Simply the best

I torsdags tog jag tag i min egen krage och ringde vårdcentralen. Sa precis som det var och att jag helt enkelt inte orkar mer. Det kan inte fortsätta såhär, hjälp mig. Fick en tid idag, måndag. Har gått och tänkt på det där besöket hela helgen och varit upp i varv. När jag kommer till vårdcentralen så finns det inget besök inbokat för mig. Hon jag pratade med glömde skriva upp det. Helvete svor jag inombords..Fick frågan om jag hade bråttom och eftersom jag inte hade det fick jag sitta i väntrummet medans dom skulle prata med min läkare om jag kunde få tiden han hade imorgon. Sitter där ett bra tag sen kommer dom fram och vill att jag ska ta blodprover, någon tid får jag inte för den gav läkaren till någon annan. Kul, jag hatar blodprov. Minst 5 stick då brukar dom tillslut få lite blod. Blev 9 stick och det blev 2 personer som fick böka på med det. Blev 3 personer som försökte höra mitt blodtryck. Inget direkt där heller, alltså är jag en levande död (min lilla zombie sa Ernie då..) Varför är dom så insatt i att min trötthet har med något fysiskt att göra?

Var skönt att jag fick prata rätt mycket med en sköterska iaf som skulle ge lite anteckningar till läkaren. Dom var så generösa att jag fick en telefon tid. Telefon tid?! Hur lätt är det att få någon att tro och lyssna på en då? Sen gav dom en tid till mig hos läkaren iaf till pappa, han hörde sig för igen och då hade dom gjort ännu ett fel. Vart är vårdcentralen på väg? Aldrig varit sådär snurrigt, är så sjukt besviken och förbannad. Finns inte ord för hur arg jag är. Satt där i 2 h och ville bara börja gråta..vad gör man? Det enda roliga under dessa 2 h var smeknamnet jag fick av en undersköterska; "Svårflörtad fröken". Pga alla stick som måste tas för att min kropp ska lämna något blod alls.