Vad händer?
Att komma igång med bloggandet igen går sisådär, livet sätter ärligt talat käppar i hjulet för mig. Den senaste tiden har varit väldigt jobbig men inte enbart för mig och därför väljer jag att inte skriva mer om det. Jag vill ju kunna ventilera som vanligt men i och med att det inte bara handlar om mig så går det inte. Därför väljer jag att göra en halvdan ventilering. Min tanke är inte att väcka nyfikenhet men jag måste som sagt få ur mig en del.
Den 25 mars kom Emma upp, jag hämtade henne från tåget i Nattavaara. Det var första gången jag hämtade någon från tåget, det var en konstig men härlig känsla. På tisdagen testade vi på något helt nytt, nämligen seans. På förmiddagen hade vi varsin privat seans med Pehr Trollsveden, med hjälp av kort läste han hur vår framtid skulle se ut i ett år framåt. Det första han sa när jag skulle sätta mig var att han såg mycket skratt omkring mig. Sedan började han att lägga ut korten och först la han själva grunden. Fick höra att det finns mycket mental ohälsa runtomkring mig och att jag tar väldigt mycket ansvar, jag skulle släppa mammarollen. Så här skulle det alltid se ut runt omkring mig.
Sedan gick allt väldigt fort, minns inte precis allt han sa om månaderna men minns en del. På jobbfronten såg det bra ut, jag skulle inte förlora det och skulle nog tyvärr jobba kvar i flera år. Ja, nu är det hans ord, inte mina, haha. Utöver det så skulle någon större aktivitet hända på jobbet. Augusti månad skulle vara bra men i oktober och november kunde det bli tyngre.
Det blev även funderingar kring vårt hus och om vi ville göra något med det. Berättade att vi ville bygga ut och han sa att till hösten skulle vi skriva på ett dubbel kontrakt så skulle vi ta lån var det bara att göra det nu. Vi skulle även bestämma oss för om vi skulle göra allt arbete själv eller om vi skulle anlita någon och isåfall skulle vi anlita en liten firma med lång erfarenhet. Han kollade även hur det var med Johan och kunde konstatera på en gång att han var väldigt kär i mig. Att han var en person som vill ut och göra saker, att han inte kan sitta stilla. Något som var väldigt viktigt var att Johan behöver bli pappa, att han skulle bli en fantastisk pappa. Även jag behövde bli mamma. Min stöttning av Johans val i livet, det vill säga renskogen är väldigt viktigt. Där går det inte att säga att jag inte stöttar honom iallafall, vi stöttar varandra helt enkelt. Pehr tyckte att vi skulle gifta oss och det snart, ville Johan ha samiskt bröllop så var det så det skulle bli. Min känsla efter pratet om Johan och det ekonomiska är att mannens behov är väldigt viktiga och att ekonomi spelar stor roll. Vet inte om det bara är jag som uppfattade det så men ja, både kvinnans och mannens behov är lika viktiga enligt mig. Pengar skulle vi ha så att vi klarade oss och kunde unna oss saker och det kan jag väl leva med. Allt som allt skulle mitt år se bra ut än om vissa månader skulle bli tyngre.
På kvällen mötte vi upp morsan (Johans mamma), syster Emma och svägerskorna Madde och Alexandra i Hakkas Folkets hus på en stor seans med Pehr Trollsveden. Vi var ganska många vilket jag tyckte var roligt. Träffade även på kvinnan som var med i Sveriges fetaste hundar. Såg det programmet i och med att en från Gällivare var med och nu träffade jag även henne, tog tillfället i akt och pratade lite om programmet, det var roligt. Men i alla fall stor seansen gick till så att Pehr satt framför oss alla och valde ut olika personer som han såg döda människor runtomkring. Sen berättade han om tre personer han såg och den utvalda personen fick välja en person som hen ville få prata med. Han valde ut morsan och hörde på henne att alla tre var på pricken folk som hon har förlorat. Det var väldigt spännande. Enligt många är medium och så vidare bara ett påhitt, bluff, båg och allt vad en kan höra. Tja, jag vet inte. Jag vet inte om det finns något där ute men samtidigt vill jag tro att det gör det. Jag hade hoppats på att få prata med min farfar Göran, någon dag kanske jag får göra det.
Dagarna gick väldigt fort och plötsligt var det skärtorsdag och det var dags för mig och Emma att åka hem till Sävar. Lyckades inte locka med Johan vilket var tråkigt då jag vet att min familj i Sävar saknar honom men nästa gång får han väl lov att följa med helt enkelt. Jag som är så envis annars backade, haha. Var hemma torsdag till onsdag men det får bli ett annat inlägg.
Kommentarer
Trackback
