Simply the best

Hur ofta svär man inte över all skräppost man får på sin mail? Oftast får man inget annat än reklam och liknande men idag hade jag ett underbart mail från min studievägledare. Mitt slutbetyg fanns redo att hämtas upp på Viva vägledning, underbart! Självklart så har jag hämtat det och nu känns det så jävla bra, ursäkta språket. Det betyder väldigt mycket för mig att jag äntligen har ett slutbetyg och jag är så stolt över mig själv. Jag har verkligen förtjänat det här. Jag är ett steg närmre mitt mål att få en utbildning och efter det kan det bara fortsätta gå framåt.

 

 

Har under två veckors tid försökt få tag på en kvinna angående mitt tjänstgöringsintyg från sommarjobbet i somras. Har jagat, jagat och blivit dåligt bemött av fel personer på löneavdelningen. Eller dåligt och dåligt, tillräckligt för att jag ska bli irriterad i allafall. Fick aldrig prata till punkt, fick höra kommenterarer som att jag måste ju prova ringa, så de gångerna jag ringt innan är inte att ha provat? Hann knappt höra allting som sas heller då samtalet mest gick ut på att lägga på luren i örat. Efter många om och men så visar det sig att jag har fått fel nummer, är två siffror som bytt plats. Jag har jagat en fastighetsskötare istället för en på löneavdelningen. När jag sen då väl kommer fram till rätt person så visar det sig att jag ska prata med en annan om just tjänstgöringsintyg. Så, efter många om och men så är det ordnat, nu får jag bara hoppas att jag får hem det i tid innan jag ska meritera mina intyg och betyg på arbetsförmedlingen. I måndags tog jag även kontakt med min studievägledare angående mitt slutbetyg. Vi tog bort två kurser som enligt henne inte kommer bli användbara i framtiden och la in företagsekonomin i slutbetyget. Längtar så mycket tills jag får hem mitt slutbetyg att jag skulle kunna rama in det! Konstigt? Kanske, men ändå inte. Jag har slitit som ett djur för mitt slutbetyg och det är så stort för mig att äntligen ha ett.

 

Apropå arbetsförmedlingen så borde jag bli kontaktad av min handläggare snart vilket vore skönt. Alltid skönt att kunna sitta ner och prata med någon om vilka jobb jag borde söka och om jag ska fortsätta ha en kod som visar på att jag inte kan ta för tunga jobb. Ska som sagt även ta kontakt med sociala eftersom jag inte har rätt till A-kassa och när jag gör det ska jag uppge något annat namn än min handläggare då jag ännu tillhör ungdomsslussen i ett halvår till ungefär. Ska bli förflyttad över till ungdomstorget från arbetsförmedlingen, dock så jobbar ju folk från arbetsförmedlingen där också så det är helt enkelt mer riktat mot oss ungdomar. Dock är jag visst bara ungdom fram tills den 14e augusti. När jag fyller 25 faller domen på arbetsmarknaden då är jag vuxen. För att ha rätt till ekonomiskt stöd och även stöd från arbetsförmedlingen så kräver det ett aktivt arbetssökande. Jag var in på sociala för att fråga vilken gräns de har när det gäller jobbsökande. Fick som svar att bara man är aktiv så går det rätt till. Men betyder det ett jobb per dag eller ett visst par jobb per vecka, månad? Är det någon som varit med om det och vet hur det går till? Känns konstigt att vara både arbetslös och arbetssökande. Jag har antigen varit sjukskriven eller studerande så är i en helt ny värld för tillfället. Jag hoppas på tur i den nya världen och att jag i allafall får komma på någon intervju. Vill verkligen jobba och tjäna egna pengar.

 

Kände inte att jag hade en passande bild till inlägget så istället visar jag upp en av mina fina julklappar. Önskade mig en snusnäsduk och åtdragare eller vad man nu ska kalla det av Johan i julklapp då han brukar göra såna. Fick ett jättefint hjärta som ni kan se, han är bra han min Johan.

 

 

 

 

Förhoppningsvis kommer jag igång med att röra på mig igen också. Häromveckan så köpte vi hem 3 kilos hantlar och jag har redan börjat försöka komma igång med det. Igår fick jag även härdsmälta och joggade ungefär halva vägen hem från Ica Berghem. Joggade två lyktstolpar, gick två och så vidare. Johan hejade på mig och gjorde likadant han så det var ju bara att kämpa. Joggade även uppför backen hit dit jag bor och då var jag helt slut! Fick iallafall en sån kick att jag tränade lite extra med hantlarna och suget efter att få gymma dök upp. Kände hur jag ville köra benpressen och rodden, jisses! Är även lite smått sugen på att uppdatera mina träningskläder så att jag kan fortsätta som igår utomhus. Däremot så får både kläder och gym vänta ett tag då det inte är så billigt tyvärr. Är ju som sagt arbetssökande just nu, blir att söka till höstterminen på universitetet. De på komvux funderade på om jag skulle gå där en termin till men hade problem att välja kurser bara till höstterminen. Sen så känner jag att motivationen inte riktigt finns då jag slet som ett djur för att ha chansen att läsa på universitetet till våren. Men tji fick jag när utbildningen som sagt inte är förens till våren. Håll tummarna för att jag får ett jobb för då blir det gymmet på en gång. Hade varit perfekt nu under arbetslösheten men den summan lägger jag hellre på mat nu i början i allafall.

