Körslaget
Hallå, vem där?
Give me some IQ
Ventilation
Himlen runt hörnet
Back to school
Förhoppningsvis löser sig strulet med Csn snart också, ska ju helst ha skrivit under en studieförsäkran redan men jag vill inte skriva under något som är felaktigt enligt mig. Csn ska enligt Viva vägledning nu kunna se att jag ska läsa 100 % och inte 75 %. Vilket strul det blir bara för att jag ska läsa fyra kurser på komvux och en kurs via Hermods. Det ska inte vara svårt att studera, sluta skräm bort framtida elever! Nu överdrev jag lite, ingen blir nog bortskrämd men nog är det jobbigt att ingenting ska funka som det sägs att det ska funka. När det gäller sånt här kan jag få lite panik och bli stressad men försöker att intala mig hela tiden att det löser sig tillslut. Det mesta brukar ju ändå lösa sig på något vis så varför inte mitt bekymmer, eller hur? Just nu är jag ganska peppad på att få börja plugga, eftersom jag bara har en schemalagd kurs måste jag göra ett eget schema för de andra fyra kurserna. Bara det gör att jag vill börja nu nu nu, men är lite onödigt att börja tänka ut ett schema innan jag vet hur kurserna ser ut och vilken plan lärarna har. Den enda planen jag har nu är ju som sagt att få ihop 150 poäng i tid så att jag kan söka till universitetet. Måste även prata om högskoleprovet med någon vägledare eftersom det är efter universitets slutdatum. Det gör mig lite förvirrad, så jag behöver lite klartecken för att kunna sätta mig ner och göra en bra plan så att allt ska kunna flyta på bra. Till jul ska jag få putsa upp min studentmössa för då ska det vara på riktigt! Borde kanske uppdatera med en ny studentbild då?
Sssshhhopping!
Ur&Penn
Svarta: Indiska
Glitter
Gina Tricot
Kappahl
Kappahl
Nichole
Kappahl
Kappahl
Birthday gifts
Här kommer lite bilder på vad jag fick i födelsedagspresent, utöver det på bilderna fick jag också pengar, presentkort, godis, dricka och lotter. Tack så mycket mina älskade!
Kappahl
Lindex
<3
Att äta eller ätas
Registreringen började klockan tolv idag och personalen gjorde en riktigt stor miss i att inte ställa ut kölapparna innan registreringen började. Allt urartade i ett kaos och jag som stod precis brevid lapparna hamnade 30 nummer bort just på grund av kaoset. Jag blev pressad mot en tegelvägg av säkert 20 personer, kände allt mer hur trycket steg upp i huvudet och hade det fortsatt några sekunder till hade jag börjat sjunka ner mot golvet. Folk pressade och slet i maskinen, de kunde slita ut tio nummer för att få tag på ett, vissa slet upp maskinen för att få tag på lappar och tog även då en hel rad. Det slutade med att en lärare gick runt och delade ut just såna lappar. Jag bad de att lugna ner sig, sa att någon kan ju bli skadad för i helvete, bad även om att få slippa bli pressad mot väggen. Fick inget svar av pressarna, bara en blick som menade jaha och vem fan tror du bryr sig? Ja, det kändes så i alla fall om ni förstår vad jag menar. Brast ut ett åh vilken underbar födelsedag och fick ett grattis av en kvinna som också blev pressad och hon stod med barnvagn!
Ibland skäms jag för människor, sen när är vi inte vuxna nog att förstå vad en kö är och hur en kö funkar? Jag menar inte att jag BORDE ha fått en av de första lapparna, lät till och med många ta så att de skulle slippa bli pressade. Men att tränga sig efter en kölapp för att kunna registrera sig på skolan, jag menar hallå come on! Är vi inte bättre än så skäms jag ännu mer.
Jag borde kanske släppa fram lite av rovdjuret i mig?
Sisådärja
Sisådärja, då fyller jag år igen, 24 år gammal har jag nu hunnit bli. Har inga stora planer eller önskemål, av någon anledning så har jag inte orkat tänka på det. Det är inte så att jag får panik över att fylla år, snarare att jag inte känner för att bry mig så mycket om det. Sen så tar ju Mini upp en stor del av mina tankar, nu har Mini legat kvar i två extra dagar, kan du inte komma ut nu? Det är ju trots allt min födelsedag! Men i alla fall, jag tänkte gå till skolan för att registrera mig, sen åker jag hem till Sävar med en tårta, tänkte även köpa något allergivänligt som Britt-Mari kan äta då hon ville följa med mig. Blir min födelsedagsmat till middag, lasagne! Ja, den har i alla fall varit min middag de senaste födelsedagarna. Gav mig själv en present idag i form av en Samsung Galaxy S3, det ni! Ja, den är från min älskling också men jag har valt alldeles själv vad jag la pengarna på. Är hittills väldigt nöjd, bilderna på mig är lite suddiga men telefonen är så stor så har inte vant mig än, men bilden på Mirabelle är superfin!
