Simply the best

Det är ingen hemlighet längre, jag har blivit moster! Torsdag natt stängde jag av ljud och vibrator på telefonen för att inte bli väckt, men just innan jag la mig klickade jag igång vibrationen igen. Fredag morgon blir jag väckt av ett sms, jag sätter mig upp i sängen och får tårar i ögonen på en gång och sen började den långa väntan. La mig och försökte sova lite till eftersom jag och Eve hade bak på schemat senare under dagen. Före baket tog vi oss en tur på Ica, vi behövde ingredienser och jag en ny ugnslampa. Först får jag inte loss ugnslampan sen så ryms inte mammas ugnsform i min ugn! Mockarutorna fick helt enkelt göras hemma hos mamma istället, men först rullade vi massa mumsiga chokladbollar här hemma hos mig. När vi kom hem till mamma pratade hon i telefon med Emma och då förstod vi att mirakel barnet hade anlänt. Jag stod och skuttade som en duracell kanin och Emil sa åt mig att varva ner.

Jag varvade ner och vi började med mockarutorna men helt från ingenstans blev jag jättedålig. Det domnade i öronen och jag hörde knappt, jag blev yr och spyfärdig på en och samma gång. Började svettas på överläppen och halsen där jag aldrig svettas. Mamma trodde att jag skulle ramla knall och fall när jag ställde mig upp från stolen för benen bar mig knappt. Det är alltså inte lätt att bli moster då man blir så mycket upp i varv som mig. Men sån är jag, jag lever mig in i allting med 110 %. Kan inte mer än tacka Emma och Lars för denna underbara gåva vi har fått äran att ha i våra liv. Större mirakel finns inte på denna jord!

Igår fick vi träffa det lilla barnet och det kan inte beskrivas med mer än ordet KÄRLEK. Var härligt att få träffa den lilla familjen. Med oss hade vi både choklad, bubbel och paket, det ska firas med pompa och ståt att det lilla barnet är här helt klart!

4/12, helt oväntades om vad som väntade sex dagar senare