 

Imorgon ska jag möta upp Britt-Mari nere på stan, ska även gå en sväng på biblioteket och skriva ut mitt CV. Tänkte gå och lämna in den personligen även om jag redan skickat in den. Ibland måste man helt enkelt visa framfötterna för att ha en chans att få det man vill. Däremot så är ju chansen att få jobb inte så jättestor men bara för det ska man ju inte hänga läpp och inte försöka.

 

Idag har jag äntligen städat bort julen, man känner nästan stressen komma när man ser att de flesta grannarna redan har gjort det. Varför vet jag inte men det kan ju vara bra samtidigt att få bort det i tid. Men än om julen är borta så kan man ju ha ett vinter tema. Ljusfatet med hjärtat är från mamma, snöbollsljuset är från familjen Örtstam och ljusen med glasblommor är från lillasyster. Visst blev det en fin kombination?

 

Ja, julen var ju inte sen i år men jag är sen med att skriva om den. Pratade nyligt med Johan att jag skriver vad jag har fått i julklapp varje år här på bloggen. Tji fick jag när jag kollade igenom mina inlägg, missade tydligen att skriva om det i fjol. Det kan nog bero på att jag firade julen med Johan här och sen åkte han hem till nyår. Vi kan skylla på det i allafall! Då kan man ju undra varför jag är så sen med julen nu då, det beror helt enkelt på att Johan kom ner för att fira nyår är med mig och de våra här. Har som vanligt inte suttit så mycket vid datorn då han varit här, konstigt va?Julen 2012 började redan kvällen före julafton kan man säga. Jag umgicks med mamma och spelade bingolotto, tyvärr vann vi inte även om vi var väldigt nära mer än en gång. Fortfarande lite sur över att det drog 16 och 19 istället för 11 så att jag kunde ha fått vinna 500 000, men men. På julaftonsmorgon begav vi oss hem till mamma där vi gjorde oss i ordning. Lite senare hämtade hon upp Eve och Emil så vi kunde äta vår årliga julgrötslunch. Efter lunchen så roade vi oss även med att spela coronne eller hur det nu stavas. Sen bar det vidare hem till familjen KPP där hela familjen möttes upp. Det blev fika, Kalle Anka, julmiddag, julklappar och julgodis.Behöver jag berätta att jag halsade julmust hela julen?

 

Juldagen bestod även av det vanliga, man gjorde sig i ordning och åt julmiddag hemma hos pappa. Efter det for jag, mamma och Eve vidare hem till Putte på förfest inför kvällens julpub. Det var väldigt lite folk hemma hos Putte och även lite på puben för att vara juldagen. Jag hade i allafall jätteroligt på puben och var ganska trött dagen efter som bevis.Apropå julklappar så ska jag i allafall ge mig på att försöka skriva vad jag har fått i julklapp, är det något som saknas får ni som läser säga till.

 

Ugly Betty 2, 3 och 4

Skärbräda

Filt med armar

Två par örhängen

Två smyckesset

En mascara

Pengar

Julprydnader

En ögonskugga

Två parfymer

Sport bh

Thermo leggings

Snöbollsljus

Tupperware låda

Chili flakes

After Eight

Ice Age 1, 2, 3 och 4

Snusnäsduk + tillhörande åtdragare gjord av renhorn

Spargris

En ring

Tjocksockar

Presentkort Kappahl

 

Som varje år verkar jag ha varit väldigt snäll och det känns ju inte så dumt. Jag hoppas att jag inte har missat någon julklapp nu men i såfall får jag uppdatera det senare. Tack så mycket för alla fina julklappar!

 

 

Hej!

Vill bara tala om att jag lever och mår, julen har firats hemma i Sävar med familjen. Är helt slut och kommer därför uppdatera mer om min julhelg en annandag. Förstår ni ordvitsen? Idag är det annandag jul och jag ska uppdatera en annandag. Kan i allafall berätta nu att jag har haft en jättefin julhelg även om en viss person saknades till tusen då vi var med varandra i fjol. Snart ses vi!

 

Delar med mig av en bild från Instagram, med hjälp av ett filter där ser man nästan hur mitt smink såg ut i verkligheten. Nästan så att man känner för att vara såhär snygg varje dag.

 

Vilken dag! Min dag började med Hem till gården, vad annars? Efter det började jag sminka mig medan jag väntade på mamma. När mamma kom förbi så gick vi ner i förrådet för att få ut ett litet bord som jag har skänkt vidare till Eve. Jag gillar bordet men känner samtidigt att det inte kommer användas senare i livet då jag har planerat att på något vis bo ihop med Johan och då vill man ju gärna bygga ett litet bo tillsammans. När mamma åkte vidare så fortsatte jag med sminkningen. Gjorde en slags sotning med två olika bruna färger och så la jag till en ljus färg uppe under ögonbrynet. Jag blev jävligt snygg, eller ja är det just nu också om jag får skryta. Fått höra av Johan att jag har lite väl bra självförtroende ibland, men det är väl bara bra? Även om han kanske blir less på mina kommentarer om mig själv ibland. Tyvärr så ser sminkningen helt annorlunda ut på bild så tyvärr är det bara Britt-Mari, Sara och några okända stadsbor som har sett mig i mitt esse.

