avslutar inlägget med ett citat från Svenska Hjältar, ni vet ju vad jag anser om hopp eller hur? 

 

-  Mark Levengood