Simply the best

I det tidigare inlägget skrev jag 30 års festen men som ni även kanske läste så firades jag tillsammans med min svägerska Emma, två 30 åringar blir ju tillsammans 60. 

 

Festen höll till här hemma på Paradisgården, vi satt upp en kåta på ängen då det ärligt talat kändes mer som oss än ett partytält. Till middag bjöd vi på hamburgare och souvas, vi valde att ha två alternativ då inte alla äter viltkött, ja, på min sida det vill säga, haha. Vi valde att ha ett rocka billy tema och dekorationerna skulle gå så mycket som möjligt i rosa och turkos. Jag blev så himla nöjd med hur fint Emma dekorerade med ballongerna och serpentinerna på lördagsmorgonen, hon fick fria händer då jag var så trött och knappt hade sovit. Skulle ju givetvis få mens vid fyra på morgonen på festdagen...

 

I början blev det lite gnöl från vissa håll då vi hade tema men jag tycker att alla gjorde ett jättefint jobb. Vi sa ju även att det inte är ett krav och en måste inte gå all in, det ska ju vara roligt att komma. Vi blev över 30 stycken som samlades, så underbart. Festen flöt på som bäst de första två timmarna då vi skulle äta. Johan ställde upp och skötte matlagningen på två muurikkor. Drycken fick gästerna hämta själva i vattenisfyllda baljor, vi hade både läsk, festis, cider och öl. Som sagt, det flöt på bara bra tills vid 18 tiden kanske. Då kommer en gäst ut från toaletten och säger att det är stock. Nå fy satan i helvete känner vi, Johan och ett par tappra grabbar höll på med avloppet från då tills vid ett på natten kanske utan framgång. Först fick de bort problemet men det visade sig att det bara sköts mot stammen vilket gjorde allt värre. Ja, många planer förstördes, vi hade planerat att ha lekar och så skulle jag och Johan få festa tillsammans för första gången på länge. Gissa hur bra det gick, haha. Som sagt, det var den stora smällen, avloppet blev oanvändbart. Folk blev skjutsade till toaletter. Vi har ett gammalt utedass men detta var inte i bruk under festen och var fyllt med skrot. Dock så tackade vi för att det fanns kvällen efter. 

 

En stor fest måste ju krackelera någonstans eller hur? Dock så var alla jättenöjda och jag är också det, tappade bara farten litegrann vilket blev tråkigt. Kände mig som en partypooper senare på natten när jag ville få hem de sista festdeltagarna, haha. De gick dock vidare med lillebror och Lars till lillstugan för "efter"fest. Jag blev helt kvitt de efter fyra, haha, ja. Dock så tar jag det som ett himla bra betyg på kvällen. Folk trivdes och hade trevligt. Viktigast av allt, våra familjer fick umgås ordentligt. Är så imponerad över Agnes och Elmer sen som sov igenom allt oljud, var lite orolig ibland då deras fönster var öppet men de sov som klubbade sälar. 

 

Allt som allt, en väldigt underbar kväll. Är så tacksam för all hjälp och allt deltagande i samband med festen och problemen som dök upp. Har ni möjligheten att hyra en kåta, gör det! Nu ordnade ju vi med att sätta upp och ta ner den själv men i alla fall. Det var så mäktigt att få se den stå på ängen, åh, får nästan rysningar. Jag var med och tog ner kåtan, nu kan jag säga att jag har gjort det också, häftigt! 

 

Det blev inte fotat så mycket under kvällen som tänkt på grund av alla omständigheter men ett av de bästa fotona måste ju vara på Hanna och Tobbi. När de anlände kände ingen igen de först. De sa; Vi har nog missförstått, vi trodde att det var Leif och Billy, inte rockabilly. Haha, vilken idé! Ni har kanske sett Leif och Billy från Sörbäcken på youtube? Guld värt i alla fall. 

 

 

Min tredje semester vecka var knökfull, redan på måndagen hade jag planer. Kom som sagt hem från Sävar kvällen innan. 

 

Innan jag gick på semester hade jag känt av att något var fel med en tand, lyste med ficklampan på telefonen och såg att jag hade en spricka. Nu var det som tur var bara en gammal lagning som hade börjat gå sönder och inget värre. Detta började min måndag efter Sävar med, ett tandläkarbesök.Tanden blev lagad och på onsdagen var jag tillbaka för att göra en hel undersökning i och med att jag inte hade varit hos en tandläkare på säkert fem-sex år. Går hos en privat och förutom en vanlig undersökning fick jag även göra en riktig röntgen, blev lite paff när hon kommenterade mina piercingar. Fick gå in i ett rum där jag skulle hålla i två handtag samtidigt som jag skulle bita fast en metallgrej (vet inte vad det var för material) mellan tänderna. På så sätt fick de en rejäl överblick vilket var häftigt att se själv också. 