 

Mötte som sagt upp Britt-Mari vid middagstid och blev bjuden på Eurasia, ja, jag tog min vanliga rätt, stekt kyckling i stark sås. Den där nummer 59 kommer aldrig försvinna från mitt hjärta. Tack så mycket för en jättegod middag! När vi var så mätta att vi nästan rullade fram så åkte vi vidare hem till Sara då hon skulle hjälpa Britt-Mari med lite tekniska saker. Vi blev även bjuden på en bär/fruktsallad som satt riktigt fint i magen. Drack även vatten som en kamel tror jag, nästan så att man lagrar. Däremot så är det inte så bra nu när jag är förkyld och hostar väldigt rejält, då är det nära att jag kissar på mig flera gånger ärligt talat. Är inne på min tredje nyttighetsvecka nu faktiskt, duktigt va? Har inte druckit dricka eller ätit godis eller chips under den tiden. Visst, ikväll tog jag lite grädde till min gottesallad och i lördags fikade jag litegrann. Har även ätit en halv brownie! Man ska inte stirra sig blind på det som innehåller socker. Jag är nöjd då jag håller mig från dricka och gotta under veckorna.

 

Imorgon ska jag åka hem till Sävar och hälsa på hos familjen KPP, ska passa på att ta med lite julklappar jag har fått ta hem som ska vidare till barnen och även till mig. Ska även försöka få med mig litegrann nu på lördag då jag och pappa har planerat att göra köttbullar. Eftersom jag åker buss till Sävar på julafton så vore det väldigt skönt att få över lite grejer dit redan nu i veckan än att jag ska dra allting på måndag. Tänl, snart är det julafton. Jag längtar till julmaten, än om den är samma år så älskar jag den. Vad längar ni till?

 

 

 

Resten av dagen har bara flutit på, har inte gjort så mycket mer än att halvligga i soffan. Slappt? Ja, men ibland behöver man en slapp dag. Speciellt när man har gått klart skolan, har läst tre terminer. Kan ni förstå det, tre? Det känns nästan som det var igår som höst terminen 2011 drog igång. Imorgon blir nog också en slappar dag, i allafall tills jag ska möta upp Britt-Mari som ville bjuda på middag nere på stan. Tänkte fixa till mig för ovanlighetens skull, lägga på lite smink och fixa håret bara för att. Ibland är det skönt att fixa till sig även om man inte har så stor anledning.

 

Kan avsluta med att säga att jag är väldigt nöjd över min tredje termin även om jag inte orkade med lika mycket som tidigare men ibland måste man lyssna till kroppen. Tycker även att den här terminens betyg är lite småroligt.

 

Svenska retorik A

Psykologi 2a B

Företagsekonomi 1 C

 

Abc, du är i mina tankar...

 

 

Så var denna helg slut

 

Kan nog inte beskriva med ord hur underbart det var i torsdagskväll när Johan kom hit. Den här gången hade han även med sig Bullen, som är en ståtlig snart två årig plott. Mirabelle blev inte så glad som väntat men det har gått väldigt bra i allafall. Hon har morrat och ryggat flera gånger men inte mer än så. Hon är även en dam som ska hålla koll på allting så ni kan ju gissa vad hon sysselsatte sig med, stirrtävling! Hon höll koll på Bullen nästan varje sekund och ibland blev Bullen less och gav ifrån sig ett missnöjt ljud. Får de bara umgås mer så blir nog deras relation mer avslappnad. Skrev av mig lite angående min förkylning i mitt förra inlägg och gissa vad som händer, förkylningen går steget längre och blir det värsta jag varit med om. Jag var så täppt i bihålorna att mitt ansikte gjorde ont, det smärtade och spände, direkt jag gick någonstans så bultade det i käkarna. Idag har det börjat kännas lite bättre så jag hoppas att det är på bättringsvägen.

 

I fredags hade jag som sagt mitt sista kursprov, kan varken säga bu eller bä då jag verkligen inte vet hur det gick. Det mesta flöt ihop till en gröt när jag fösökte läsa frågorna. Märkte vissa misstag jag gjorde men kunde inte komma på riktigt vart jag gjorde fel så att göra om sket sig på en gång. Jag är ändå nöjd att jag har läst företagsekonomi, låter verkligen inte som en kurs som jag vanligtvis skulle läsa. Imorgon får jag förhoppningsvis höra mitt provresultat och mitt kursresultat. Peppar, peppar, ta i trä! Efter provet så blev jag upp plockad av Johan och Bullen. Johan gick in för att handla till kvällens middag och jag gick vidare hem med Bullen. Det märks att han är en gårdhund, spårhund och inte så van vid koppel för han gillar att dra. Men sen så är han ju en plott också, de ska dra. Vi tog oss i allafall hem utan olyckor och arga miner. Ett tag efter att Johan kom hem så kom även Britt-Mari förbi och då fick vi pannkakor med grädde och sylt till en sen lunch/middag. Jag började dock prata om middagen på en gång just för att jag var så sugen. Johans köttgryta, mums säger jag bara om den. Däremot så blev han så trött att han la sig och sov så jag fick försöka på egen hand. Grytan blev ätbar men inte alls lika god som Johans, så jag får testa igen helt enkelt och bli lika bra.

 

I lördags så tog vi det ganska lugnt på förmiddagen, lite senare åkte vi ner mot stan och hämtade upp Britt-Mari. Efter det hämtade vi upp Eve och for vidare mot Sävar då vi var bjudna på Agnes två års kalas. Vilken unge alltså, av hennes humör att dömma så blev hon supernöjd med sin dag. Det var så mycket skratt och glada miner hela tiden, vi lekte med ballonger, tutor, vi dansade, vi fikade, vi öppnade paket och ja allt ni kan tänka er en två åring vill göra. Var så kul att Agnes började leka med Johan på en gång också, det är hennes lekfarbror då han är mycket piggare och roligare än storamoster. Lilla Elmer verkade också nöjd med dagen då det var mycket folk som kom och hälsade på. När de flesta av gästerna hade åkt hem for Johan och Lars till puben för att köpa pizzadeg och sen vidare in på Ica för att köpa garnityr till pizzan. Vilken lyx att bli bjuden på hemmagjord pizza av bagare Emma och stekaren Lars. Nu menar jag att han stekte köttfärsen, inte att han är en stekare som de där bratsen. Blev en tidigare kväll för oss än vanligt men min förkylning har verkligen tagit på krafterna och så ville jag bara vara hemma i soffan. Tack så mycket allihop för en lyckad dag och kväll!