Så ja, grattis på mig själv!
Nyp i kinden gullig på min 1 års dag
When blue become pink
XLNT tävling
Klicka på bilden för att rösta på mig, ni kan rösta en gång
per dag fram till den 15/8
Tick tack
Min lördag spenderades tillsammans med stora delar av familjen, träffade sammanlagt alla förutom lillebror. Mamma hämtade upp mig vid tolv och vi åkte mot coop forum och affärerna där, sedan bar det av att hämta upp Eve som sovit hos en kompis. Vi åkte vidare mot Strömpilen där jag betalade en telefon men fick bara ett kvitto med mig då den blå var slut. Väl hemma i Sävar så åkte vi hem till familjen KPP där även pappa var på besök. Det kändes riktigt roligt att få se nästan alla nära och kära igen. Med mig från Gällivare hade jag med mig en mjukis ren till Agnes från mig och Johan. Jag är som sagt insnöad på det samiska. Renen blev omtyckt på en gång och jag lärde även Agnes att låta som en ren, tillslut gjorde hon det självmant direkt hon såg renen. När pappa hade gått hem åt vi andra grillat, både hamburgare och grillraket. Roligast av allt var att få se Agnes äta majskolv med hjälp av majshållare, det ni! Senare på kvällen när mamma och Eve hade farit hem så gick Lars och spelade medan jag och Emma såg filmen Winter's bone, en drama film som samtidigt var bra men ändå inte.
Idag har jag legat i soffan hela dagen, blev en sån dag då jag kände mig lite ensam utan Johan att gå till då jag har vaknat. Blev att jag bjöd Britt-Mari på middag och efterrätt. Det blev kycklinggryta med gorumét sås och chokladmousse med crisp! Blev en ganska sen middag på grund av min soff dag men ingen av oss dog av det. Till moussen så såg vi gråt filmen Allt för min syster, en jättefin men jättesorglig film som jag kan rekommendera för er som gillar sorgsna men samtidigt fina filmer. Imorgon ska jag få hämta min nya telefon och försöka att lära mig att använda en smartphone, blir intressant att se hur det går. Ska även roa mig med att tvätta kläder och så vidare nu då jag varit borta ett tag.
Snart börjar även allvaret, på tisdag som även är min födelsedag så ska jag gå till skolan och registrera mig för en tredje och sista termin på komvux, till jul ska jag ha mitt slutbetyg i julklapp, så är det bara. Ska åka hem till Sävar på min födelsedag faktiskt, har inte haft något behov av att ordna något jippo och vem vet, kanske har vi en nyfödd medlem i familjen då också. Därför tar jag med mig tårta till Sävar, ska även göra lasagne hemma med mamma då jag alltid brukar få det på min födelsedag. Får kanske ett syskonbarn i födelsedags present även om Mini var beräknad idag, eller ja igår enligt klockan. Den lilla skrutten gör kanske som Agnes och kommer dagen efter eller så väntar den lite till. Vi får se!
Ett år
För ett år sedan kunde jag inte ens i min vildaste fantasi drömma om det jag har fått. Att träffa Johan är något av det bästa som har hänt mig och aldrig har jag känt en sådan samhörighet som jag gör med han. Det var ofta tanken av att aldrig få bli hel igen malde på i bakhuvudet men Johan gör mig hel. I och med Johan har jag fått möta en helt ny värld, en värld som inte många får se. Allt kan bara bli bättre, du och jag Johan, du och jag.
<3
Woohoo?
