Kentajärvi
I torsdags var det dags för kalvmärkning i Kentajärvi, eftersom Johan jobbade eftermiddag blev jag upphämtad av Emma och Sebban. Innan vi for hem till byn så hade de köpt med sig hamburgare från Dannes, det var supergott så tack så mycket! Väl framme i byn tog vi det lugnt och jag smakade på Ailas renskav som var supergott det med. Alla började fara mot Kentajärvi där runt åtta snåret på kvällen då märkningen började då, jag valde däremot att vänta på Johan så vi kom oss iväg först vid 23 tiden. Efter en stunds biltur så började vi promenera mot hagen som ligger ungefär 5 km in i skogen, efter en stund blev vi upphämtade av Sebban med fyrhjuling så då fick vi oss en tur.
Framme vid renhagen var det ett himla liv eftersom alla vajor (renkor) och kalvar försökte hitta varandra. Det var en riktigt mäktig syn att se de springa runt i hagen med alla sina individuella läten. Jag tycker att renar låter lite som en hundleksak jag har i form av en gris. Eftersom vi kom fram ganska sent så missade vi indrivningen vilket Johan var besviken över då han verkligen älskar det där livet. De började med att driva in renarna i hagen och senare kalvarna i en mindre hage där alla fick varsin nummer lapp. Därefter så släpptes alla lös i den stora hagen och då började det eviga letandet mellan vaja och kalv. Renägare gick runt och höll ögonen öppna efter att se om just deras renar hade en kalv vid sin sida, efter det skulle kalvarna märkas men det var vi inte med på heller då allt tar sån tid. Tyvärr så är det väldigt få kalvar då det är mycket björn, först nu tror ju myndigheterna på det efter att samerna fick tillgång till sändare som visade hur mycket björn det faktiskt finns. Det är så tråkigt att de inte har trott på samerna, varför skulle de ljuga? De är ett med naturen och gör ett jättefint jobb med sina renar. När klockan började närma sig 3 började vi packa ihop inför ännu en färd med fyrhjulingen och denna gång åkte vi allihop då Johans pappa Bertil har svetsat ihop ett fint släpp till så funkade det jättebra. Även om turerna var skumpiga och lite hårda så hann man njuta av naturen och midnattssolen. Underbart!
Fördomar mot samer har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Diskussioner kring renar växer sig stora runt omkring i Sverige och det är lite skrattretande ibland att folk anses att renar ska behandlas som kor. Nu är ju faktiskt kor mer tamdjur än vad renar är, finns undantag ja men de flesta anses vilda. Det är mycket arga kommentarer om priset på en påkörd ren och så vidare, både på bilväg och järnvägar. Då kan man ju anse att det här med viltstängsel är en bra idé, speciellt mitt i skogen där en järnväg kan gå eller hur? Det är väldigt lätt att köra på en ren och ilskan över att de är på vägarna är stor men samtidigt kan man ju anse att vet man om renarna så kan man ju tänka på farten också? Nu menar jag inte att alla kör som idioter men många gör det och då händer olyckor ännu lättare för kör man för fort så kan man inte reagera lika snabbt som annars. Jag har som sagt alltid gillat renar och varit intresserad av det samiska då jag själv har 1/8 del i blodet som jag nämnt tidigare och kanske därför blir jag extra irriterad på folks idiotiska kommentarer. Många kommentarer kommer ifrån folk som inte vet någontin om vad samerna gör och hur de jobbar. Varför ska man då tro att man vet något genom att klaga och vara arg? Historien om fördomar går långt tillbaka, redan innan kristendomen kom och bara det bevisar ju att samerna var här långt före många andra. Vi välkomnar folk från andra länder nu som har det svårt men vad gör vi mot folket som varit här länge? Nu låter det jag skriver kanske dumt, men jag tycker att vi ska värna om det Sverige vi haft och faktiskt har. Vi borde värna om det fina samspelet med naturen som finns.
Eftersom vi inte kunde vara med vid själva märkningen kan jag visa bilder från Johans kamera från deras tidigare kalvmärkning hemmavid.
Framme vid renhagen var det ett himla liv eftersom alla vajor (renkor) och kalvar försökte hitta varandra. Det var en riktigt mäktig syn att se de springa runt i hagen med alla sina individuella läten. Jag tycker att renar låter lite som en hundleksak jag har i form av en gris. Eftersom vi kom fram ganska sent så missade vi indrivningen vilket Johan var besviken över då han verkligen älskar det där livet. De började med att driva in renarna i hagen och senare kalvarna i en mindre hage där alla fick varsin nummer lapp. Därefter så släpptes alla lös i den stora hagen och då började det eviga letandet mellan vaja och kalv. Renägare gick runt och höll ögonen öppna efter att se om just deras renar hade en kalv vid sin sida, efter det skulle kalvarna märkas men det var vi inte med på heller då allt tar sån tid. Tyvärr så är det väldigt få kalvar då det är mycket björn, först nu tror ju myndigheterna på det efter att samerna fick tillgång till sändare som visade hur mycket björn det faktiskt finns. Det är så tråkigt att de inte har trott på samerna, varför skulle de ljuga? De är ett med naturen och gör ett jättefint jobb med sina renar. När klockan började närma sig 3 började vi packa ihop inför ännu en färd med fyrhjulingen och denna gång åkte vi allihop då Johans pappa Bertil har svetsat ihop ett fint släpp till så funkade det jättebra. Även om turerna var skumpiga och lite hårda så hann man njuta av naturen och midnattssolen. Underbart!
Fördomar mot samer har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Diskussioner kring renar växer sig stora runt omkring i Sverige och det är lite skrattretande ibland att folk anses att renar ska behandlas som kor. Nu är ju faktiskt kor mer tamdjur än vad renar är, finns undantag ja men de flesta anses vilda. Det är mycket arga kommentarer om priset på en påkörd ren och så vidare, både på bilväg och järnvägar. Då kan man ju anse att det här med viltstängsel är en bra idé, speciellt mitt i skogen där en järnväg kan gå eller hur? Det är väldigt lätt att köra på en ren och ilskan över att de är på vägarna är stor men samtidigt kan man ju anse att vet man om renarna så kan man ju tänka på farten också? Nu menar jag inte att alla kör som idioter men många gör det och då händer olyckor ännu lättare för kör man för fort så kan man inte reagera lika snabbt som annars. Jag har som sagt alltid gillat renar och varit intresserad av det samiska då jag själv har 1/8 del i blodet som jag nämnt tidigare och kanske därför blir jag extra irriterad på folks idiotiska kommentarer. Många kommentarer kommer ifrån folk som inte vet någontin om vad samerna gör och hur de jobbar. Varför ska man då tro att man vet något genom att klaga och vara arg? Historien om fördomar går långt tillbaka, redan innan kristendomen kom och bara det bevisar ju att samerna var här långt före många andra. Vi välkomnar folk från andra länder nu som har det svårt men vad gör vi mot folket som varit här länge? Nu låter det jag skriver kanske dumt, men jag tycker att vi ska värna om det Sverige vi haft och faktiskt har. Vi borde värna om det fina samspelet med naturen som finns.
Eftersom vi inte kunde vara med vid själva märkningen kan jag visa bilder från Johans kamera från deras tidigare kalvmärkning hemmavid.
Här kollar de upp vilket kön kalvarna har
Kalven fångas in och blir märkt
Kentajärvi:
Minstingen nr 49
Kommentarer
Trackback