 

Idag kom den dagen som jag och Johan alltid avskyr lika mycket, nämligen hemfärden. Men vad ska man göra? Bor man en bit ifrån varandra så kommer alltid de dagarna. Man får helt enkelt inte ta dagarna man är tillsammans med varandra för givet. Varenda sekund räknas även om det betyder att vi ligger och halvsover bredvid varandra. Har också varit så mysigt att ha Bullen här även om han drog omkull mig idag en gång plus att han höll på lyckas två gånger till. Det är inte lätt alla gånger speciellt inte när det är halt ute. Usch vad halt det var och han med sin envisa plottvilja. Saknar redan mina pojkar.

 

Om två månader blir Mirabelle tre år gammal. Tre år, kan ni förstå det? Jag minns det som igår när jag, pappa och Emil hämtade hem henne från Agnäs. Jag och Mirabelle har inte alltid haft det bästa förhållandet, i och med att hon flyttade in gick jag även in i väggen då jag inte kunde sova på grund av hennes nattliga bus. Gå in i väggen av en kattunge, kan man göra det? Ja, i mitt fall gick det visst, men nu är det ju inte så att det bara var på grund av Mirabelle, hon gjorde snarare så att den sista droppen rann över bägaren. Men än om vårt förhållande inte alltid varit det bästa så har vi ett starkt band sen den dagen hon flyttade in. Var jag i ett annat rum och hon inte såg mig, då skrek hon av skräck och när jag ropade på henne sprang hon i full fart fram till mig. Den lilla katten som hade mer mage än kropp är idag en jättestor katt som än idag påminner om den lilla kattungen hon en gång var. Än idag vill hon helst vara i samma rum som mig, även om det betyder att jag bara ska gå på toa, då följer hon efter. Ska hon inte ligga på mig så ska hon helst ligga i närheten. Hon älskar när folk hälsar på och ska alltid hälsa en välkommen hem i dörren när man kommer in. När man bär tunga kassar är det inte så roligt varje gång men det är alltid underbart att komma hem. Många kan småskratta lite åt mig för att jag får dåligt samvete när jag far hemifrån, men är det så lätt när Mirabelle oftast sätter sig och tittar på mig och undrar vart jag ska ta vägen? En annan rolig grej är att jag och Emma har alltid sett någon likhet mellan Mirabelle och Agnes. Riktigt vad kan jag inte sätta fingret på men det finns något där. Minns så väl när Mirabelle la sig och höll koll på Agnes när hon var spädbarn och blev ledsen. Det finns ett band där som inte går att förklara.

 

Nu blir jag säkert dumförklarad av många, men för mig är verkligen djur allt. De är ens bästa vänner, de älskar en för den du är och inte för hur du till exempel ser ut. Den 22 maj 2010 flyttade Mirabelle hem till mig och sen dess har jag fått en ovillkorlig stark kärlek. Vet ärligt talat inte vad jag skulle göra utan henne, bävar för den dagen som hon går vidare. Jag själv kommer tillslut att gå vidare, men utan henne blir det jobbigt i början. Det är mycket tack vare henne som jag klarade av att bo här i stan i början. Det finns helt enkelt ingen som Mirabelle.

 

Jag vet inte om ni minns det, men som jag skrivit tidigare så har jag bott precis ett år här i min stadslägenhet. Den 14 december 2011 skrev jag ett inlägg om att jag hade haft finbesök. Det var ju så att mamma, pappa, Kajsa, Emil och Eve hälsade på för första gången då jag hade kommit mer i ordning. Med sig hade de pepparkakor, varmkorv och så fick jag en växt av Kajsa. Den växten sas vara svår att hålla liv i så de orden har ju givetvis funnits kvar i mitt bakhuvud. Min fina växt som i år igen har fått samma jultema som då den flyttade in hos mig mår bara bra och har vuxit väldigt bra om jag får säga det själv. Eller vad säger ni?

 

Ett år har gått sedan jag blev stadsbo, ett helt år? Ibland är det nästan hemskt hur fort tiden går, speciellt om man tittar på Agnes. För ett år sedan var hon en liten klump som skulle lära sig gå, nu är hon en stor tjej som fyller 2 år nästa vecka och här springs det fram och tillbaka. Däremot så ska man inte tänka allt för mycket på hur snabbt tiden går, för är man som jag och tänker för mycket kan tankarna hamna så långt bort att man tänker på döden. Så, lev i nuet, tänk inte för mycket på framtiden. I sinom tid ordnar sig allting på något vis.

 

Så, hur känns det att ha bott i stan ett helt år? Ja, det är både och. Jag trivs väldigt bra i min lägenhet, jag har nära till två mataffärer, nära till både komvux och universitetet, bussarna går väldigt ofta och min linje går hela vägen till Britt-Mari. Ja inte ända fram till dörren tyvärr men slipper byta buss på Vasaplan vilket är guld värt. Det finns mycket som är bra med att bo i stan men hemma i Sävar så har jag ju det som betyder allt, min familj. Får nästan dåligt samvete ibland då jag tänker på hur lite jag är hos min familj motför när jag bodde i Sävar. Jag var hemma hos familjen KPP nästan varje dag och kunde praktiskt taget följa Agnes i alla hennes framsteg, känner att jag missar så mycket nu med Elmer då jag bor i stan. Men för att tänka positivt så kan man ju se det såhär, vart jag än är så finns alltid min familj kvar. Vart jag än är så bär jag de med mig i mitt hjärta och jag vet att de bär mig i sitt.