Gotta
Ännu en vecka som närmar sig sitt slut, tiden går så fort! I veckan har jag umgåtts med familjen, firat mamma som fyllde år i tisdags och tillbringat mycket tid i Sävar helt enkelt. Efter en månad norröver behövde jag en Sävar dos och den har jag fått i stora lass i de två veckor jag har varit hemma. Förutom Sävar så har jag faktiskt hunnit med att storstäda lägenheten och träffa Maria också. Igår var jag däremot i Sävar igen, chockerande eller hur? Jag och Emil var bjuden hem till familjen KPP på grillat, vi hade även gamla kompisar på besök vilket var riktigt roligt, tyvärr åkte de ganska tidigt eftersom de ville se OS invigningen, dock hade de kunnat göra det med oss men så blev det inte. Lars följde med till stan och vi andra åt chokladpudding till filmen 28 dagar senare. Eller ja, Emil sov i början, det gick verkligen inte att få liv i han men tillslut så satte han sig upp.
Nattbussen hem ekade tom, det var bara jag och chauffören med brytning som kallade mig för dam i ett telefonsamtal. Dam och dam tänkte jag däremot. Väl nere på stan var det ganska lugnt fastän klockan var över ett men lite rörelse var det i alla fall. Lokalbussen hem var halvfull som vanligt och vi var för ovanlighetens skull inte så många som hoppade av vid Lilljansberget. Något jag inte tycker om är mörkret som har kommit tillbaka, har inte så långt hem från hållplatsen men går alltid med hjärtat i halsgropen. Gamla skuggor i mitt liv har gjort att jag ogillar att gå ensam i mörkret. Fått tipset att gå med mp3 för att slippa höra de som går bakom mig eller så men det gör oftast allting värre för då har jag ingen koll alls om vart människorna är. Låter kanske dumt men det är jättejobbigt, har som tur är bara fått panik en gång och då var jag i goda vänners lag. Då om någon gång borde man ju inte få panik men så blev det, Britt-Mari kunde inte ens ha ett lakan på tork hemma för jag trodde verkligen att personen jag var rädd för stod bakom. Usch, en vakthund vid sin sida vore något under promenader för hem måste man ju alltid vart man än är.
Idag har jag legat så länge jag velat i sängen, ingen klocka ingenting. Slapp även det värsta av mitt ryggonda idag också vilket känns skönt. I flera nätter nu har jag på något vis haft ont i ryggen av mina drömmar och vaknat just för att jag har så ont. Gammal och grå? Förutom att vakna och kliva upp ur sängen så har jag ätit lunch och efter det målat tånaglarna. Får alltid en smärre chock då jag målar tånaglarna, speciellt om man inte har gjort det på ett tag, samtidigt som det är jättefint så känns det konstigt i början. I fjol sommare hade jag målade tånaglar hela tiden av någon anledning, tror det beror på min självförtroende boost som jag hade. Nu börjar det däremot brinna i knutarna, jag sitter i nattlinne och blir upphämtad om cirka en och en halv timme. Ikväll är det middag med Emma, mamma och Emil på Eurasia som gäller, mums!
Fullt upp
Helt plötsligt var det torsdag och kvällens planer var middag och bio med Britt-Mari, vi gick och såg Cockpit vilket är en jätterolig svensk film. Den rekommenderas varmt! Jonas Karlsson är en av mina favoritskådespelare så har ni inte sett filmen, gör det! Nästa dag mötte vi upp varandra igen för att grilla och äta gott, då var även Sara med vilket var jättemysigt. Helt klart något vi borde göra fler gånger. Igår blev det grillat hemma hos mamma eftersom hon fyller år på tisdag så det var full rulle med släkt och vänner, underbart! Köpte fina och ovanligt stora rosor till mamma på Ica så hon fick en tidig födelsedagspresent, köpte även skavsårsplåster då jag fått ett som heter duga. Maten var som vanligt jättegod och Agnes var som vanligt supersöt! I början på firandet var hon lite blyg men sen sprang hon runt och njöt för fulla muggar av all uppmärksamhet hon fick. Jag stannade kvar i Sävar över natten och fick därför äta grillat till lunch idag vilket inte satt helt fel efter en blöt kväll.
Imorgon bär det av till Sävar igen, passar på då mamma har ärenden i stan för då sparar jag in lite på bussresor, passar på att umgås med familjen då det bär av uppåt snart igen. Kommer inte att stanna uppe lika länge som sist, allt för mycket händer i augusti för att jag ska kunna det. Mini är beräknad 12e, jag fyller år 14e och skolan börjar 20e. Men den 6e firar jag och Johan ett år tillsammans vilket känns jättekonstigt. Det känns nästan som igår vi träffades men så är det ju inte.
Aj!
Avslutar med något vackert
Honey I'm home!
