Simply the best

I onsdags steg jag upp klockan fem på morgonen för att rymma hem till Johan med tåget som gick 06.56. Att jag åker tåg är inte så ovanligt kanske men att jag åker utan att berätta det för Johan är något nytt! I slutet på 2014 hade jag planer på att överraska Johan med ett besök men då helt plötsligt skulle han överraska mig med ett så där sket sig mina planer, däremot följde jag med Johan upp och då överraskade vi hans familj med mitt besök istället vilket också var riktigt roligt. Den här gången lyckades jag med mina planer och det var himla underbart att få överraska Johan! Både han och jag behövde det här, det var som terapi för själen att komma upp hit och få träffa han igen.

 

Köpte tågbiljetten upp redan vecka 9 och jisses vad svårt det var att inte försäga sig. Vet inte hur många gånger jag höll på att råka kommentera något angående tågresan, speciellt när jag fick en ny telefon som det var fel på vilket resulterade i ett byte som gjorde att tågbiljetterna försvann, jisses! Ja, telefonen kan vi prata om en annan gång, nu kör vi på min överraska Johan plan som visade sig vara den perfekta överraskningen för oss båda. Kvällen innan drog jag en vit lögn om att jag skulle upp tidigt till universitetet och därför kunde han inte ringa när han hade slutat vilket han godtog, ibland börjar jag ju tidigt, haha. Morgonen därpå höll jag mig från att smsa tills klockan var strax efter sju och då satt jag ju på tåget. Hade fått veta kvällen innan att han hade haft en skitdag och då hade jag skrivit att jag hoppades på att onsdagen skulle bli bättre, hihi, det visste jag ju redan att den skulle bli. Tågresorna flöt på utan problem och jag landade i Nattavaara strax före 13, ungefär i samma tid som Johan brukar börja köra till jobbet när han jobbar eftermiddag. Stod kvar en bra stund vid stationen och pratade med mamma i telefonen innan jag började vandra hem till huset, ville inte riskera att han skulle se mig ifall det skulle tankas, min rosa jacka är ju ganska iögonfallande. När jag hade gått en bit ringde Johan som vanligt, undrade vad jag gjorde och ja, jag ljög ju inte när jag sa att jag var ute och gick, utelämnade ju bara att det var i Nattavaara och inte i Umeå. Kom hem till huset och hundarna blev alldeles tokiga, de har verkligen saknat mig, känns skönt att vara så saknad, hade ju varken träffat hundarna eller Johan på nästan två månader, fy vad jobbigt det har varit. Planerna var sen att jag skulle vila men blev att jag städade en del i stället, fick ett ryck, är roligare att städa hos andra än hos en själv. Ja, är ju mitt hus också men är inte här så ofta. Tog det ganska lugnt resten av dagen, hade med mig kinagryta hemifrån som jag värmde upp till middag och sen ja, kunde jag bara vänta. Upplevde lite väl mycket tristess när jag väntade så råkade smälla i mig några chokladflarnskakor, har snart ätit upp alla också, suck, haha.

 

Tillslut blev klockan i alla fall 22 och då slutade Johan. Hade smsat tidigare och dragit ännu en vit lögn om varför han inte kunde ringa. Skrev att Bim skulle ta en senare buss hemifrån mig så han fick smsa när han var hemma så skulle jag ringa och säga god natt. När klockan började närma sig 23 släckte jag ner alla lampor som jag hade tänt och sen väntade jag i mörkret. Hörde hur han körde in med transiten på gården och ställde mig därför upp och började invänta. Hundarna sprang fram och tillbaka mellan mig och dörren tills den öppnades. Inväntade att lampan i hallen skulle tändas och hörde att han var ganska trött innan jag steg fram i dörröppningen och sa; Är det dags att komma hem nu? Han gapade och frågade vad jag gjorde här och ja, jag svarade enkelt att jag var här. Blev många känslor på en och samma gång och ja, kändes overkligt för oss båda att jag var här. Fick höra att jag gjorde hans dag och vecka, fick även nypa han mer än en gång för att visa att det inte var en dröm.

 

Har haft en riktigt bra tid här uppe, är så himla fint med all snö här, blev rentav snöblind direkt jag klev av tåget. Hemma känns det som en blandning mellan vår och höst, här fick man en fjällen känsla på en gång. Första dagen sov vi bort det fina vädret innan Johan skulle åka till jobbet men nästa dag for vi ut med skotern och hundarna, det var underbart! Har även fått testa på livet som husägare, en säkring gick när Johan var på jobbet och givetvis sitter skåpet utomhus. Som tur var kunde jag gå i den höga snön och slapp plumsa i två meters snö, dock råkade Johan säga fel säkring så det resulterade i sammanlagt fem säkringar som gick. Ena gången var jag även utan pannlampa eller mobil nere i källaren, hej panik! Tillslut ordnade det sig då vi kom på att jag fått fel information och tillslut lyste det i huset igen. I fredags blev jag upphämtad av svärmor och vi åkte hem till vita huset där vi åt middag tillsammans med en del av familjen innan det var vidare till Palohuornas där det var festligheter planerade. Kom hem strax innan Johan skulle kliva upp vid fyra på lördagsmorgonen, hade alltså riktigt roligt. När Johan kom hem efter jobbet igår hade vi lite helgmys innan det var dags för sängen och sen ja, idag har jag försökt sova lite extra efter att han åkte till jobbet men det gick ju så där. Har istället hunnit vara ut på en promenad och även läst lite plugg inför imorgon. Ja, tanken var först att jag skulle ta tåget hem ikväll men kändes ganska dumt då Johan går på ledigvecka imorgon och tänker åka ner. Då jag börjar först 13 så kommer vi att åka tidigt på morgonen istället, jisses, kommer bli en lång dag, men vad gör det? När jag kommer hem från universitetet är ju Johan där!