 

Livet blir helt enkelt vad man gör det till. Se till att leva nu, väntar man kan det vara försent.

 

Idag är jag lite trött, det kan nog bero på min gårdag och min morgon.

 

Igår var det som sagt fredag, vet inte om någon missade det? Min morgon började med företagsekonomi men den här gången var vi i en datasal eftersom vi skulle lägga in bokföringar via dator. Det gick faktiskt bra och verkade inte allt för svårt, i allfall inte så som vi gjorde. Dyker komplikationer upp blir det nog svårare däremot. När jag kom hem efter skolan var det lunch som gällde, sen ville jag sova! Jag sa däremot nej till min trötthet och började småstäda lite här hemma inför första advent. Resten får göras på söndag eftersom Britt-Mari skulle dyka upp då jag började bli klar med dammtorkningen. När hon hade dykt upp tog vi all min gamla pant och sa hej då till den på Ica, sen så handlade vi inför kvällens middag som bestod av hemmagjord pizza. Har äntligen köpt en kavel, hur kan man vara utan en kavel? Jag har varit utan sen jag flyttade hemifrån 2009. Pizzan blev i allafall väldigt bra och för en gångs skull lyckades jag bättre med degen. Jag måste alltid laga min deg men den här gången ordnade jag mest bara kanterna. Under kvällens gång så hann vi med filmerna Big och Tummelisa, fick även håret flätat då vi har planer ikväll också. Jag kan fläta mitt hår själv men blir aldrig riktigt bra, så varför inte låta någon som älskar det göra det?

 

Britt-Mari åkte hem där vid två tiden och jag tänkte att Fraiser vore perfekt innan sängdags. Men planerna ändrades då en granne i ett annat hus bjöd över mig för att snacka skit. Natten blev alltså lite senare än tänkt och imorse steg jag upp vid 08.40 för att hinna se första avsnittet på julkalendern. Mysteriet på Greveholm är en av mina gamla favoriter så självsklart måste jag se uppföljaren! Eftersom jag och Britt-Mari har planer ikväll så blev det att jag såg det nu på morgonen istället. Ikväll ska vi ut och äta på Allstar, jag ska bli bjuden på det istället för We love the 90's som inte blev av. Har dock sagt att hon slipper sjunga någon födelsedagssång eftersom det är ett tag sen jag fyllde år nu.

 

Nu börjar det bli dags att klä på sig, ha en trevlig första december!

 

Jag vet inte vad det är med mig för tillfället men jag vill bara sova. Även om jag inte är så trött så vill jag bara sova. Känner mig lite som Skalman förutom att jag bara äter och sover, jag gör inga smarta uppfinningar och så vidare. Har haft den här perioden ett bra tag nu, kanske är det förkylningen som har ett grepp om mig än fastän jag bara är snuvig nu. Jag vet inte, men det känns så dumt när man vill sova hela tiden. Jag vaknar på morgonen och nästan planerar när jag kan vila eller så igen sen under dagen. Dock så följer jag inte mina planer alla gånger men i allafall. Förhoppningsvis går den här perioden över snart för inom en snar framtid är det dags för sista provet i företags ekonomin.

 

Det är väldigt mycket att hålla reda på nu då vi har börjat med olika slags bokföringar, verifikationer, debit och kredit. Ja det är bara en handfull av alla nya ord! När det gäller debit och kredit så ska allt ha en balans, det är väldigt logiskt men ibland är det svårt att få med allting på rätt plats i allafall, sen att kunna alla dessa BAS konto plan är också lite svårt. Det är lite svårt när man ska skriva in alla händelser i bokföringen, i facit står vissa ord och själv skriver man andra så man vet aldrig om det blir rätt gjort ändå ur lärarens synvinkel. Men men, ska klara provet i allfall, sen hur det kommer att gå vet jag inte än.

 

Jag har också allt mer blivit sugen på att utbilda mig till nagelterapeut men den drömmen är väldigt långt borta då det kostar mer än vad jag har. Betydligt mycket mer än vad jag har, haha. Men just nu känner jag; Jag vill studera och få en utbildning! Blev väldigt besviken då jag fick reda på att min utbildning på universitetet är sökbar först till hösten. Allt mitt slit har ju varit för att få börja utbilda mig nu till våren. Men så är det ju som med allt annat i livet, det är inte alla gånger det blir som man har tänkt sig. Tyvärr ogillar jag det till en väldigt stor grad. Någon där ute som förstår min frustration? Allt det här kanske också ger mig den här trötthetskänslan jag känner hela tiden.

 

 

Förkylningen har fortfarande klorna i mig men peppar peppar ta i trä, jag tror att det börjar bli bättre! Det har varit en väldigt lugn vecka i och med förkylningen, har inte haft ork till så mycket. 

 

I måndags blev jag hemma då jag kunde lägga mig först runt halv fem på morgonen, efter det fick jag sova kanske tre timmar om ens det. Tack rethosta, du vet verkligen när du ska retas. Istället för skolan så blev det ett besök till apoteket, blev inte så mycket smartare där men köpte halstabletter och en fet hudsalva till min stackars hud under näsan. Är röd än sen fjolårets förkylning så man kan nog säga att min hud är lite skadad tyvärr.