Efter nästan en månads tid har jag äntligen landat hemma igen. Samtidigt som det var underbart att åka hem så kändes det konstigt att göra det, men så är det ju när man har två hem. Fotade en passande prydnad som pryder min vägg så fint i hallen, fick den av min storasyster Emma. Älskar den jättemycket då den har ett rejält sentimentalt värde, vi växte upp med en sån här prydnad hemma på väggen i huset, nu hänger den i pappas lägenhet. Men den här, den är min!
Kentajärvi
Framme vid renhagen var det ett himla liv eftersom alla vajor (renkor) och kalvar försökte hitta varandra. Det var en riktigt mäktig syn att se de springa runt i hagen med alla sina individuella läten. Jag tycker att renar låter lite som en hundleksak jag har i form av en gris. Eftersom vi kom fram ganska sent så missade vi indrivningen vilket Johan var besviken över då han verkligen älskar det där livet. De började med att driva in renarna i hagen och senare kalvarna i en mindre hage där alla fick varsin nummer lapp. Därefter så släpptes alla lös i den stora hagen och då började det eviga letandet mellan vaja och kalv. Renägare gick runt och höll ögonen öppna efter att se om just deras renar hade en kalv vid sin sida, efter det skulle kalvarna märkas men det var vi inte med på heller då allt tar sån tid. Tyvärr så är det väldigt få kalvar då det är mycket björn, först nu tror ju myndigheterna på det efter att samerna fick tillgång till sändare som visade hur mycket björn det faktiskt finns. Det är så tråkigt att de inte har trott på samerna, varför skulle de ljuga? De är ett med naturen och gör ett jättefint jobb med sina renar. När klockan började närma sig 3 började vi packa ihop inför ännu en färd med fyrhjulingen och denna gång åkte vi allihop då Johans pappa Bertil har svetsat ihop ett fint släpp till så funkade det jättebra. Även om turerna var skumpiga och lite hårda så hann man njuta av naturen och midnattssolen. Underbart!
Fördomar mot samer har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Diskussioner kring renar växer sig stora runt omkring i Sverige och det är lite skrattretande ibland att folk anses att renar ska behandlas som kor. Nu är ju faktiskt kor mer tamdjur än vad renar är, finns undantag ja men de flesta anses vilda. Det är mycket arga kommentarer om priset på en påkörd ren och så vidare, både på bilväg och järnvägar. Då kan man ju anse att det här med viltstängsel är en bra idé, speciellt mitt i skogen där en järnväg kan gå eller hur? Det är väldigt lätt att köra på en ren och ilskan över att de är på vägarna är stor men samtidigt kan man ju anse att vet man om renarna så kan man ju tänka på farten också? Nu menar jag inte att alla kör som idioter men många gör det och då händer olyckor ännu lättare för kör man för fort så kan man inte reagera lika snabbt som annars. Jag har som sagt alltid gillat renar och varit intresserad av det samiska då jag själv har 1/8 del i blodet som jag nämnt tidigare och kanske därför blir jag extra irriterad på folks idiotiska kommentarer. Många kommentarer kommer ifrån folk som inte vet någontin om vad samerna gör och hur de jobbar. Varför ska man då tro att man vet något genom att klaga och vara arg? Historien om fördomar går långt tillbaka, redan innan kristendomen kom och bara det bevisar ju att samerna var här långt före många andra. Vi välkomnar folk från andra länder nu som har det svårt men vad gör vi mot folket som varit här länge? Nu låter det jag skriver kanske dumt, men jag tycker att vi ska värna om det Sverige vi haft och faktiskt har. Vi borde värna om det fina samspelet med naturen som finns.
Eftersom vi inte kunde vara med vid själva märkningen kan jag visa bilder från Johans kamera från deras tidigare kalvmärkning hemmavid.
Här kollar de upp vilket kön kalvarna har
Kalven fångas in och blir märkt
Kentajärvi:
Minstingen nr 49
Uppdatering från Norrbotten
Nu har jag varit uppe i Norrbotten i 18 dagar vilket är ganska lång tid. Under den här tiden har jag även gjort mycket saker så blir kanske svårt att få med allting. Färden uppåt började runt halv 4 på morgonen den 17e juni, blev upphämtad av Johan och Peter som varit i Västerås och köpt ett grävagregat. Resan tog sin tid då bilen var lite ledsen men tillslut var vi framme och vi välkommnades med mackor och yoghurt! Resan upp med bil gick jättebra för Mirabelle då hon inte pep till en enda gång och hon har fått utforska både huset i byn och Peter och Hannas stuga där vi landade först av allt. Men varken katt eller hund var poppis för Mirabelle så de fick vara utomhus eller i något annat rum för att Mirabelle skulle få röra på sig.
