Mitt, inte ditt

Jag har så många tankar i huvudet och jag vet inte om jag kan få ut dom rätt. Ibland blir jag väldigt irriterad på människor som tror att dom vet och förstår så mycket. Igår fick jag ännu en gång höra att jag borde jobba och inte leva på den personens skattepengar och bla bla bla. Drar upp exempel om en kompis som har utbildning men inte "orkar" jobba och har levt på bidrag i 15 år. Fick höra att jag rent av tar pengar av andra "behövande", men om jag nu är berättigad mitt stöd så hör jag väl till den gruppen? Eller har jag fel?

Den här personen säger sig ha suttit i samma sits som mig och mår mycket bättre nu när den jobbar och tjänar egna pengar. Man gör något för samhället. Inte för att låta elak eller så, men ingen jävel kan veta hur jag har det, ingen! Och gissa vad, fastän jag är ung kan jag ha en utnött kropp! Finns väldigt många barn som lider av någon slags värk i tidig ålder, kronisk värk. Jag vill inte leva som jag gör, men jag kan inte bara ändra mitt liv på en handvändning heller. Oförklarlig ledvärk betyder just det som står, jag har ont men vi vet inte varför. Jag vill inte ha ont, jag vill kunna jobba och tjäna egna pengar. Men om det inte går, är jag lat då?

Jag gör min del för samhället via min praktik som jag har nu, får ofta höra att det är så bra att jag är där. Gör jag ingen nytta då? Jag sitter inte på min stora rumpa och håvar in bidrag för att jag inte "orkar" jobba. Jag är berättigad eftersom jag i nuläget INTE KAN jobba. Som det är bestämt väntar jag på att få komma till AF rehab och via dom få hjälp att hitta en givande praktikplats för att komma ut mer i arbetslivet i etapper. Jag gör precis det myndigheterna förväntar sig att jag ska göra.

Det här var inte min dröm, men jag gör det jag kan med det jag har. Ingen ska komma och berätta för en hur ens liv ser ut och hur det borde se ut. För ingen vet eller förstår förens dom varit med om samma saker. Jag skulle gärna trolla bort all huvudvärk, magont och ledvärk om jag kunde. Jag vill också leva ett liv man kan se tillbaka på och vara stolt över. Nu finns det så mycket mer jag vill säga, men då blir det för rörigt. Jag ska inte behöva försvara mig, men jag blir så arg och måste få ut mina tankar och känslor.

Lev ditt eget liv, för du ska dö din egen död.


Kommentarer
Postat av: EmmaKP

sv: Hehe I knew u would ;)

2010-10-08 @ 00:16:19
URL: http://emmakp.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0