 

I tisdags gjorde jag mitt sista mystiska jobb. Har jobbat som mystery shopper och har gjort ålderskontroll på Umeå systembolag. Hur det går till? Jag gick in i butiken och handlade för en viss summa, efteråt så skickade jag en rapport som visade om expediten bett mig om min legitimation eller inte. Efteråt så lämnade jag tillbaka varorna och när jag kom hem så kryssade jag i en checklista och så fotade jag verifikationen plus alla kvitton. Vem som helst kan göra dessa uppdrag men tycker inte att det finns så många i Umeå och det är inte alltid som lönen är stor. För mina tre besök har jag tjänat 450 kronor. Nu är det ju inte bara ålderskontroller det gäller utan mycket mer! Åter till min tisdag, detta besök gjordes på Strömpilen, jag hade Britt-Mari med mig som blev en okänd person medan jag jobbade, haha. När mitt besök var klart så fortsatte vi runt på butikerna, jag hittade ett par bruna boots på Dinsko och nu kan man ju tänka; du köpte ju nyss bruna boots. Ja, jag har nyligt köpt ett par bruna boots som jag älskar! Dessa är däremot fodrade vilket är bättre nu när kylan har börjat komma men inte snön. De sitter även tusen gånger bättre om foten så det var ett välbehövligt köp. Mina andra är lite förstora och känns sladdriga, de här har hälkappa som ger hälen ett skönt stöd och ja, hela foten har ett stöd. Efter vårt besök på Strömpilen så åkte jag hem och tog hand om diskberget medan Britt-Mari gjorde naglarna, vi möttes upp igen senare och jag blev bjuden på middag på Frasses.

 

I onsdags så åkte jag tillbaka till Strömpilen för att köpa ut skorna jag la undan dagen innan, hade givetvis inte kontanter med mig så det fick bli så. Kvällen fortsatte med att jag fick i mig middag och tvättade en del.

 

Igår umgicks jag med mamma på stan då vi letade julklappar. Jag brukar alltid köpa en julklapp åt alla i familjen plus några vänner men i år har jag satt en gräns. Min ekonomi tillåter inte julklappar till allihopa om jag vill ha mat på bordet. Tyvärr så måste jag sätta maten framför julklappar. Visst, julklapparna är inte det viktigaste. Viktigast är att man är tillsammans med de man älskar. Jag älskar däremot att ge bort julklappar, presenter och allt vad det kan kallas. Det behöver inte vara något speciellt utan det är ju tanken bakom den som räknas. I år blir det bara Agnes och Elmer som får julklappar, ja Johan kommer också att få en då den köptes för ett tag sen. Hursomhelst så köpte både jag och mamma julklappar igår. Jag måste kolla en till sväng men handlade en julklapp till Agnes och har en hemma sen tidigare till Elmer. Nog ska det här bli en fin jul ändå!

 

Ska snart börja att göra mig i ordning för en sväng ner på stan idag också, idag är det naglarna som står på tur. Visst, där kan jag spara in pengar också men jag mår så bra av att fixa mina naglar så det känns inte som ett alternativ. Helst vill jag vinna på lotteri och kunna utbilda mig och jobba med naglar också. Ingen vet vad som händer i framtiden och att drömma är ju faktiskt gratis. Då jag kommer att komma hem ganska sent så har jag börjat förbereda middagen här hemma redan. Ikväll blir det kinagryta och ja, vi åt det förra veckan men jag vill ha något gott nu när jag ska vara hemma själv ikväll.

 

Apropå allt och ingenting. Jag är ju som sagt ganska seg på att uppdatera, därför undrar jag vad ni läsare tycker. Borde jag ta mig i kragen och börja dela upp mina inlägg mer eller går det bra att läsa mina små noveller när jag väl uppdaterar?

 

 

Häromveckan så hade jag fullt upp med ärenden som sagt. I onsdags så åkte jag, mamma och Britt-Mari till

Ersbodas handelsområde som det så fint kallas. Inhandlade en kruka till min orkidé, ljusslinga till balkongen och så chokladkalendrar till mig och Johan. I fjol fick han öppna en av mina då jag hade två, skickade även med den ena så tänkte nu ska han få en helt egen. Ja, vi är båda vuxna men vi båda gillar choklad och en chokladkalender är mysigt! Men i allafall, innan vi gick till Rusta så fick jag en varmkorv av mamma så tyvärr inte var så värst varm. Under tiden som vi åt så ringde Johan och berättade att han var påväg ner. Underbart! Går inte att förklara hur sönt det var att få vara i hans famn den natten. I torsdags följde jag, Johan och Eve med Britt-Mari på stan då hon skulle shoppa inför min fest. Det slutade med att vi tre gick på stan medan damen fick hjälp av sin kusin i en butik. Efter det åkte jag och Johan till Ålidhem för att hämta ut tre paket och så handla inför kvällens middag som blev kinagryta! Oj vilket dåligt humör jag var på, hade så ont i fötterna sen stadsturen, lägg till lite trötthet och hunger på det så blir ingenting bra. Jag tyckte att matlagningen tog hundra år och stod där och surade medan jag wokade. Johan erbjöd sig att göra resten också men jag var envis och skulle stå där och sura. Tillslut fick vi god maten i allafall och då blev jag på bättre humör. Mina paket bestod av två jackor och så en födelsedagspresent till en viss liten dam som fyller hela två år i december. Valde en av jackorna och ska ordna bild så fort som möjligt, för er som inte har sett den kan jag säga; man ser mig!

