This is so not my day
Min dag är troligast en av mina drygaste dagar på länge känns det som. Har hamnat i en väldigt trött period och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen ibland. Har mer problem med huvudvärken den här perioden också vilket förvärrar allting. Finns ett ord för detta som jag har hittat på, eller ja hittat på och hittat på. Jag använder det när jag känner mig så och det ordet är zombieseg. Någon som känner igen sig? Man känner sig som en snigel inombords som fastnat i lim, ungefär som min dator på heltid. Var en väldigt lugn dag på VP då vi värmde upp rester, jag vattnade blommorna för dammtorkningen har jag redan avklarat, förutom i köket. Är tänkt att det ska vara rent och fint inför torsdags kvällens firande som dom anställda ska ha. Jag kommer avsluta min sista dag med att göra min kinagryta som brukar bli väldigt uppskattad. Angående mina onsdagar så har jag börjat känna att det börjar bli lite jobbigt. Praktik, psykolog och sen tvätt på det. Inte så mycket jag kan göra åt det egentligen då mina resterande kvällar oftast har något inbokat också även om det så bara är någon tv serie.
Efter dagens möte med psykologen var jag väldigt trött, skulle snabba mig med tvätten då jag ser Glee hemma hos mamma. Jag bär ner jättemycket tvätt för ovanlighetens skull och kommer då på mig själv. Attans! Då jag inte kunde boka en ny tid sist på grund av att listan var slut så har det helt försvunnit ur minnet att gå ner senare. Alltså hade jag ingen tvätt tid ikväll och där hade jag burit ner allt och flåsat inför en granne jag aldrig mött. Jippikayey motherfucker! Kände mig allmänt irriterad och ville bara sjunka genom golvet av trötthet och irritation. Snabbade mig att ringa hem till mamma och se ifall jag fick låna hennes tvättmaskin vilket jag självklart fick. Jag blev även bjuden på middag då hon hade tänkt tanken tidigare under dagen men sen slutat bort det eftersom jag hade tvätt. Så förutom att jag slapp äta ensam så slapp jag även gå ut för att komma till tvätten, perfekt! Till Glee hade mamma även varit gullig att köpa semlor till oss att mumsa på. Dom hade jättemycket grädde på sig vilket är helt jävla underbart! Första året som både jag och mamma börjat så tidigt med semlor och ätit mer än en. Annars har vi alltid väntat till rätt datum, men det skiter väl två tuffa brudar fullständigt i?
Som sagt, imorgon är min sista dag på VP och det är med blandade känslor. Är väldigt skönt att få komma därifrån och göra något nytt. Hur enformigt och trist det ofta har känts så har det gett så mycket. Jag kom in i rutiner, jag behövde inte sitta hemma och rulla tummarna ensam. Bara det gav väldigt mycket, sakta men säkert har man börjat bli en människa igen och vad kan stoppa mig nu? Säkert något då jag ofta har otur, men det tänker jag inte tänka på ett endaste dugg. Jag är Erica och jag kan!
Efter dagens möte med psykologen var jag väldigt trött, skulle snabba mig med tvätten då jag ser Glee hemma hos mamma. Jag bär ner jättemycket tvätt för ovanlighetens skull och kommer då på mig själv. Attans! Då jag inte kunde boka en ny tid sist på grund av att listan var slut så har det helt försvunnit ur minnet att gå ner senare. Alltså hade jag ingen tvätt tid ikväll och där hade jag burit ner allt och flåsat inför en granne jag aldrig mött. Jippikayey motherfucker! Kände mig allmänt irriterad och ville bara sjunka genom golvet av trötthet och irritation. Snabbade mig att ringa hem till mamma och se ifall jag fick låna hennes tvättmaskin vilket jag självklart fick. Jag blev även bjuden på middag då hon hade tänkt tanken tidigare under dagen men sen slutat bort det eftersom jag hade tvätt. Så förutom att jag slapp äta ensam så slapp jag även gå ut för att komma till tvätten, perfekt! Till Glee hade mamma även varit gullig att köpa semlor till oss att mumsa på. Dom hade jättemycket grädde på sig vilket är helt jävla underbart! Första året som både jag och mamma börjat så tidigt med semlor och ätit mer än en. Annars har vi alltid väntat till rätt datum, men det skiter väl två tuffa brudar fullständigt i?
Som sagt, imorgon är min sista dag på VP och det är med blandade känslor. Är väldigt skönt att få komma därifrån och göra något nytt. Hur enformigt och trist det ofta har känts så har det gett så mycket. Jag kom in i rutiner, jag behövde inte sitta hemma och rulla tummarna ensam. Bara det gav väldigt mycket, sakta men säkert har man börjat bli en människa igen och vad kan stoppa mig nu? Säkert något då jag ofta har otur, men det tänker jag inte tänka på ett endaste dugg. Jag är Erica och jag kan!
Kommentarer
Trackback
