Simply the best

Innan jag flyttade upp ville jag hinna försöka köra min morbrors jänkare, en buick wildcat. Han har haft jänkare sen jag var liten och det är något som jag alltid har älskat. Med åren har jag fått åka med mycket och drömmen har ju så klart alltid varit att kunna köra en själv och därmed gärna även raggen i Umeå. I många gamla jänkare går det inte att justera sätet och detta har ju varit ett orosmoment i och med min korta ståtliga längd men i denna gick det att flytta fram sätet. 

 

Jag pratade med min morbror om min dröm innan flytten och det var inget problem för mig att låna bilen. Hade mamma med mig som stöd och handledare då hon har kört jänkare åt min morbror i flera år. Hör och häpna, jag nådde fram även om magen var i vägen men det ska väl lösa sig i framtiden. Min första körtur blev inte så lång, körde från Ivarsboda till Sävar och for runt litegrann innan det bar av tillbaka. Jag vågade köra fram till stugan och parkera buicken! Fick blodad tand och kände, det här vill jag göra igen och igen och igen. Strax innan vi körde tillbaka kom jag på tanken att få skjutsa Agnes och Elmer men då klockan började bli ganska mycket slöt jag bort det. Ångrade det väldigt fort och fick dåligt samvete fastän dem inte ens visste om det, men ja, så är jag tyvärr byggd. 

 

Började senare diskutera med Lars om min tanke och hörde återigen av mig till min morbror om jag kunde låna buicken. Det började närma sig motorveckan i Lycksele så jag var osäker på om det skulle kunna gå men det gick! Barnen visste ingenting mer än att jag och Lars skulle hämta en överraskning. Vilken känsla det var att köra in buicken på deras gård och se barnen och Emma stå spänt och vänta. Elmer ville springa fram på en gång medan Agnes blev lite förvirrad. Älskade hennes fråga; Vad är det här egentligen? Jag hade inte planerat något mer än en tur i Sävar då Lars undrade om vi skulle köra in till stan och köpa glass. På en gång hälsade osäkerheten på men jag blev peppad och vi åkte iväg in mot stan. Först körde vi raggen för att senare köra till donken och köpa glass. Efter glassen blev det en till sväng ner på stan och Agnes som varit osäker från början ville aldrig fara hem. Båda barnen lärde sig fort hur en äkta raggare åker och oj vad de njöt! Det blev extra roligt när Umeå fotbollsfestival hade invigning nere på kajen och där körde vi förbi och fick all uppmärksamhet, det tyckte barnen var spännande. Vi mötte några jänkare under våran körtur och jag fick hälsa på flera förare och oj vilken känsla det var. Haha, låter säkert jättefjantigt men jag var så jävla stolt över att jag kunde och vågade köra till och i stan. Efter våran stadstur blev det även att köra raggen i Sävar, där fick vi även en till jänkare som följde med oss, vi blev en liten konvoj! 

 

Den här kvällen är oförglömlig och ovärderlig. Är så himla lycklig över att jag kunde göra det här med barnen innan jag flyttade upp hit till Purnu. Tänk att även få vara den som skjutsar barnen för första gången i en jänkare. Blev även extra roligt att göra det med hela familjen KPP då jag var väldigt mycket hos dem den sista tiden. Ja, kan leva länge på den här kvällen. Är så tacksam att Emma och Lars dokumenterade kvällen med både foto och film.