 

Helt plötsligt var det fredag och det var dagen för min fest. Först var det dock skola som gällde, då jag sover så dåligt på grund av min förkylning satt jag mest och gapade på lektionen. Efter skolan fick Johan lov att hämta upp mig då jag var helt slut. Tillsammans så ordnade vi resten hemma inför festen och vi tog oss även en liten tupplur. Vi blev inte så många på festen så det kändes lite tråkigt men sällskapet var desto bättre i allafall. Blev lite irriterade på en granne dock, klockan var just över 20 och han gnällde på basen? Men sen att Emil gjorde sina kända skrik på natten gjorde ingenting? Kvällen bestod i allafall av skratt, skrik, sång, dans, musik och spel med mera. När alla gäster hade farit hem så skulle jag, Johan och Emil se en film för att varva ner innan vi skulle sova. Men den filmen fick inte så mycket uppmärksamhet då det var en ensam fylleskalle utomhus som ville komma in och festa. Hallååå, får jag koomma in? Jag sööker efter fest! Först trodde vi att det var en kille men det visade sig vara en tjej. Ja, vi hade väldigt roligt åt det där, speciellt Johan och Emil. Tillslut tog vi oss i säng och ja herrarna sov nog ganska bra men det gjorde inte jag.

 

Är så sur över att jag blev förkyld igen! Hann bli piggare några dagar men sen så kom det tillbaka och det med en rejäl smäll. Efter fredagens fest hade jag knappt någon röst på hela lördagen. Röstlös eller inte så for jag och Johan hem till Sävar och hälsade på hos familjen KPP. Där blev vi bjudna på hamburgare till middag och lite senare kom pappa och Kajsa ut med mums mums. Senare på kvällen åt vi även glass och syskonkaka eller vad den nu hette. Var riktigt roligt att få umgås med KPPs som vanligt och extra roligt nu då Elmer vuxit så mycket sen Johan var här nere sist. Men tyvärr så är det ju söndag efter lördag och igår var det söndag. Jag har alltid problem med att vara ensam på söndagar, blir lätt lite nedstämd. Kom fram till att det kan bero på att antigen är jag ensam eller så är det den dagen Johan åker hem. Inte så konstigt att jag ogillar söndagar. Det var lite om min vecka 46, en bra veckan fastän förkylningen tog över min kropp igen. Fick ju vara med min Johan några dagar och då blir allting så mycket bättre.

 

 

 

Ja, vad ska man säga. Just nu är ingenting som det var tänkt att det skulle vara men det får väl fungera i alla fall. För mig som är planerare svider det lite men det finns inte så mycket att göra åt det. Lite tråkigt bara då jag gått och längtat efter det här och nu blev det inte av. Det blir av men riktigt när vet jag inte, men jag kan säga det såhär; JAG SAKNAR DIG!

 

I helgen som var har jag som sagt varit hem till Sävar men jag har även varit hem till Britt-Mari och firat henne då hon fyllde år i söndags. Nu är hon lika gammal som mig, nanananana! Dagen började däremot inte lika roligt, när jag var påväg till bussen så stod en bil på min parkering. Det här var andra gången en bil stått där utan lov, sen så stod den här bilen där igen nu i måndags! Uthyrda parkeringar betyder faktiskt uthyrda, bara för att en parkering är tom nu och då kan man inte ta för givet att den är ledig. Gör som alla andra, prata med Bostaden om det finns lediga parkeringar och ställ dig i kö! Har lämnat en kärlekslapp på stolpen och förhoppningsvis slipper jag se den här BMWn igen, nu har jag dock ägarens nummer så då ringer jag han direkt eftersom UPAB inte är så snabba på att komma ut och ge böter. Men i allafall, åter till lördagen! Det blev en riktig tjejkväll full med skratt, goda miner, mat, fika, singstar, godis och så vidare. Däremot så hade vi med oss en liten herre vid namn Elmer också och när vi började fika så kom även pappan i familjen KPP förbi efter hockeymatchen. Maten var som vanligt supergod och fikat supermumsigt. Det är roligt när folk fyller år, man får alltid äta massa gott!

 

I söndags bar det av hem till pappa då det var fars dag om ni inte missade det. Vaknade och insåg att bussen till Sävar gick om ungefär en timme så det blev att klä på sig och gå ut. Väl nere på stan så köpte jag en Agent X9 i fardag present då det är en tidning han ofta fick av oss barn som små vid jul eller liknande. Jag och mina syskon har ärvt tidnings genen av vår far och därför vet jag hur roligt det är med nya tidningar hur många man än har hemma. Dagen fortsatte med godfika och en supermumsig middag. Middagen bestod av kyckling, ris och hemmagjord currysås. Inget slår min pappas currysås, minns när jag var liten och bad om en sjö på tallriken då mamma eller pappa skulle ge mig sås. Så gott? Ja!

 

Åter till nu tid, även om den här veckan inte blev som planerat så har jag fullt upp ändå. Idag har jag varit hemma hos familjen KPP praktiskt taget hela dagen, imorgon ska jag åka till Coop Forum för ett litet jobb på en affär i området, sen blir det att gå några små ärenden till Rusta då jag behöver en ljusslinga. Britt-Mari ska följa med mig och vi ska även umgås på torsdag då jag ska hjälpa henne att shoppa. Sen fortsätter min torsdag med att städa litegrann inför min fest på fredag. Känns jättekonstigt att ha fest då det är i allafall två år sedan jag hade en fest men roligt ska det bli!