 

Under dessa Gällivare besök stor shoppade jag och Johan inför den kommande 30 års festen, min svägerska Emma fyllde 30 i juni och jag skulle fylla i augusti så vi slog ihop firandet. Vi inhandlade massa läsk, annan dryck, chips och ja, lite smått och gott som skulle behövas. Något annat häftigt som hände under de här dagarna var att en kåta sattes upp på ängen inför festen. Wow säger jag bara! Johan fick hjälp utav några kompisar och huxflux var den uppsatt. 

 

Sen kom torsdag och oj vad jag hade sett fram emot den här dagen. Dagen började dock med att fortsätta städa, morsan var snäll och städade lill stugan som vi köpte tidigare i våras för att ha mer sovplatser. Vid middagstid fick jag äntligen träffa familjen KPP, det var första gången för Lars och barnen att vara här uppe och jag såg verkligen fram emot att få visa mitt och Johans hem.Tror barnen var mer än nöjda med sin visit här uppe utöver festen då de fått bada, åka skoter, fyrhjuling och åkgräsklippare. Utöver det har de även fått öva på att kasta lasso men även att vara renkalvar som skulle hålla sig undan lassot, haha. 

 

På fredagen kom resten av familjen upp, tänk att jag äntligen har fått ha alla här uppe tillsammans. Det var även roligt att våra familjer skulle träffas hela fadderullan för första gången. Den här kvällen bestod av att ordna lite i kåtan inför lördagens festligheter men även av att umgås.Tror faktiskt att festdagen ska få ett eget inlägg så jag hoppar direkt till söndagen. Söndagen blev ganska lugn efter festligheterna och nästan alla i min familj skulle åka hem och vidare på roadtrip. Familjen KPP stannade dock kvar till måndagen och jisses vad tungt det blev sen när det var så tomt. Något av det roligaste den här veckan var hur bra kompis barnen blev med hundarna. I början var de lite rädda och höll gärna lite avstånd men i slutet på deras visit var det svårt att slita sig från hundarna. Agnes blev riktigt glad i hundarna, innan de for skulle det fotas och filmas. Blev en underbar vecka med en stor bang, men det får ni veta mer om när jag skriver om 30 års festen. 

 

Jag sov i kökssoffan under familjevisiten, Mirabelle blev väldigt nöjd över det

Mina två första veckor på semestern spenderades i hemmatrakterna men två nätter spenderades även i Lycksele. Det innebär att jag har kört över 100 mil på mina två första veckor, haha, jisses. Ja, inte i sträck men i och med alla turer. 

 

Körde hem till Sävar på en söndag, det var väldigt varmt och kvavt men efter Norrfjärden vid Piteå började det att regna skurvis vilket gjorde att de sista 20 milen blev svalare, det tackade jag för än om det finns ac i bilen. Det var så obeskrivligt skönt att få komma hem och träffa barnen, jisses, är jobbigt att missa deras framsteg samtdigit som jag ändå blir uppdaterad om dessa. 

 

Dagen efter bar det i alla fall av till Lycksele och deras camping, vi hade hyrt en stuga för två nätter och oj vilket läge! Vi hade utsikt över älven och badplatsen, jag, hör och häpna, promenerade i endast baddräkt med ett badlakan slängt över axeln ner till badplatsen. Justja, bilfärden dit gick faktiskt väldigt bra, är cirka 12 mil eller något från Sävar, i en by var det dock sänkt hastighet på grund av ett cykelbansbygge, detta innebar även att vissa sträckor var enfiliga. Inget problem i sig men på ena sträckan mötte jag en stressad bil, det var min tur att köra, i vänster fil för att sedan svänga över till höger det vill säga, den mötande bilen orkar inte stanna utan börjar köra strax innan jag ska byta fil igen, denna stressade herre ligger halvt och kör i diket bara för att ta sig förbi, hujeda mig. 

