Simply the best

Veckan som Johan var här var underbar! Sov mycket sämre i och med en rörlig Johan och en vandrande hund. Nikka ligger oftast och sover under sängen tills hon märker att någon ska gå ut, Moa däremot går in och ut ur sovrummet samtidigt som hon passar på att nosa mig i ansiktet ibland. Men ja, fastän jag sov sämre så mådde jag så mycket bättre. Passade även på att övningsköra till och från jobbet några dagar och ja, jag blev bortskämd av det, har saknat bilen några gånger nu under veckan som varit, haha. Förra helgen blev en kvalitetshelg, vi umgicks med familjen och tog det lugnt tillsammans. Vi hade funderat på att följa Emma och Lars ut på lördagen men jag min klant halkade och slog knät så in i norden. Jag slår oftast knäna när jag halkar, logiskt då jag har problem med dem men jag har aldrig slagit mig så här hårt. Kunde inte resa mig på en gång och efter en liten stund kom två killar och kollade läget, dem hjälpte mig även upp. Mitt knä blev dubbelt så stort och prytt med blåmärken runt omkring hit och dit. Hade problem i några dagar men just nu är det mestadels blåmärkena som är ömma. Avslutade kanske med en rejäl smäll på lördagen för att det inte skulle göra lika ont dagen efter när Johan skulle åka hem. Apropå Johans besök, oj vad Agnes sken upp när han kom dit. Hon blev alldeles till sig och skulle skämta och visa massa saker. Det värmer alltid lite extra i hjärtat när Agnes vågar släppa fram Agnes och det ordentligt. 

 

Den här veckan har det varit lov och vilken skillnad det har varit i antal barn. Som mest hade vi runt 25 barn i början på veckan och sen har det ramlat bort några, igår och i förrgår hade vi mellan 11-15 barn. Om vi ändå fick ha lov hela tiden, haha. Ja, att få ha mer tid på fritids tänkte jag. Vi har hunnit med en utflykt, Mission Impossible på skolan med de andra fritidsavdelningarna och Torpets mästarna. Kan inte klaga alls, något vi har diskuterat är dock att vi borde låta barnen välja mer vad som ska hända under lovet, vi blir lite för låsta i att hitta saker att erbjuda barnen när vi faktiskt kan få låta dem bestämma mer, att utmana dem snäppet mer helt enkelt. Igår hade jag min första körlektion efter cirka ett två veckors glapp. I och med all snö som kommit var det väldigt nervöst och det förstörde lite på lektionen men samtidigt gick det ändå väldigt bra. Efter lektionen sprang jag förbi affären en sväng innan det var dags för att piffa upp naglarna. Testade cateye effekten denna gång, det är små spår av järn i färgen och sedan använder en sig av en magnet. Lite senare bar det av till jobbet då jag hade stängning. Blev en riktig kvalitetsdag som avslutades hemma hos familjen KPP med att bli bjuden på lasagne till middag. Det behövdes då jag var helt slut där efter jobbet, när jag hade hunnit plumsa nästan halvvägs kom jag på att jag hade glömt styra in en cykel som lovat så jag vände tillbaka. När jag sedan hade varit på affären och kommit en bit blev det en vända tillbaka och ja, hungern tog över min kropp och jag blev helt matt. Fick en jobbig halsbränna och det kändes som att jag skulle spy. Väl hemma hos familjen KPP kom jag på att jag hade glömt lämna in paketet på affären och då höll jag på att krevera. Den där lasagnen satt väldigt fint kan jag lova och senare när barnen hade somnat såg jag och hemma två nya avsnitt av Call the midwife, jisses så bra serie! 

 

Ikväll var planerna att jag skulle umgås med Bim men båda var så sega så vi bestämde oss för att skjuta upp det till veckan som kommer nu. Jag stannade kvar i Sävar då mamma och Håkan skulle förbi där en sväng och då kunde jag få skjuts hem. Innan det skulle jag och Lars hämta pizza på puben. Då det ligger granne med affären tänkte jag passa på att lämna paketet och ja, vilken åktur det blev. Bad om att få lämna in paketet fastän en annan var före men hennes ärende tog väldigt lång tid och jag hade inte den tiden. Hinner gå runt hörnet vid postutlämningen när mina skosnören hakar fast i den andra kängan och jag börjar snubbla. Halvspringer framåt me händerna före, hinner ta emot mig mot en liten kyldisk samtidigt som jag håller på att öppna den. På något sätt snurrar jag runt och hasar ner med ryggen mot kyldisken. Minns inte hur jag gjorde med händerna men jag har väldigt ont i fingrar och naglar. Det var även en kille som såg mig och han blev nog lika chockad han, vet dock inte hur mycket han hann se men jag lät ju ganska mycket. Han gjorde ett ljud som visade på att han undrade hur det gick och jag svarade; Ja, det blev ett lite dansnummer. Han höll med och jag pinnade senare iväg med hjärtat i halsgropen. Det var en himla tur att jag hann ta emot mig, annars hade jag smällt ansiktet rakt in i kyldisken eller dess kanter. Vilka äventyr jag är med om va? 

 

På måndag återgår det till det vanliga på jobbet, på kvällen är det även HLR som står på schemat. Veckan fortsätter därefter förutom med jobb även med körlektioner och halkbana, det blir spännande! Kommer att känna mig mäkta imponerad över mig själv när jag har tagit körkortet. Sen att det skulle ha hunnit komma snö fanns inte riktigt med i mina planer men samtidigt är det ju bara bra att bli van snön på en gång. Har en spännande period framför mig just nu.