 

 

Idag, eller igår om vi ska vara duktiga och gå efter klockan så var jag hemma i Sävar. Eftersom jag nyligt var borta en vecka så behövdes det självklart en Sävar dos. Kom fram runt 14 tiden till familjen KPP, där möttes jag av en sovande Elmer och en sovande Agnes även om hon låg på övervåningen. Efter en liten stund så vaknade Elmer vilket resulterade i att Agnes också vaknade. Jag bar ner henne till vardagsrummet och allting var lugnt men när jag satt ner hon på golvet så blev hon som Blyger. Hon stod på samma fläck en väldigt lång stund, tillslut fick jag igång henne genom att stöka ner med hennes mjuka klossar. Som Emma sa; Du stökar ju ner mer än Agnes. Ja, nu är det kanske inte helt ordagrant men tror ni förstår. Tog mig även fram på golvet medan jag satt ner och såg allmänt dum ut men samtidigt så blev det ju ett litet träningspass. Det är nog inte många som ror en båt genom att sitta ner på ett parkettgolv?

 

När jag väl hade tagit mig upp från golvet så bar det av till Ica för mig, Emma och Elmer. Vi handlade lite till middagen och så handlade jag hem lite, sånt som kattmat till exempel, påsen här hemma började gapa tom och min Mirabelle kan ju inte gå utan mat.När vi började närma oss hemmet så mötte pappa och Eve upp oss och de följde med tillbaka till KPP en stund för att sedan gå hem till sin egen middag. Till middag åt vi grillad kyckling och pommes, inget slår Ica Sävars grillade kyckling, det är något jag saknar med att bo i stan. Efter middagen så dansade jag och Agnes bort lite kalorier och oj vad damen kan dansa. Vi gjorde till och med nästan en dubbelpannkaka, nu är ju hon för kort för att vi ska kunna göra en riktig men hon skötte sin snurr väldigt bra. Förhoppningsvis kommer hon att fortsätta med att dansa, det är alltid roligt!

 

Kvällen fortsatte med lite mys och gotta tillsammans framför början av You don't mess with the Zohan, varför bara början? Ja, jag skulle hem och då går bussen 21.15 som sagt. Ingen större skada skedd för mig som har sett filmen mer än en gång då det är en av både min och Johans favorit. På bussen hade jag sällskap med Eve som skulle på Emils spelning på Verket. Kände mig lite elak som inte for men ärligt talat så ville jag bara hem och ta det lugnt. Har återigen hamnat i en trött period men den tar vi oss igenom! Väl hemma så har jag duschat och försökt få till en bra fläta men den blev väl som den vart. Imorgon ska jag nämligen fara och fira Britt-Mari då hon fyller 24 år på söndag. Nu du, nu är du lika gammal som mig snart. Hur känns det?

 

Att sakna någon, hur känns det egentligen? Att sakna någon som har gått bort är väldigt naturligt och med tiden går saknaden över till att man minns allt det goda. Jag själv skulle inte vilja att de i min närhet skulle sakna mig för mycket då det blivit min tur att fara till den plats där rosorna aldrig dör. Där rosorna aldrig dör, den låten sjöngs på min farfars begravning och än idag rinner en tår då och då när jag tänker på han. Något som var jobbigt med själva framförandet av låten var att sångarens röst påminde mig så mycket om min farfars. Min farfar älskade mig, aldrig någonsin har någon låtit så glad till att se mig eller mina syskon, kusiner och så vidare. Just därför vet jag att hans önskan är att vi som stannat kvar här nere på jorden skulle gå vidare. Här nere på jorden är också en låt som blir stark för mig när det gäller farfar. Vi lyssnade på den i bilen den gång vi skulle snabba oss till farfar för att få ta farväl. Tyvärr hann vi inte fram i tid men den låten betyder mycket för mig, speciellt textraden; "Jag saknar din stämma och din ärliga röst. Du hade ett hjärta som slog så sant i ditt bröst." När den raden kommer ut ur högtalarna så tänker jag alltid på min farfar och all den fina tid vi fick tillsammans även om jag kan anse att den var för kort.

 

Det är bra att kunna känna saknad även om den ibland kan äta upp en inifrån. Det är viktigt att våga släppa taget om saknaden men det är svårt. Ibland kan man nog tro att man släpper taget om den man saknar om man gör just det, att personen försvinner i tomma intet. Samtidigt så ser jag det inte som att man släpper taget om personen, snarare så ger man personen dens frihet. Livet är orättvist många gånger, många lämnar oss helt enkelt för tidigt. Jag tror inte på Gud så därför kan jag inte se att personen ingår i Guds stora plan. Däremot så tror jag att allting sker av en orsak även om man aldrig kommer att förstå den. Ibland kan jag drömma om att någon som står mig nära dör och då kan jag få panik. Hur ska jag klara mig utan personen? Det kan vara min mamma, pappa, mina syskon, mina släktingar, mina vänner eller min pojkvän. Listan går vidare och jag inser hur många det finns i mitt liv som jag vill behålla tills den dagen det är dags för mig att lämna jorden. Men allt händer som sagt av en orsak även om vi aldrig kommer att förstå den. Det vi måste förstå är att vi får känna saknad, vi får känna sorg. Men viktigast av allt är det att vi känner att vi kan gå vidare i livet, för det är ju just det de i vår närhet önskar oss. Vi vill ju att de vi älskar är lyckliga, att de kan skratta och skämta. Vad vore livet utan glädje? Den stora sorgen vi känner ibland kan äta upp oss inifrån och då är det viktigt att tänka på den där glädjen man faktiskt förtjänar och den där glädjen som de i vår närhet vill att vi ska känna.

 

Man släpper aldrig taget om någon, man släpper någon fri.