Simply the best

Jag vet inte vad man ska göra då jag mår såhär. Är van att må såhär, men det är jobbigt när man är ensam. Det känns som om jag har ett tight pansarband runt huvudet och jag kan inte få loss det. Stå, sitta, ligga..det kvittar. Allt snurrar hur jag än gör, känner mig som en gammal gnekig gungstol. Har mött många under dessa år som beklagar sig över mitt problem. Jag svarar alltid med ett litet leende på läpparna och med ryck i axlarna att jag är van. Visst är jag van efter fem år, men ändå så är jag inte det. Jag vill känna att jag lever, men inte på det här viset.

Puss & Kram chokladbanan