Simply the best

Ja, som ni märker är jag fortfarande väldigt dålig på att visa livstecken här inne. Det kommer nog att fortsätta vara så tills energin hälsar på mer temporärt. 

 

Jag äter, sover, jobbar, umgås med familjen, bästa vännen, katten och soffan ungefär. Umgås mestadels med de två sistnämnda, väldigt enkelt då både soffan och katten finns hemma liksom. Det är ganska tråkigt att inte vara lika social som jag har varit tidigare men det är svårt att orka med nu när jag är trött på heltid. Min hjärna kan fastna ganska lätt i tidsramplaneringsstadiet och det kan göra mig jättestressad. Börjar räkna timmar och minuter, inom vilken tid ska jag ha gjort si och så, vilken tid MÅSTE jag vara hemma senast för att kunna varva ner och så vidare och så vidare. Låter kanske ganska harmlöst men det kan riva sönder mig inombords. Kan fastna i detta ibland när Johan är nere också och han blir nog tokig på mig. Jag rår dock inte riktigt för det, jobbar med det hela tiden, att släppa på tyglarna lite. Det gör ju gott att hitta på saker. Någon får helt enkelt komma och kidnappa mig tror jag, haha. Ja, någon jag känner det vill säga. 

 

En kan ju tycka att allt ska ha blivit så mycket bättre nu då jag har både jobb och körkort men jag har ärligt talat ramlat ner ganska ordentligt. Det som har gått så bra tidigare har skitit sig totalt för jag orkar inte, jag är för trött på att tänka. Samtidigt blir jag så himla trött på hur dåligt det har blivit, ja, ni hör ju, har fastnat. Ena gången hetsas jag av tanken att nu jävlar måste jag ta tag i detta för att nästa fastna i tanken att ta en dag i sänder. Vet inte riktigt hur jag ska ta mig loss ur denna spiral men ja, det kommer väl någon ljusglimt snart som visar mig vägen förhoppningsvis. 

 

Några guldkorn sen senast är att jag har varit på bio och sett Vaiana, oj så underbar film! Blir nästan ledsen när jag hör musiken för jag vill ju se filmen om och om igen. Igår blev det en halvplanerad stadstur med storasyster som blev väldigt bra. Emma hade sett att Kvinnohistoriska muséet skulle öppna upp en vernissage som heter Bröst. Vi gick dit och kollade på de olika fina bilderna och vi försökte även lyckas se showen som var där men det var riktigt svårt. I slutet hann vi dock se litegrann som tur var. Var burlesk tema och en kände verkligen hur en hade velat se hela showen! Blev som sagt en lite annorlunda stadstur och det var riktigt roligt. Var sådan stämning där. Jag köpte även ett par örhängen med texten; Well behaved women rarely make history. Sen så är även mitt umgänge med familj och vänner guldkorn också. Nu till veckan är det sportlov, det betyder lite roligare arbetstimmar, både tidsmässigt och innehållsmässigt. Ja, jag trivs i skolvärlden också men det är ju fritids som mitt hjärta slår för. Imorgon blir det Mission Impossible med de andra fritidsavdelningarna, på onsdag ska vi ha mellodisco tillsammans och på fredag kommer de andra avdelningarna upp till oss för mellis. Utöver det ska vi ha lite andra egna aktiviteter också. Det är så mysigt med lov!