 

Det blir svårt att återberätta Lycksele resan men den bestod utav mycket bad, god mat, musik, underbart sällskap, barnen hyrde trampbilar, vi spelade fotboll och bäst utav allt ett besök på Lycksele djurpark. Vi åkte tåget den här gången, en barndomsdröm blev sann! Haha, skämt åsido, har alltid velat åka tåget inne på djurparken och nu passade det perfekt i och med värmen. Vi hade aldrig orkat gå upp och ner, ner och upp i den hettan som var. Ville inte lämna campingen faktiskt, vi hade det så himla bra där. Men ja, vill en ha det bra kostar det också skjortan. 

 

Väl hemma i Sävar och Umeå igen hann jag med ganska mycket samtidigt som jag inte gjorde det men hann med både kinamat, blåbärsmjukglass, shopping, bio (Mamma Mia - Here we go again och Hotell Transylvanien 3), Sävar pizza och massa annat trevligt. Vi hann med att vara i Ivarsboda och bada bubbelpool och jag hann även få en klipp- och färgtid hos min gamla frisör, vilken lycka! Sista kvällen neröver spenderades i stan med bion, mat och kika på UFF's parad när vi var nere vid älven. Hade gärna hunnit med mer och träffat mer människor men jag är samtidigt himla nöjd med min semester hemmavid. Jag fick det bästa utav det bästa. Två veckor gick dock väldigt fort och det var tillslut dags att köra hem. 

 

Som vanligt var det skitjobbigt men så himla skönt också, jag hör hemma med Johan, så är det bara. Plus att vi hade massor att hinna med min tredje semester vecka men det får ni veta om i ett senare inlägg. 

 

Min semester hade inte kunnat börja bättre, åh, blir varm bara jag tänker tillbaka på dessa veckor.

 

Vart ska jag egentligen börja? Det har hänt så väldigt mycket sedan jag skrev sist att en knappt minns allting själv. Är i allafall inne på min sista semester vecka, tog ut fem veckor och herre jistanes vad tiden har gått fort samtidigt som den inte har gjort det. Bara det är en himla stor grej för mig, jag, Erica har haft betald semester. Efter år av sjukskrivningar har jag läst upp mitt slutbetyg, läst en högskoleutbildning, tagit körkort och fått min allra första tillsvidare anställning. Det är ju så gigantiskt stort att ja, det går inte att förklara med ord. 

 

Hade någon berättat för mig för några år sedan vart jag skulle vara nu och vad jag skulle ha klarat av skulle den personen nog ha blivit utskrattad och fått frågan om hen är allvarlig. Ni som känner mig vet ju att det bara är några år sedan som jag först då har börjat känna mig som någon och insett mitt människovärde. Som sagt, det jag har nu och det jag har avklarat fanns inte ens på kartan tidigare. Hurra för mig och min kämparglöd, hurra för att jag aldrig gav och aldrig kommer att ge upp. Ja, en ska aldrig säga aldrig men har jag för fasiken tagit mig ända hit trots kampen mot min psykiska ohälsa varje dag så är det väl ingen idé att ge upp? Kampen mot mina demoner kommer jag nog alltid att få ta, de verkar inte försvinna än om jag oftast mår mycket bättre. Just nu mår jag dock jättedåligt och det är tungt. Känner mig så tom många gånger och har ingen vidare matlust. Men vet ni, det fixar jag också, mina demoner kan bita sig i svansen och hålla käften, jag tror ändå inte på något utav vad de säger. Med det menar jag inte att jag hör röster men när måendet är sämre går tankegångarna om mig själv sämre också, det behövs inte så mycket för att en ska tro dåligt om sig själv tyvärr. 

 

Det löser sig alltid, på något vis. Jag är aldrig ensam än om hjärnan ibland vill lura en till att känna så. Det är bara jag som måste bli duktigare på att prata med de jag står nära. Få bort de gamla tankarna om att jag inte ska lägga mina bördor på någon annan, att vara en börda, det är ju egentligen bara dumheter. Tror snarare det är en börda för de som är nära mig att se när jag mår dåligt utan att jag berättar. För vad en egentlligen oftast behöver är en som lyssnar och försöker förstå. Ärligt talat förstår jag knappt sällan själv varför, då kan det vara skönare att sitta tillsammans i en båt och vara förvirrad om ni förstår vad jag menar. 

 

Nu ska inte det här bli så långrandigt tänkte jag men vill gärna skriva om min första semester. Satt nyligen och läste igenom gamla inlägg och kände att det är på tiden att jag kommer igång med skrivande igen. Det är så roligt att kunna gå tillbaka och läsa, blir påmind om så mycket. Ska försöka bli bättre, får börja med min semster men då den varit så lång får jag dela upp det, blir väl en roman annars, haha.