Morgonen den 18e blev jag upphämtad av Johans mamma Aila då jag fått turen att sommarjobba med henne i två veckor och de veckorna har givetvis redan tagit slut. Jag har storstädat på ett dagis i Mellanområdet och förlorat tre naglar på köpet men det är det värt. Första veckan gick väldigt fort, fick ofta höra att jag skulle ta det lugnt men det kunde jag ju självklart inte. När man väl jobbar vill man ju visa att man kan ta i och jobba självständigt, speciellt när man jobbar med sin pojkväns mamma. Kan lova att jag var väldigt trött och öm varje kväll men jag jobbade och tog i ändå. Den här gången fick inte värken stoppa mig och det känns väldigt bra.
Under min vistelse här har vi även hunnit med att fira Axel, Ida-Maria och Aila som alla har hunnit fylla år. Det har varit mycket gott fika och god mat. Midsommarafton firade vi i byn med god mat, gott sällskap, kubb och lite alkohol vid sidan om. Men det är inte allt, jag har även fått äran att vara med på Johans storasyster Emmas bröllop, hon och Sebban är ett jättefint par. Bröllopet var hemma på Kullen, ja det heter egentligen Koskullskulle men det är så in i norden drygt att säga så vi säger Kullen. Ungefär som ett annat ställe som heter Tjautjas, det kallas för Tjotti. Dessa konstiga namn är många men så länge jag håller Johan hårt i handen villar jag inte bort mig. Åter till bröllopet, det var en borgerlig vigsel så själva bröllopet var över på några minuter men det var riktigt fint ändå. Emma såg ut som en prinsessa i sin marängklänning som gnistrade i kapp med hennes ögon, även Sebban var väldigt stilig i sin kostym. Till middag fick vi aptitretare och en jättegod gryta som Sebbans mamma hade gjort och givetvis fick vi smaka en supergod bröllopstårta som de äldsta systrarna i familjen Örtstam hade gjort, Hanna och Anette gjorde ett superjobb! Kvällen fortsatte med vin i mängder och ja, jag tvingade i mig vitt vin och det märktes några gånger på mig. Spillde på klänningen ett antal gånger och övertröttheten gjorde så att jag inte kunde sluta skratta, fick väldigt ont i kinderna. På grund av mitt tillstånd hade nog många väldigt roligt men det bjuder jag på. Kvällen fortsatte med dragspel, bas och mycket dans. En magisk kväll helt enkelt. Jag har fått se många fina ställen och varit med om många roliga saker.
När jag åkte fyrhjuling inne i skogen, när jag såg renarna med deras kalvar mitt på vägen och när jag lyssnar på samisk musik så känner jag att det börjar bråka i hjärtat. Jag har alltid levt i en värld och nu har jag börjat känna på en annan värld och det är väldigt jobbigt samtidigt som det är underbart. Vill jag leva här uppe? Kan jag leva här uppe? Allt är så annorlunda motför hemma och familjen hemma är det som ligger mig närmast hjärtat men nu har jag en till familj som också betyder allt för mig. Vet inte vilken väg jag kommer att ta i framtiden men dessa två världar och dessa två familjer kommer alltid att betyda allt för mig. Låter kanske roligt men när jag är här uppe snöar jag in på det här samiska. Jag har bara 1/8 dels sameblod men jag har alltid varit stolt över det, har alltid känt att det är något speciellt. Nu är jag inne i den världen och får lära mig mer, jag får känna naturen och dess rikedom. Ja, myggorna hatar jag ju, men allt annat är så vackert att man får tårar i ögonen.
Var planerat att jag skulle åka hem idag, men planerna ändrades då det är kalvmärkning nu i veckan och det är något jag verkligen inte vill missa. Det här med två världar är jobbigt, samtidigt som jag vill hem så vill jag inte det. Men jag saknar min familj så in i norden och hade jag kunnat trolla hade alla varit här uppe just nu tillsammans och fått uppleva det jag upplever. Jag hade nog aldrig kunnat drömma om att träffa en sån fin pojkvän som jag har och att få ännu en jättefin familj som jag bryr mig så mycket om.
Kan man ha det bättre?
Lite bilder från norröver
Rolig ko idé i Malmberget
Purnu sjön
Gamla gruvan i Purnu
