10 dagar med dig
Dagen började med att ketchupen var slut, så nyvakna fick jag och älsklingen vandra iväg till Ica. Går inte att äta spagetti och korv utan ketchup, har även fått Ernie att inse det goda med att ha curry på det hela också. Enligt mig så är det likt pricken över i:et. Efter en riktigt god lunch blev det lite disk och packande. Vi passade även på att lägga oss ner i sängen och bara vara i varandras famnar innan pappa skulle skjutsa oss till stan. Väl framme på busstationen så blev jag väldigt ledsen, kändes helt fel att älsklingen skulle åka hem nu när han varit med mig i 10 dagar. Liksom, vem ska jag natta och väcka då? Fick rätt och slätt hålla tillbaka tårarna så det inte skulle bli en stor syndaflod mitt inne på busstationen, fick räcka med någon tår eller två som rann nerför kinderna. Usch...
Det har varit så underbart den här tiden och jag längtar så det gör ont tills vi ses igen. Det blir ingen Erica utan sin Ernie, du är solen i mitt liv.
Apropå solsken, blev lite irriterad nu i helgen. Tycker inte folk ska kasta sten i glashus. Speciellt inte en såndär stor stenbumlingen som Obelix bär runt på med röd rosett på. Det är väl ändå hans uppgift och ingen annans?
